Henriksson: Nya hot kräver ny informationshämtning

Bild: Markku Ulander

I en föränderlig värld krävs en ändring av grundlagen för att upptäcka terrorister och hot. Det säger Anna-Maja Henriksson, SFP.

Anna-Maja Henriksson sitter själv med i en parlamentarisk arbetsgrupp som jobbar med underrättelselagstiftningen och påpekar att det pågår tre olika utredningar på lika många ministerier. Den enda som är färdig är den från Justitieministeriet.

– Det lilla jag hunnit se tyder på att man i det här förslaget har hanterat frågan på ett bra sätt, säger Anna-Maja Henriksson som själv var justitieminister när den nya lagstiftningen började diskuteras.

– Vi måste inse att vi är en del av en föränderlig värld där det uppkommer nya hotbilder av alla slag. Det här handlar ju inte om att man skulle vilja följa den dagliga kommunikationen mellan sådana som dig och mig, utan om att på förhand kunna upptäcka terrorister och andra grupperingar som hotar den nationella säkerheten, säger Henriksson.

Svårt dra gränsen

Även Justitieministeriet betonar att man inte föreslår någon massövervakning av datatrafiken mellan människor utan att övervakningen ska vara "noga riktad och avgränsad". Övervakningen ska inte heller bryta mot mänskliga rättigheter eller EU-lagstiftning.

Utmaningen blir att skapa lagstiftning som tillåter viss övervakning, men inte för mycket.

– Avgränsningen kommer att bli mycket svår, kommenterar Tuomas Ojanen, professor i författningsrätt vid Helsingfors universitet.

Han har själv suttit med i Justitieministeriets arbetsgrupp och konstaterar att det blir de två andra ministeriernas (Inrikes- och Försvarsministeriets) "huvudvärk" att dra gränserna.

Spaning utan brottsmisstanke

De två grupperna är långt ifrån klara, men Helsingin Sanomat skrev på tisdagen om vilka nya befogenheter Skyddspolisen kan komma att få. Bland annat handlar det om att få rätt att inhämta individinformation trots att personen i fråga ännu inte är misstänkt för något brott.

Brev-, telefon- och datasekretessen gör att det i dagsläget måste finnas misstanke om brott för att polisen ska få använda sina spaningsmetoder fullt ut. En ändring av grundlagen är därför nödvändig, säger Henriksson.

– Det handlar om att komma åt allvarliga hot mot den nationella säkerheten redan i ett tidigt skede. Vår lagstiftning är föråldrad och det krävs en uppdatering gällande spaningsverksamheten, både inom skyddspolisen och militären.

Både i Sverige och USA har lagändringar kring massövervakning mött skarp kritik. Henriksson påpekar att inga beslut kommer att fattas i brådrasket i Finland.

– Den här frågan kommer att stötas och blötas länge ännu. Målsättningen är en lagändring under den här riksdagsperioden.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning