Helsingfors vill göra sig av med över hundra byggnader

Operadivan Aino Ackté bodde en gång i den här vackra villan. Den har stått tom i flera år efter att staden upptäckte fuktskador här. Bild: Eweis Yehia/Helsingfors stadsmuseum

Staden förbereder sig för att sälja över hundra av sina fastigheter. Med på den hemliga listan finns flera värdefulla byggnader.

Tjugo miljoner euro. Så mycket kunde Helsingfors stad få när den anrika krogen Kappeli, som i folkmun går under Kapellet, troligtvis snart säljs till handelslaget HOK-Elanto. Den här försäljningen är helt i linje med en ny strategi för Helsingfors lokaler som behandlas av stadsstyrelsen på måndag. Den går i korthet ut på att staden gör sig av med byggnader som staden inte har någon verksamhet i.

Tennispalatset i funkisstil är ritad av Helge Lundström. Bild: Dan Andersson/HBL-arkiv

Enligt Mikko Aho, chef för stadsmiljösektorn, kommer tjänstemännen att föreslå att över hundra byggnader säljs de närmaste åren. Där ingår värdefulla byggnader som Tennispalatset och Elhuset i Kampen och Aino Acktés villa på Degerö.

– Vi har en stor renoveringsskuld. Idén är att de lokaler som staden inte behöver för sin egen verksamhet ges upp. Vi har listat sådana byggnader vi inte behöver. Vi bereder nu de här byggnaderna åt beslutfattarna, säger han.

Som renoveringsskuld räknas de kostnader som uppstår då nödvändiga renoveringar blivit ogjorda. Staden beräknar att renoveringsskulden går på 1,3 miljarder euro. Det är inget litet antal fastigheter staden äger, de är cirka 2 000 stycken.

Listan på byggnader som kunde säljas är tills vidare hemlig.

– I den ingår allt från värdefulla byggnader till gamla enfamiljshus. Ett sätt att minska på renoveringsskulden är att sälja de byggnader man inte behöver. Vi har värderat byggnaderna och förbereder dem nu för beslutsprocessen. Det är ganska krävande.

I Tennispalatset från 1937 verkar biografkedjan Finnkino, konstmuseet Ham och flera restauranger. Elhuset, där bland annat elbolaget Helen har sitt huvudkontor, är ritat av Alvar Aalto och byggt år 1973. Aino Acktés trävilla är från 1877. Huset har fått sitt namn efter operadivan Aino Ackté som bodde där om somrarna. Villan renoverades senast av staden 1987. För snart tio år sedan upptäcktes fuktskador i byggnaden och konsertverksamheten upphörde.

Pauligs villa

Innan det här året är slut kommer stadens beslutsfattare behöva ta ställning till försäljningen av en mängd byggnader. Men hela processen väntas ta flera år.

Först ut är försäljningen av 15 små byggnader. De behandlas som en helhet av nämnderna. I den gruppen ingår Aino Acktés villa och en villa i Sibeliusparken. Tidigare har det varit tal om att staden vill sälja Pauligs villa från 1873. Villan ligger i Sibeliusparken.

Elhuset är ritat av Alvar Aalto. Bild: Helsingfors stad

All beredning är inte klar. Tjänstemännen tittar på olika alternativ för sin mark och sina byggnader.

– Är tomten stor kunde delar av tomten separeras från byggnaden och användas till annat.

Den föreslagna lokalstrategin går också ut på att hålla de byggnader som stannar kvar i stadens ägo bevaras i så gott skick som möjligt. De ska också vara trygga och motsvara stadens miljömål.

Enligt Sari Hildén, förvaltningschef för stadens byggda egendom, är det speciellt familjer som kommer att märka den nya lokalstrategin på lång sikt.

– Målet är att det blir färre hastiga renoveringar. Vi behöver färre hastigt byggda tilläggslokaler än nu. Servicenätverket planeras så att vi kan förutse behoven och göra saker mera planmässigt. Föräldrar kommer att se att barnen inte ad hoc behöver evakueras från skolan till någon barackbyggnad. Men förändringen kommer att ta tid.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning