Herrarna i hagen

Bild: HBL-arkiv

Stärks återigen homosociala mönster och könskodade uppfattningar om politik?

År 1771 skrev borgaränkan Anna Elisabeth Baer ett brev till landshövdingen. "Såsom ett Fruntimmer" klagade hon över att magistraten i Åbo inte lät henne rösta i riksdagsvalet. Vid den här tiden kunde myndiga kvinnor med egendom i vissa fall rösta i val, som borgmästar- och prästval.

Änkan ville använda sin röst. I praktiken var det emellertid få kvinnor som tog plats i rådhus och sockenstugor eftersom uppfattningarna om att kvinnorna skulle tiga i dessa rum var djupt rotade. Därtill tolkades reglerna på olika sätt. Studier av de sporadiska källor som föreligger visar att det var få kvinnor som agerade politiskt på de här arenorna, starkt homosociala till sin karaktär.

Det politiska styrdes av formella och informella regler. Änkans brev visar hur det informella lade hinder i vägen just för kvinnorna. Men historien om de politiska rättigheterna är varken rätlinjig eller entydig. I många fall kunde kvinnor med starkt kulturellt kapital utöva politik informellt, exempelvis i salonger.

Länge uteslöts även många män från politiken. I lokalval var rösträtten graderad, baserad på egendom och skattekraft, ända fram till 1919. Ett exempel på exkludering av det slaget hittas i den rikaste av våra berättelseskatter – Lars Huldéns. Huldén återger historien om hemmansägardottern Sandra, som skötte sin gård med hjälp av drängen Juck medan maken Hindrik var i Amerika. Sandra och Juck, en äldre änkling, fick också barn tillsammans och även om Hindrik inte gick med på skilsmässa mötte deras relation ändå en viss förståelse från kyrkligt håll. Men det fanns ett problem.

Juck var missnöjd över sin position i lokalsamhället. Som egendomslös hade han ingen formell talan på de lokala stämmorna och därför övertalade han Sandra att skriva över jorden på honom. Också Juck ville säkra sin röst. Deltagande på arenor av det här slaget var viktigt för honom, som det ofta var för män på landsbygden och – vilket kan tilläggas – manligheten.

Ser vi åter en förstärkning av informella mekanismer på politiska arenor, ett sekel efter det demokratiska genombrottet? Stärks återigen homosociala mönster och könskodade uppfattningar om politik?

Detta utgör en del av den politiska polarisering som vi just nu bevittnar. Så kan exempelvis den finländska partiledardebatt som televiserades i jons tolkas. Tre män i högsätet, ministrarna, lät upprepade gånger sina stämmor kasta sin skugga över de övriga partiledarnas röster. Tre av dessa tillhörde kvinnor. I det amerikanska presidentvalet har misogyna tankefigurer satts i rörelse. Kan en kvinnligt kodad kropp förknippas med makt av det slag som detta presidentämbete ger, frågar idéhistorikern Karin Johannisson. I dag vet vi svaret.

Slutet på Sandras historia är dyster. Efter en tid dog Juck. Då ärvde de vuxna barn som han fått inom sitt äktenskap det stora hemmanet, medan Sandra och hennes barn tvingades lämna hemmet och flytta till en liten stuga på byallmänningen.

Ann-Catrin Östman Lektor i historia vid Åbo Akademi

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Närvårdare Pia Lemberg studerar vidare på läroavtal: ”Vård i livets slutskede ligger nära mitt hjärta”

Mer läsning