VF tog strid om utförsäljning av statens förmögenhet – inget grönt ljus förrän helheten är klar

Vänsterförbundets ordförande Li Andersson lämnar Ständerhuset. Bild: Emmi Korhonen/Lehtikuva

Den goda stämningen på Ständerhuset har förbytts till sammanbitna miner: Partierna är osams om hur staten ska få ihop pengarna för de olika satsningarna. Vänsterförbudet tog på måndagen time out men återvände efter ett tag till förhandlingsbordet.

Vid lunchtid blev det ett abrupt avbrott i regeringsförhandlingarna på Ständerhuset då Vänsterförbundet meddelade att partiet tar time out. De olika arbetsgrupperna lämnade sina bord och samlades till partiinterna överläggningar.

Orsaken till uppbrottet var en tvist om varifrån pengarna till de olika satsningarna ska tas. Vänsterförbundet motsätter sig att sälja ut av statens förmögenhet för att finansiera så kallade framtidsinvesteringar.

Det var väntat att det skulle uppstå svårigheter i regeringsförhandlingarna den här veckan. Hittills har förhandlarna fått tänka fritt utan att behöva vända på slantarna, men nu har de ekonomiska realiteterna kommit in i bilden. Enligt regeringsbildaren Antti Rinne (SDP) kommer knappast alla arbetsgrupper att nå enighet och då går armbrytningen vidare till ekonomigruppen och slutligen till partiledarna som fungerar som huvuddomare.

På måndag eftermiddag fick partiledarna över 20 tvisteärenden att fatta beslut om. De frågorna lyckades ordförandena lösa.

Partierna har nått samförstånd om de ekonomiska ramarna men är ännu långt ifrån en lösning när det gäller hur staten ska få ihop de pengar som behövs för satsningarna.

Centern vill hålla hårdare i slantarna och är inte redo att öka statsskulden, eller höja skatterna, i synnerhet de skatter som företagen betalar.

I fredags drog Centerordföranden Juha Sipilä åt tumskruven och meddelade offentligt att förhandlarna hade skurit sig och att Centern håller fast vid sina knäckfrågor.

Rinne: Helt normalt

Regeringsbildaren Antti Rinne försöker nu gjuta olja på vågorna och kallar situationen "helt normal".

– Jag vill inte i det här skedet gå in på detaljer. Just nu förhandlar vi. Avsikten är att ha en lösning på fredag.

De grönas Pekka Haavisto har också sagt att partiet inte vill höja den totala skattenivån, men förändra beskattningen så att mer intäkter kommer från miljöskatter eller genom att minska miljöskadliga skattesubventioner.

På bordet finns stora infrastrukturprojekt som järnvägar, vägar och digitalisering. Satsningarna på infrastruktur har grönt ljus bland partierna – men de är osams om hur jättesatsningarna ska finansieras: till exempel genom försäljningsintäkter eller genom att låna pengarna.

På eftermiddagen återvände partierna till förhandlingsborden. Vänsterförbundet bekräftade inte att partiet skulle ha gett efter och gått med på att sälja ut andelar i statsägda bolag, och partiet kommenterade inte heller om man hade hittat en ersättande kompromiss.

– Vi har gett vår synpunkt på finansieringen och nu fortsätter vi med förhandlingarna. Vi bedömer förhandlingsresultatet som helhet först då vi är klara, sade Vänsterförbundets ordförande Li Andersson.

Omröstning bland VF:s medlemmar

För Vänsterpartiets del är det partimedlemmarna som har det sista ordet. Via en rådgivande nätomröstning har alla Vänsterförbundets medlemmar möjlighet att göra tummen upp eller ner åt regeringsmedverkan. Omröstningen beräknas ta två dygn att genomföra efter att regeringsprogrammet är klart.

Vänsterförbundets nätomröstning innebär givetvis en risktagning. Utan Vänsterförbundet skulle den tilltänkta regeringsbasen bara ha 101 riksdagsledamöter, vilket i längden skulle bli ohållbart. Men Antti Rinne vägrade låta orolig på grund av partiets omröstning och sade att alla partier som är med vid förhandlingsbordet i slutändan måste ge grönt ljus för att det ska bli någon regering.

En av Centerns knäckfrågor går ut på att de offentliga finanserna ska vara i balans 2023. Juha Sipilä (C) har konsekvent använt uttrycket "de offentliga finanserna", vilket också innefattar kommuner, pensionsfonder och andra offentliga fonder, men inte direkt hindrar ett underskott i statsbudgeten.

Tidigare har också vädrats eventuella kompromisser om hur man kan få in mer skatt på utdelning från olistade bolag vädrats. Det företagaravdrag som Sipiläs regering införde och som SDP kritiserat, kan bli kvar i kompromissform, till exempel så att det läggs en övre gräns i euro för avdraget.

Också i klimatfrågorna finns meningsskiljaktigheterna kvar. De gäller skogen som kolsänka och hur förbränning av torv ska fasas ut, bland annat.

Olika besked om 18 ministrar

Samtidigt som beskedet utåt är att inget diskuterats om ministerportföljerna – något som vanligtvis brukar beseglas för i slutet av regeringsförhandlingarna – bubblar frågan under ytan då partierna internt sållar fram sina preferenser.

[artice_image index="2"]

De grönas ordförande Pekka Haavisto sade på måndagsmorgonen att det skulle råda "en gemensam syn" mellan de regeringsbildande partierna om att det ska vara 18 ministrar.

SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson reagerade bestört på Haavistos uttalande.

– Så mycket kan jag säga att vi inte har avtalat om något antal ministrar, sade Henriksson.

På eftermiddagen sade Rinne att man ännu inte alls har diskuterat ministerposterna.

Antalet 18 skulle innebära att det inte kan bli fler än en ministerpost för SFP. Om 18 portföljer delas ut enligt gruppstorlek, skulle SDP få sju poster, Centern fem, De gröna tre, Vänsterförbundet två och SFP endast en ministerpost.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning