Helsingfors till regeringen: Sök hjälp!

Efter tio år och fyra regeringar är det äntligen dags med nationella reformer i vården. Men vad är det som pågår och varför är landets största städer på tvären? Helsingforspolitikerna samlas till extra fullmäktigemöte på onsdag kväll.

Äldre, sköra patienter med flertalet kroniska sjukdomar är allt dyrare att sköta. Det kostar pengar och de pengarna har vi inte om saker och ting görs som de alltid gjorts.

Det kan man förstås inte läsa på myndigheternas nätsidor.

Där står i stället att det om 17 år "kommer att behövas 70 procent mer tjänster för äldre och 20 procent mer hälso- och sjukvård än för närvarande på grund av att befolkningen åldras." Därför, säger regeringen, är "en reform av systemet nödvändig, om vi vill säkerställa att alla har möjlighet att få vård och omsorg av god kvalitet och samtidigt säkerställa att de offentliga finanserna hålls i balans."

Enligt regeringen är vård- och landskapsreformen, som den här omställningen officiellt heter, ingen lotto. Den är tvärtom ytterst väl förankrad i bästa tänkbara framtidsvisioner.

Jag har gjort som många andra och försökt läsa på och hitta argument för det ena och det andra i alla riktningar. Den övergripande känslan är att någon nu ska reparera det som inte är sönder. Förvirrande diagramövningar i regeringens utredningar gör inte affären mer begriplig. För en affär är det, ju. Varför skulle det annars vara så många toppolitiker som hittat nya lukrativa jobb i privata vårdbolag?

Helsingfors gör reformer på eget initiativ. Fiskehamnens vårdcentral erbjuder både hälso- och sjukvård och socialservice. Bild: Markku Ulander

Stadsstyrelsen i Helsingfors har redan sagt ifrån och på onsdag kväll kommer majoriteten i stadsfullmäktige att göra likadant. Hela aftonen i stadshuset har vikts för en debatt om vårdreformen. Här kommer en gissning om hur det går till: Borgmästare Jan Vapaavuori håller ytterligare ett brandtal om hur vansinnigt uselt förberett förslaget är. Han kommer att få lite mothugg. Bland politikerna finns fortfarande några som är duktiga på att formulera sig men de flesta försvinner i lövskogen med sina korta monologer utan klara referenser till ämnet. Alla vill dock tala. Sammantaget får regeringen hårt på pälsen, vilket är intressant då regeringspartiet Samlingspartiet är störst i Helsingfors.

Förslaget till stadens utlåtande är tjugofyra sidor karg läsning. Regeringen har berett tidernas största reform dåligt, det är fortfarande för många pusselbitar och det är svårt att bedöma de ekonomiska konsekvenserna. Slutsatserna är liknande som vem som helst gör efter att ha fördjupat sig i informationen på regeringens nätsidor.

Enligt stadens uträkningar kommer den "finansiering som landskapet får från staten i huvudsak att bygga på åldersstrukturen och sjukligheten. De landskap som för närvarande har höga vårdkostnader i förhållande till åldersstrukturen – såsom Nyland – blir föremål för ett hårt tryck på besparingar." Reformen beaktar "dåligt Helsingfors och metropolområdets särdrag, såsom kraftig befolkningstillväxt, större invandring än på övriga håll i landet och utmaningar med anknytning till den ökade ojämlikheten, såsom segregation, bostadslöshet, utslagning och drogrelaterad överdödlighet. Sparmålet för landskaps- och vårdreformen är orealistiskt och kan genomföras bara om klientavgifterna höjs och servicenätet inskränks".

Enligt regeringen kommer avgifterna inte att höjas.

Helsingfors stad har ändå en större skyldighet än jag och du att också ta fram alternativ. Alternativet är att fortsätta med de omställningar som redan är i gång och som många stadsbor antagligen tydligast upplever när de besöker en vårdcentral. Den ligger längre bort men är större därför att här finns ett större serviceutbud.

Tommy Pohjola Reporter

FAKTA

Helsingfors svar till staten

En reform av stadens social- och hälsovårdstjänster förverkligar också de mål som ställts på landskaps- och vårdsreformen.

Integrationen och digitaliseringen av social- och hälsovårdstjänsterna fortsätter, och dessa tillhandahålls av många producenter.

Helsingfors omorganiserar bastjänsterna bland annat enligt verksamhetsmodellerna med en central för hälsa och välbefinnande, en familjecentral och mångsidiga servicecentraler.

Användningen av servicesedlar har ökats måttfullt, vilket ökar valfriheten och konkurrensen mellan producenter stegvis.

Staden har monterat ner överlappande tjänster med HNS och integrerat såväl en del av sin egen specialiserade sjukvård som vissa stödtjänster med HNS. Vid sammanslagningarna har det säkerställts att servicekedjorna är sammanhängande och kostnadseffektiviteten har förbättras.

Helsingfors står för över hälften av den elektroniska kommunikationen inom hälsovården i hela landet. Nya datasystemprojektet Apotti ska ytterligare bättra integrationen och tillgängligheten.

Källa: Helsingfors stad

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00