Herlin: Marknaden löser inte de ekologiska problemen

Hållbar utveckling, grön tillväxt, ekologiska fotavtryck, bioekonomi och omstörtande innovation. Honnörs- och modeorden avlöser varandra då miljöentusiaster samlas under ett och samma tak i Otnäs i Esbo.

– Förlora inte hoppet. Du kan göra en insats för en hållbar miljö, svarade professor Minna Helle på en publikfråga som andades vanmakt.

Klimatförändringen och den smygande utplåningen av artrikedomen i naturen stod i fokus på fredagens hållbarhetsdag som arrangerades av Aalto-universitetets nygrundade enhet för hållbarhetsforskning. Över 300 forskare är involverade i enhetens tvärvetenskapliga arbete som tar fasta på innovativa lösningar som omhuldar Moder jord.

– Över 60 procent av världens ekosystem är degraderade och 85 procent av världshaven lider av överfiske samtidigt som överbefolkningen tär på miljön. Om 30 år är det 9,7 miljarder människor som ska dela på våra begränsade naturresurser, sade EU:s tidigare miljökommissionär Janez Potocnik från Slovenien.

Likt en ultraradikal miljöaktivist dundrade han om den globala ekologiska krisen i ett svindlande tempo medan publiken bleknade inför de siffror som flimrade till på filmduken. Enligt Potocnik har Kina under tre års tid använt lika mycket cement som USA förbrukade under hela 1900-talet.

Vetenskapligt upprop

Många ekosystem står inför en total kollaps, vilket har sänt chockvågor i det vetenskapliga samfundet. Potocnik hänvisade till fjolårets vetenskapliga upprop då 15 000 forskare från 184 länder vädjade till världssamfundet att stoppa den globala miljöförstörelsen och stävja den utrotningsvåg som drabbar ekosystemen.

– Vi måste ta den globala ekologiska krisen på allvar. Naturresurserna räcker inte till ifall utvecklingsländerna upprepar våra misstag och överkonsumerar såsom vi har gjort, sade Potocnik.

Hur ska vi vända trenden?

– Vi i de industrialiserade, rika länderna måste leda vägen och föregå med gott exempel. Då jag jobbade som miljökommissionär och träffade delegationer från utvecklingsländer ville de alltid veta vad EU-länderna gör för att reducera utsläppen och ställa om sina ekonomier, sade Potocnik.

Europaparlamentariker Sirpa Pietikäinen (Saml) delar Potocniks oro. Hon varnade också för illusoriska gröna lösningar som leder vilse. Den bioekonomiska trenden är en god början, men den löser inte alla problem, anser hon.

– Ifall alla hus i världen byggdes av trä eller ifall alla kläder tillverkades av nanocellulosa så skulle alla världens skogar utplånas. De biobaserade produkterna måste användas med återhållsamhet och eftertanke, sade Sirpa Pietikäinen.

Hur ska vi då lösa den ekologiska krisen ifall de förnybara resurserna inte alltid är hållbara?

– Vi måste satsa mer på en diversifierad användning av biobaserade produkter som cirkuleras, återvinns och återanvänds. Och så är det viktigt att bena ut vad vi menar med sidoströmmar i skogsindustrin. Konstigt nog verkar vi inte ha lärt oss något av problemen med palmoljan. Vi upprepar samma misstag genom att satsa på tallolja som saluförs som ett miljövänligt alternativ, sade Pietikäinen.

Världsförbättrande entreprenörer

Experternas tilltro till marknadskrafternas förmåga att stoppa utplåningen av biodiversiteten sviktade i Otnäs på fredagen.

– De som tror att marknaden kan lösa de ekologiska problemen har fel. Marknaden styrs bara av lönsamhet och reagerar alltid för sent på miljökriser. Det behövs statlig reglering och så behöver vi företagare med hållbara värderingar som är intresserade av att rädda världen, sade mångmiljonären och entreprenören Ilkka Herlin.

Han presenterade sina investeringar i lagring av metangas och det ekologiska pilotprojektet i Qvidja i Pargas som förlitar sig på ekologiskt jordbruk och hållbar energiproduktion.

– Företagsvärlden borde utöver de traditionella boksluten förpliktas att bokföra sin konsumtion av naturresurser. Det vore ett bra sätt att illustrera om företagens verksamhet tär på miljön eller om produktionen vilar på en hållbar grund, sade Pietikäinen.

Hon fick medhåll av Janez Potocnik som ondgjorde sig över finansministrarnas övervälde och det konstgjorda motsatsförhållandet mellan miljö och ekonomi.

– Vi måste bryta våra innötta tankemönster och spola vår fixering vid bruttonationalprodukten. Ifall vi inte beaktar de sociala och ekologiska kostnaderna av vår livsstil så är bnp ett meningslöst sätt att mäta utveckling, säger Potocnik.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00