Helsingfors universitets studentkår kunde göra mera

Bild: Jennifer Snårbacka/HBL-arkiv

Jag påstår att effektivaste sättet för Unicafe att minska sin påverkan på klimatet vore att sänka inomhustemperaturen.

Köttdiskussionen börjar vara absurd. Senast beslutade Unicafe-restaurangerna i Helsingfors att sluta servera nötkött. Detta gjordes med klimatet som motivering. I Finland har vi kallt klimat och långa avstånd. Av vår klimatpåverkan står energin för 80 procent. De lokaler som Unicafe är verksam i värms med kol som grävs ur gruvor, fraktas till Finland och sedan bränns och förvandlas till koldioxid. Jag påstår att effektivaste sättet för Unicafe att minska sin påverkan på klimatet vore att sänka inomhustemperaturen.

Köttproduktionen då, den står för 5 procent av vår klimatpåverkan, en liten procent, men inte obetydlig. Jag som köttproducent vet att produktionen kräver resurser, areal för foder och vatten, som tur är finns det gott om båda i Finland. Norden, Irland och delar av Nya Zeeland räknas till de områden där man hållbart kan producera kött. Nöt beskylls ofta för utsläpp av metan, en farlig växthusgas. Metanet bryts dock ned i atmosfären på tio år och då nöten mer än halverats i Finland de sista 50 åren kan vi konstatera att problemet ligger på annat håll. Att vi kunde konsumera mindre kött och mat överlag påminns jag av senast då jag stiger på vågen, liksom hälften av de vuxna i Finland.

I den bästa av världar kunde vi i Finland öka på köttproduktionen, minska på konsumtionen och exportera vårt kött till områden där boskap och bevattningen konkurrerar om dricksvatten med befolkningen.

Hur kan vi då effektivt påverka vår klimatpåverkan? Jo, genom att minska vår energianvändning. Det positiva är att då man sparar energi sparar man också pengar. Irriterande i debatten är att man koncentrerat diskussionen på köttproduktionen, det är lätt att peka på köttproducenten där man går på den uppvärmda trottoaren mitt i vintern. Alla måste vi fundera på vad vi sysslar med, också vi lantbrukare bör se med kritiska ögon på den egna näringen och försöka utvecklas i stället för att stöta ifrån och skylla på någon annan. Vår favorit är att peka på flygresenärerna då vi själva är fastväxta i gården.

Enligt mig sker det största energiläckaget i dagens jordbruk på landsvägen. Alltför många timmar spenderas på vägen med plogen i luften. Detta fenomen är inte unikt för lantbruket, utan hittas i hela samhället och skulle kräva en omstrukturering. Jordbruket har gått i spetsen för denna utveckling genom till exempel ägoregleringar. Men det är inte bara jordbruket som behöver omstruktureras, se bara på alla bilar på väg till jobbet varje morgon. I värsta fall pendlar en sjukskötare från Korsholm till Vörå, medan en sjukskötare från Vörå pendlar till Korsholm.

Ska vi minska vår användning av resurser och energi borde vi göra en "ägoreglering" över hela samhället, omfördela arbetstillfällena med klimatet i fokus. Får vi bort hälften av trafiken slipper vi hälften av slitaget av vägarna och då skulle våra väganslag räcka till för att hålla vägarna i skick. Nu jobbar vi åt motsatta hållet, vi satsar miljoner för att bygga bort flaskhalsar, som sporrar till mera trafik.

Vad kan då offentliga matserveringar göra för att minska på klimatpåverkan? Första steget är att se till att köttet är inhemskt. Vallbaserat kött är bättre för klimatet än till exempel majs eller soja, för i Finland har vi både vatten och utrymme. I en miljö med många unga med framtidsanda och vilja att göra skillnad skulle jag som skola gå djupare in i frågan. I skärgården finns en hel del naturbeten där får går på bete, håller slyet borta och upprätthåller hela ekosystem för insekter och fåglar vilket är ett mycket hållbart jordbruk ur ekologisk synvinkel. Skolor kunde servera närproducerat lammkött ett par gånger i månaden, lära ut mer om hållbar matproduktion, och på biologikurserna göra exkursioner till naturbetena och kartlägga sällsynta fjärilar.

Detta är en början, men vill man verkligen påverka krävs mera. Svaren finns ofta i historien, på 1950-talet var till exempel vår byskola helt klimatneutral. Lärarinnan bodde på skolan som värmdes med ved, på somrarna cyklade eleverna och på vintrarna åkte de skidor till och från skolan. Det är väl inget någon kan göra för att ensam rädda vår planet, men små val är en bra början, själv har jag valt tåget framför bilen, sänkt inomhustemperaturen och väljer inhemskt kött.

Som bonde har jag satsat på bete där djuren äter gräs direkt från åkern utan att det behöver skördas med hjälp av fossila bränslen, och ett odlingssystem där kolbindning står i fokus och där man minimerar nedbrytningen av det bundna kolet.

Jussi Murto-Koivisto, mjölk- och -nötköttsproducent, Böle, Närpes

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 4.11.2019 - 00.00

Mer läsning