Henriksson: "En del partier koncentrerar sig på ensaksfrågor, det är allvarligt"

Anna-Maja Henriksson (SFP) säger att vi behöver slå vakt om grundlagen. – Dessa rättigheter är under press i länder där vi kanske inte hade trott att det var möjligt. Bild: Linnea de la Chapelle/SPT

Finlands regeringsform fyller hundra år. Politikerna hyllar grundlagen och demokratin, men säger att vi måste slå vakt om det vi uppnått.

Det är hundra år sedan Finland fick sin första grundlag som självständig stat. Dess roll är fortfarande oerhört viktig, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP).

– Det är den som tryggar att vi lever i en demokrati, att vi har lika rösträtt, att alla är jämlika, att vi har rätt till vård och omsorg och att vi har rätt att leva på både svenska och finska.

Henriksson konstaterar ändå att man inte ska ta grundlagen för given – rösträtt och yttrandefrihet existerar inte i alla länder.

– Dessa rättigheter är under press i länder där vi kanske inte hade trott att det var möjligt. Det är oerhört centralt att vi håller fast vid rättstatsprincipen.

Finns det skäl att vara oroad med tanke på framtiden om styrkeförhållandena i riksdagen förändras avsevärt?

– Det finns skäl att vara glad över att vi har en grundlag som kräver en väldigt stor majoritet för att kunna ändras.

Henriksson säger att riksdagsledamöterna är folkets tjänare och finns på Arkadiabacken för att fatta beslut ur ett helhetsperspektiv.

– Alla partier bär inte det här helhetsansvaret i dag, utan väljer att koncentrera sig på ensaksfrågor, och det är allvarligt.

Hon säger att hon ändå anser att Finlands grundlag överlag är mycket bra, och nämner Storbritannien och brexit som ett olyckligt exempel på hur det kan gå om ett land saknar egentlig grundlag.

Större representation behövs

Li Andersson (VF) är stolt över vår demokrati men säger att den inte fungerar på alla ställen. – I en sådan här tid är det ännu viktigare att man inom politiken betonar vikten av de grundläggande rättigheterna för hela demokratin. Bild: Linnea de la Chapelle/SPT

Utbildningsminister Li Andersson (VF) säger att hon är stolt över Finlands historia som republik och hur vi förvaltar arvet i dag. Hon är extra glad för att man nu har talat starkt för och försvarat rättsstatsprincipen, som enligt henne utmanas från många håll på EU–nivå.

Hon ser risker i att folk glömmer sitt eget ansvar i hur vi använder de friheter vi har.

– Yttrandefriheten är ett typexempel på en rättighet där man också har ett ansvar att ta tillvara andra människors friheter och rättigheter, säger Andersson.

När hon blickar framåt mot kommande decennier ser Andersson en tillbakagång i de mänskliga rättigheterna på många håll.

– I en sådan här tid är det ännu viktigare att man inom politiken betonar vikten av de grundläggande rättigheterna för hela demokratin.

Inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna) säger att hon känner sig privilegierad att få vara med och utveckla Finland. För tillfället är en majoritet av riksdagspartiernas ordförande kvinnor och Ohisalo är en av dem.

– Efter hundra år så börjar kvinnorna äntligen ha mer inflytande och möjligheter att påverka i det här huset.

Det att kvinnorna nu tar över en allt större del av makten betyder inte att makten är jämlikt fördelad, säger Ohisalo och påminner om att vi under dessa hundra år endast haft en riksdagsledamot med funktionsvariation. Olika etniska bakgrunder har också lyst med sin frånvaro.

– Det är klart att det påverkar demokratin. Riksdagen borde kunna visa en bred representation av finländarna, vilket den i dag inte gör.

Med demokratin i blodet

Tidigare statsminister Paavo Lipponen (SDP) minns sin farfar Akseli Lipponen som var med när regeringsformen föddes för hundra år sedan. – Mannerheim ville ha en militärkupp men fogade sig under riksdagens beslut. Bild: Linnea de la Chapelle/SPT

Den tidigare socialdemokratiske statsministern Paavo Lipponen är också med och firar parlamentarismen. Han minns sin farfar Akseli Lipponen, som var Samlingspartiets partisekreterare år 1919, och som var med när Finlands regeringsform blev till.

– Han jobbade nära dem som var med och skapade vår regeringsform. Det var en regeringsform som förhindrade en militärkupp, som var det som Mannerheim ville ha.

Lipponen säger ändå till Mannerheims försvar att marskalken fogade sig efter riksdagens beslut.

Som pensionär riktar Lipponen en mild kritik mot dagens politiker:

– Det här parlamentet borde kunna ta vara på sin makt och också vara självständiga gentemot medierna. Man behöver inte springa efter medierna och ta alla tillfällen i akt för att höras. Själv kommenterade jag till exempel aldrig gallupar, det var partisekreterarens uppgift.

Lyhördhet behövs

Mikko Ollikainen (SFP) säger att den parlamentariska grund vi står på är bra, men att vi måste vara lyhörda för samhälleliga förändringar. Bild: Linnea de la Chapelle/SPT

Första periodens ledamot Mikko Ollikainen (SFP) säger att det är viktigt att med jämna mellanrum påminna sig själv om hur väl Finland är uppbyggt och att vara stolt över hur framsynta tidigare politiker varit.

– Det är klart att samhället förändras, men grunden vi har är bra.

Med det sagt påpekar Ollikainen att man måste vara lyhörd gentemot förändringar och också röra sig bland folket. Han säger att det ofta finns skillnader i hur saker tillämpas i praktiken och hur beslut tolkas.

– Det är väldigt viktigt att vi har kvar förtroendet för den representativa demokratin och att folk uppfattar att de kan påverka.

Anders Adlercreutz (SFP) i rikssalen efter hundraårsfestligheterna. Bild: Linnea de la Chapelle/SPT

President Tarja Halonen var också närvarande när riksdagen firade hundra år av regeringsformen. Bild: Linnea de la Chapelle/SPT

Tidigare statsminister Juha Sipilä (C) i rikssalen efter festligheterna i plenisalen. Bild: Linnea de la Chapelle/SPT

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning