Helsingfors universitet förvaltar en halv miljard på börsen – "Ger trygghet och flexibilitet"

Helsingfors universitets placeringsdirektör Anders Ekholm ser ingen konflikt mellan ekonomisk avkastning och oberoende forskning. – Besluten om hur avkastningen fördelas fattas inte av placerarna, säger han. Bild: Leif Weckström/HBL-arkiv

Helsingfors universitets placeringskapital som ackumulerats sedan 1700-talet ligger i dag till stor del i indexfonder där flera av världens största bolag ingår. Det handlar om en balansgång då universitetet både vill ha avkastning och ta samhällsansvar.

Det gick bra för Helsingfors universitet under coronavåren – åtminstone på aktiemarknaden. Rapporten för halvårsperioden januari–juni visar en avkastning på 6,43 procent.

Målet är en genomsnittlig årlig avkastning på fyra procent, varav tre fjärdedelar går till undervisning och forskning medan resten återinvesteras, berättar universitetets placeringsdirektör, ekonomie doktor Anders Ekholm.

Då värdet på universitetets placeringar överskrider 500 miljoner motsvarar det ett årligt tillskott på omkring 15 miljoner.

Att Helsingfors universitet i dag är en spelare på börsen hänger ihop med den nya universitetslagen som trädde i kraft 2010 och gjorde universiteten till autonoma ekonomiska enheter.

– Fast vi är ju ingen spelare. Vi sysslar inte med spekulation utan förvaltar kapitalet långsiktigt med målet att alla placeringar ska stödja grundverksamheten, alltså forskning och undervisning, säger Ekholm.

Ett kvartal är 25 år

Universitetets tillgångar är enligt Ekholm en summa av flera olika entiteter som bland annat uppkommit genom donationer och testamenten. De äldsta donationerna är från 1700-talets första hälft. I koncernen ingår bland annat Universitetsapoteket med anor från 1770-talet och fastigheter till ett värde av ungefär en miljard.

Placeringsmedlen som vuxit till 500 miljoner ökade markant i samband med universitetsreformen 2010 då universitetet kapitaliserades.

– Vårt team på tre personer förvaltar värdepappersportföljen med målet att öka kapitalet så att vi kan ge universitetet ekonomisk trygghet och flexibilitet, säger Ekholm.

Är tanken alltså att bättre kunna stå emot nedskärningar av den typ som Juha Sipiläs (C) regering gjorde i universitetets finansiering?

– Jag är fel person att svara på det, men generellt kan man säga att ju mer vi kan stödja med vår egen avkastning, desto mer autonomt blir universitetet. Då kan man bättre beakta kortsiktiga förändringar, även om skattebetalarna fortfarande är universitetens största finansiärer och kommer att vara det också i framtiden.

Ekholm betonar att en större frihetsgrad är viktig i synnerhet för långsiktig verksamhet som forskning.

– För oss som akademisk placerare är ett kvartal 25 år, och riskprofilen och utdelningen grundar sig på det.

Vad skiljer en akademisk placerare från andra?

– För det första har vi ett ansvar inför universitetet att placeringarna tryggar stabiliteten och kommande generationers utbildningsmöjligheter. För det andra är vi ansvariga inför våra samarbetspartner att förvalta tillgångarna på effektiva sätt. För det tredje är vi ansvariga inför skattebetalarna att tillämpa sunda principer och vara transparenta i rapporteringen. Det fjärde ansvaret gäller miljön: vi vill till exempel vara proaktiva i arbetet mot klimatförändringen och i framtiden ha en koldioxidneutral portfölj.

I värderingarna som ligger som grund för placeringsverksamheten skriver universitetet att man vill vara en "föregångare när det gäller att sprida nya värderingar i samhället" och "vara en förebild för hur man placerar på ett ekonomiskt och etiskt hållbart sätt".

– Därför kommer du till exempel inte att se oss investera i tobaksbolag, säger Ekholm.

Ideal och praktik

Sedan Ekholm började som placeringsdirektör 2018 har största delen av universitetets värdepapper främst omallokerats till breda indexfonder, med ungefär 70 procent i globala aktieindex, 30 procent på räntemarknaden.

– Både teori och empiri visar att det är nästan omöjligt att slå den generella marknadsavkastningen om man inte råkar sitta på signifikant privat information. Det gör vår lilla enhet inte, och därför ska vi diversifiera så mycket som möjligt och minimera kostnaderna.

Diversifieringen gör samtidigt investeringarna svåra att överblicka – hur kan ni veta att bolagen i fonderna fyller de kriterier universitetet satt upp då företagen är tusentals och underleverantörerna ännu fler?

– Vi kräver en konsekvent ansvarspolitik och transparent rapportering av förvaltarna, alltså uppföljning av vad de placerat i och vad de tagit ställning till. Det är sant att våra ideal kanske inte uppfylls i alla länder, men jag tror mer på att påverka genom att engagera sig än genom att exkludera. Det enda vi helt och hållet tänker exkludera senast nästa år är fossila bränslen.

