Henriksson: Fel saker debatteras i vårdreformen

Vid Kommunmarknadens debatt medverkade (från vänster) Petteri Orpo (Saml), Antti Rinne (SDP), Anu Vehviläinen (C), Sanna Vesikansa (Grön), Laura Huhtasaari (Sannf), Li Andersson (VF) och Anna-Maja Henriksson (SFP).Bild: SPT/Ari Sundberg

Sommarsemestern har inte fått partierna att lämna skyttegravarna i kriget om hur vården i Finland ska reformeras.

Vård- och landskapsreformen kommer inte att bli färdig under sittande riksdag. Tiden räcker helt enkelt inte till och regeringens proposition strider mot grundlagen på alltför många punkter.

Det säger Socialdemokraternas ordförande Antti Rinne på onsdagen i den paneldebatt som Kommunförbundet arrangerade under de finländska kommunernas storsamling Kommunmarknaden i Helsingfors.

– Men det finns många bra detaljer i regeringens förslag. Därför behöver knappast reformarbetet börja om från noll efter riksdagsvalet, säger Rinne.

Arbetet med vårdreformen har sin bakgrund i den så kallade service- och kommunstrukturreformen (Paras-projektet) som startade 2006 då Matti Vanhanen (C) var statsminister.

Samlingspartiets ordförande, finansminister Petteri Orpo säger att man nu hållit på med reformförberedelserna tillräckligt länge. Det är tid att komma till skott.

Han säger att Socialdemokraterna och regeringen i själva verket har rätt liknande åsikter om hur vården i Finland borde förverkligas i framtiden och att det därför inte borde vara en omöjlighet för Rinne att godkänna regeringens förslag.

– Jag vågar påstå att den helhet som nu behandlas i riksdagen är genomförbar, säger Orpo.

Valfriheten en stötesten

Den stora stötestenen för Socialdemokraterna och inte minst för Vänsterförbundet är frågan om valfrihet i vården. Den delen kom med i reformarbetet först i och med sittande regering.

Orpo anser att den av oppositionen hårt kritiserade valfriheten i vården i själva verket är en fantastisk idé.

– De privata vårdföretagen är drängar och landskapen ska få makt och ansvar att byta ut dem mot andra om saker inte fungerar, säger Orpo.

Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen (C) säger att kommunerna och landskapen har kommit mycket längre i förberedelserna för den stundande reformen än vad som kanske är känt.

– Det är klart att reformpaketet som helhet inte är perfekt. Därför måste kommande regeringar vara beredda på att göra korrigeringar. Men det här måste bli klart nu, säger Vehviläinen.

Fel frågor debatteras

SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson säger att man i hennes parti tror att det går att få till stånd en bra reform, men att det inte kommer att ske under sittande riksdag.

– Det som stör mig är att debatten om vårdreformen inte handlar om de frågor som folk verkligen funderar på, säger Henriksson och nämner äldreomsorgen, barnskyddet, socialservicen och missbrukarvården som exempel.

– Det är ordnandet av dessa tjänster vi borde diskutera. Nu debatteras bara organisationsstruktur och huruvida landskapen ska få det ena eller det andra, säger Henriksson.

Li Andersson, ordförande för Vänsterförbundet säger att en parlamentarisk beredning av vård- och landskapsreformen skulle ha fört processen framåt på ett bättre sätt.

– Då skulle vi sluppit se en reform som är skapad enligt något enskilt partis idé. Vi skulle ha fått en gemensamt överenskommen kompromiss som alla partier förbinder sig till.

Eftersom De grönas partiordförande Touko Aalto insjuknat representerades partiet vid debatten av Sanna Vesikansa som är fullmäktigeledamot i Helsingfors och biträdande borgmästare för social- och hälsovård i staden.

Vesikansa påminner att den modell för vård som regeringen föreslår inte fungerar för hela landet.

– Det förslag till vårdreform som nu finns skapar ett komplicerat och splittrat system som ökar kostnaderna, säger Vesikansa.

Hon säger att det är ett problem att landskapen enligt regeringens modell inte får den makt över pengarna som behövs för att förverkliga vården på det sätt som fungerar bäst i varje enskilt landskap.

– Jag hoppas att denna halvfärdiga modell inte godkänns. Den medför skrämmande risker, säger Vesikansa.

En omfattande reform

Vård- och landskapsreformen innehåller nio olika lagpropositioner som består av 3 850 sidor lagtext. Riksdagens social- och hälsovårdsutskott arbetar för tillfället med att gå igenom de senaste ändringarna i en av lagarna.

Denna så kallade huvudlag, som består av 1 000 sidor lagtext, är den som styr reformens utförande samt hur vården och landskapen i framtiden ska organiseras.

Utskottets ordförande, Krista Kiuru (SDP) sade till Yle radios program Ykkösaamu på onsdagen att hon inte kan säga när utskottet blir klart med arbetet.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00