Henriksson: Regeringen försöker vilseleda riksdagsledamöterna

I regeringens lagförslag om jourreformen finns ett fel, en hänvisning till ett utlåtande av grundlagsutskottet. Problemet är bara att grundlagsutskottet aldrig har uttryckt sig så som regeringen skriver. – Det är direkt vilseledande och mycket allvarligt, säger SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson.

Det som har hänt är, enligt Anna-Maja Henriksson (SFP), medlem av riksdagens grundlagsutskott, att regeringen själv gett en annan innebörd till en text, än vad den ursprungligen hade.

– Man har skrivit om grundlagsutskottets utlåtande, men ändå låtit förstå i propositionstexten att man citerar grundlagsutskottet, och det är direkt vilseledande. Jag ser mycket allvarligt på det här. Det är ju ingen annan än grundlagsutskottet själv som kan formulera sin åsikt och man kan inte skriva om den. Speciellt inte när man hänvisar direkt till ett utlåtande som grundlagsutskottet har gett.

I lagförslaget finns alltså en formulering som sägs hänvisa till grundlagsutskottets utlåtande 67/2014.

– Det allvarliga är att det inte finns någon sådan text i grundlagsutskottets utlåtande 67/2014 som regeringen hänvisar till i propositionen, säger Henriksson.

Har någon hittat på texten?

– Det är ju det som är den stora frågan, den här texten har inte kommit hit av en tillfällighet. Det är ju alltid någon som skriver propositionstexterna och de brukar vara väl underbyggda. Med erfarenhet av tidigare ministerarbete vet jag att man brukar sätta vikt vid vad som står i motiveringarna. Jag har aldrig varit med om något liknande, att man skulle hänvisa till grundlagsutskottet och formulera om grundlagsutskottets ståndpunkt.

Regeringen krävs på förklaring

Jourreformen behandlas i grundlagsutskottet som bäst, och Henriksson kan därför inte i det här skedet uttala sig om vad som har sagts där.

– Men jag är bestört över att regeringen på det här sättet försöker vilseleda riksdagsledamöterna, jag kan inte se det på något annat sätt.

Är det fråga om ett fel i lagberedningen?

– Rätt är det här ju inte, men som sagt, jag kan inte kommentera det desto mer i det här skedet.

Två grundlagsexperter, Olli Mäenpää och Markku Suksi säger till Vasabladet att felet är allvarligt, och att regeringen kommer att avkrävas en förklaring. Också folktingssekreterare Markus Österlund ser tolkningen i lagförslaget som problematisk.

– Nu har man gjort en tolkning som gör det möjligt att välja en lösning som inte tryggar den svenska servicen. Man har också använt något som liknar fikonspråk, man talar om "konstitutionellt godtagbara skäl". Regeringen säger alltså att man kan avvika från att välja det alternativ som bäst tryggar det svenska om det finns andra vägande konstitutionellt godtagbara skäl. Och det tycker vi är ett problem, att man citerar grundlagsutskottets tidigare utlåtande. Man ger en snedvriden bild av det som grundlagsutskottet tidigare har sagt och det sätt som grundlagsutskottet har tolkat den 122 paragrafen i grundlagen, som handlar om att man ska välja det alternativ som bäst tillgodoser de grundläggande språkliga rättigheterna.

Grundlagsutskottet hör i dag bland andra Folktingets generalsekreterare Markus Österlund. Bild: Lehtikuva/Roni Rekomaa

Är det ett fel i lagberedningen?

– Som jag ser det handlar det om ett fel i lagberedningen. Frågan är förstås om det är tjänstemännen som har gjort en egen tolkning eller om man politiskt sett vill föra fram den här åsikten. Det är en sak om regeringen säger att vi kan tolka grundlagen på det sättet att svenskan inte är så viktig, då anser Folktinget att man skulle ha gjort en feltolkning, eftersom vi anser att det finns ett alternativ – att ordna fulljour i Vasa. Men nu rider regeringen på ett tidigare utlåtande av grundlagsutskottet, och antyder att man i det utlåtandet skulle ha sagt att det är möjligt att göra på det sätt som regeringen nu gör.

På torsdagen hör grundlagsutskottet bland andra Folktinget, professor Mikael Hidén och språkrättsrådet Corinna Tammenmaa från justitieministeriet.

Läs John-Erik Janséns ledare om Vasa sjukhus framtid.

Fakta

Ur proposition 224/2016

"Lagstiftaren kan dock inte anses vara skyldig att bland olika lösningar välja den lösningsmodell som är bäst med tanke på en enda grundläggande fri- och rättighet, förutsatt att faktorer med anknytning till accepterade aspekter av olika grundläggande fri- och rättigheter och andra fri- och rättighetssystem har vägts mot varandra och det tydligt och klart har angetts konstitutionellt godtagbara skäl till att lagstiftaren väljer en annan lösningsmodell än den som medför minst problem med tanke på de grundläggande fri- och rättigheterna och det allmännas demokratiska beteende (GrUU 67/2014 rd)."

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00