I fonderna ni placerat i under fjolåret ingår aktier i till exempel Facebook, Amazon och Googles moderbolag Alphabet. Hur bra passar investeringar i så kallad Big Tech ihop med universitetets värderingar?

– Här finns säkert utmaningar med tanke på den roll teknologin kommit att spela i politiska syften. Men kostnaderna för att exkludera de här bolagen skulle vara så enorma att vi inte skulle kunna bära vårt ansvar på samma sätt.

Det är alltså avkastningsansvaret som skulle bli lidande?

– Jo, det skulle i praktiken betyda att vi egentligen inte kan placera i några som helst diversifierade fonder globalt. Det skulle leda till icke-standardiserade och icke-likvida produkter som är betydligt dyrare. Om man tittar på hurdan den globala indexavkastningen de senaste åren skulle ha varit utan de här bolagen så inser man att det skulle bli dyrt.

Näthandelsjätten Amazon har bland annat kritiserats för sitt motstånd mot fackföreningar, medan Facebook ställvis använts för att göra motsatsen till det som universitetet vill göra, alltså sprida desinformation.

– Det finns tusentals bolag i portföljen och jag kan omöjligt ta ställning till enskilda fall. Men vi utgår från att våra förvaltare gör bedömningar och utför påverkningsarbete i enlighet med våra värderingar.

– I praktiken är inga lösningar perfekta, eftersom vi är tvungna att placera i existerande produkter. Utifrån vår ringa storlek, våra mål och miljökrav har vi ett begränsat val, så det gäller att göra det bästa möjliga med hög transparens.

Ändå skulle kanske en del bli överraskade över att också hitta banken J. P. Morgan Chase – som tvingades betala stora ersättningar för sin roll i bostadsbubblan som utlöste finanskrisen – bland universitetets investeringar?

– Tyvärr har så gott som alla bolag som länge haft omfattande verksamhet också något tråkigt i bagaget. Det mest relevanta är hur de jobbar för nutiden och framtiden.

Investerar i egna innovationer

Utöver fondplaceringarna har universitetet engagerat sig i att investera i egna uppstartsföretag som föds utifrån universitetets egen forskning.

– Vi känner våra forskare och studerande. Här kan vi faktiskt ha värdefull information som andra inte har tillgång till. Vi kan ha en positiv inverkan på samhället till exempel genom att investera i innovationer inom medicinsk teknik eller kryptografi. Nanoform är ett exempel på ett uppstartsföretag som listat sig på Helsingforsbörsen och nu har ett marknadsvärde på hundratals miljoner.

Hur garanterar universitetet vetenskapligt oberoende i ett läge där man har egna ekonomiska intressen?

– Universitetet producerar inte forskning åt kommersiella bolag, men det kan ibland uppstå forskning som kan ha ett kommersiellt värde. Då kan det vara motiverat för universitetet att nyttja det genom patent, licenser eller genom att bilda bolag.

Ser du en risk för att sådan grundforskning som saknar kommersiell potential hamnar i skymundan?

– Frågan är relevant, men här finns ingen kausalitet. Beslut om de medel som delas ut till forskningen fattas av helt andra människor än dem som påverkar placeringarna. Jag har till exempel ingenting att göra med hur avkastningen fördelas.

I och med den nya universitetslagen 2010 har universiteten blivit betydande placerare på börsen.

Enligt medieuppgifter var universitetens portföljer sammanlagt värda ungefär 2,8 miljarder vid årsskiftet.

Aalto-universitetet var störst med 1,1 miljarder. I förhållande till sin storlek låg Hanken i topp med ungefär 116 miljoner.

Värdet på Helsingfors universitets placeringar uppgår i dag till ungefär 500 miljoner euro.

Medlen ligger främst i indexfonder, men också i vetenskapsbaserade uppstartsföretag.

Målet är en årlig avkastning på 4 procent plus inflation. Det målet ska enligt universitetet nås "med så liten risk som möjligt".

Universitetet uppger att placeringarna beaktar miljöfaktorer, sociala faktorer och företagens förvaltningssätt. Dessa faktorer kallas kort för ESG (Environmental, Social och Governance).

Universitetet kräver till exempel att företagen avstår från aggressiv skatteplanering. Målet är också att portföljen ska vara koldioxidneutral.

Placeringsdirektören presenterar potentiella placeringar för en placeringskommitté, som ger en rekommendation. Därefter fattar ekonomidirektören (Marjo Berglund) beslut.

Fram till årsskiftet består placeringskommittén av Erkki Helaniemi, styrelseordförande i Alexander Group, Juhana Aunesluoma, prodekanus och forskningsdirektör, Ira van Gilse van der Pals, placeringschef vid Evangelisk-lutherska kyrkan, Sari Lounasmeri, vd för Börsstiftelsen och Jyrki Viskari, fondförvaltare.

Källor: Helsingfors universitet, Helsingin Sanomat

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning