Helsingforsbon Johan Grotenfelt: "Gäller att inte förhasta sig och fatta för snabba beslut och beställa bron"

– Om man inleder med en färja får man en uppfattning om färjtrafik skulle vara ett alternativ, säger Johan Grotenfelt. Bild: Timo Kari

Kör elfärjan från Skatudden i stället för Kronohagen. Det säger helsingforsaren Johan Grotenfelt om stadens förslag på sjötrafik till Kronbergsstranden.

Helsingforsaren Johan Grotenfelt har länge hoppats på en färja till Degerö. Nu, sex år efter att HBL intervjuade honom för första gången, finns det en chans för att det faktiskt blir av.

– Jag har känt till stadens planer i 2-3 månader, säger han.

Han tror att det finns en klar orsak varför Helsingfors stadsplanerare nu plötsligt gör slag i saken.

– Jag tror att det direkt har att göra med att budgeten (för Kronbroarna, reds. anm.) börjar se så stor ut. Det var summan på 350 miljoner euro som väckte politikerna. Många inser att elektriska färjor är en bekväm och praktisk förbindelse i och med att det inte är besvärligt att ta sig till stranden.

Ingen vet ännu om en tidigare kalkyl, som visade att Kronbroarna skulle kosta 350 miljoner euro, vilket är 90 miljoner euro mer än tänkt, fortfarande stämmer. Ett alternativ som för att få ner kostnaderna är att låta spårvagnarnas ändhållplats sluta i Hagnäs. Nu är tanken att de går över bron ända fram till järnvägsstationen i centrum.

Om staden presenterar en dylik inbesparning tycker Johan Grotenfelt att färjorna blir ännu mera vettiga. Färjorna kan ta 150 passagerare och 20-30 cyklar ombord.

– Cykeltrafiken och elcyklar har ökat otroligt sedan 2012 då kalkylen gjordes. Det avstånd du kan avlägga med elcyklar är betydligt längre än med en vanlig cykel.

"Mindre resor till centrum"

Grotenfelt, diplomingenjör till yrket, har jobbat med sjöfart. Bland annat har han förmedlat myndighetsbåtar, som tullkryssare och brandbåtar, till Europa.

Han var också rådgivande expert för ett färjalternativ i Rantaryhmä (på svenska Strandgruppen), en folkrörelse som består av stadsdelar som ligger vid havet.

Han menar att prognosen för antalet pendlare som skulle använda Kronbroarna i dag är ett helt annat än då de planerades 2012.

– I och med coronapandemin har jobbandet på hemmakontor ökat. Det verkar som att en del av det blir kvar. Så har vi den minskade attraktionen av centrum i Helsingfors. Det blir mindre resor från förstäder till centrum. Riktningen går i stället mot stormarknaderna.

Det här gör enligt honom att bottnen delvis faller ur brobygget.

– Om man inleder med en färja får man en uppfattning om färjtrafik skulle vara ett alternativ. Det gäller att inte förhasta sig och fatta för snabba beslut och beställa bron fast offerterna kommit in, utan i stället lära sig hur färjtrafiken fungerar.

Hur ivriga cyklisterna är på att cykla på bron frågar han sig också.

– På 18 meters höjd blåser det betydligt mera än på marken. Det blir inte attraktivt att cykla över den.

Staden tänker sig att elfärjorna skulle transportera 1 000-1 500 personer per dygn. Då skulle de avgå med 30 minuters mellanrum och köra 30 turer från en destination på samma dag. Enligt en prognos för passagerarmängden på Kronbroarna år 2030 skulle 15 500-16 200 åka spårvagn om dygnet på vardagar. En prognos för antalet som cyklar över bron under ett dygn visar 2 300 cyklister.

Jungfrulig is

Johan Grotenfelt föreslår att elfärjan flyttar till Skatudden, i stället för att gå från Sjötullstorget i Kronohagen, som det nu föreslås. Den kunde då gå från samma ställe som Sveaborgsfärjan Ehrensvärd.

– Det går spårvagnsskenor till Vikingterminalen, de kunde förlängas ända till färjhamnen så att spårvagnen kunde gå ända till udden av Skatudden och betjäna färjan.

I teorin, menar han, kunde en färja från Skatudden gå var tolfte eller femtonde minut. Sträckan från Skatudden är kortare än den är från Sjötullstorget.

– Sedan är det hastighetsbegränsning på sista biten in till Sjötullstorget. Det finns också fler småbåtar på den sista sträckan. Det skulle vara lämpligare att ha den korta sträckan över. Det är ungefär en sjömil, alltså 1,8 kilometer från ändan av Skatudden till Kronbergsstranden.

Han ser inget problem med en helelektrisk färja över Kronbergsfjärden. De facto har en färja lättare att röra sig där vintertid, än till Sveaborg.

– De stora färjorna bygger upp stora isvallar som blir barriärer som färjan ska gå igenom. Men trafiken från Skatudden eller Sjötullstorget skulle gå på mera jungfrulig is, det blir inga stora vallar där.

Han avfärdar bestämt tanken om en färja till Degerö där bussen eller spårvagnen kan åka med. Det blir nämligen betydligt dyrare driftskostnader samtidigt som färjan blir större och tyngre.

– Det blir andra bemanningsregler för ett roro-fartyg. Det behövs fyra personer, en maskinmästare, en styrman och två i besättningen jämfört med en färja som nu föreslås, med två personer.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning