Helsingfors säger ja till frivillig granskning

Frivilligt. Thomas Wallgren vill öka insynen för att komma åt skattesmitare. Helsingfors har en skyldighet att visa på exempel, säger han. Bild: Mikko Stig

Om lilla Helsingfors kan göra något för att motarbeta klimatförändringen kan staden också bekämpa skatteparadis. Det säger Thomas Wallgren (SDP).

Politikerna i Helsingfors lever nu upp till ett principbeslut från 2012 då stadsfullmäktige bestämde att staden på allvar tar itu med grå ekonomi och aggressiv skatteplanering. Thomas Wallgrens förslag är att företagen som deltar i stadens anbudsförfaranden uppmanas att öppet redogöra för finanserna.

– Det är frivilligt för skatteplanering är inte olagligt, men vi anser ändå att staden och stadsborna gärna bör få information, säger Wallgren.

Stadsstyrelsen återremitterade på måndagen tjänstemännens svar på Wallgrens motion om ökad insyn. Tjänstemännens svar "skickades tillbaka till ritbordet" och ärendet lär återkomma på stadsstyrelsens föredragningslista med tillägget att det är bäst att spela med helt öppna kort. Endast Samlingspartiet är fortfarande på tvären.

Förhoppningen är att företag som inte vill berätta vart pengarna rinner drabbas av dålig publicitet.

– Sådant kan ha en avskräckande effekt.

Wallgren har länge kämpat för ökad insyn men det är först nu som hans motion godkänns.

– Tidigare versioner har stupat på teknikaliteter. Svepskäl, känns det som.

Vem vill vi göra affärer med?

Thomas Wallgren är rädd att särskilt ideella föreningar i tredje sektorn och lokala små- och medelstora företag drabbas om Helsingfors inte går inför en hårdare linje i skattefrågan. Som exempel nämner han Lyhty.

Lyhty är en förening som arbetar långsiktigt för funktionshindrade och deras anhöriga. Föreningen erbjuder bostäder, utbildning och har olika dagverksamheter och kaféer samt arrangerar kultur- och fritidsevenemang. Enligt kritikerna kan aktörer som Lyhty inte konkurrera på lika villkor mot stora vårdbolag när nästa avtal för en fyra års period ska slås fast. Frågan är vad det är för signal utåt som Helsingfors vill ge?

Finnwatch uppskattar att skattesvinnet i Finland är 0,4–1,4 miljarder euro. Globalt är den siffran minst hundrafaldig. Enligt OECD motsvarar bortfallet 4–10 procent av väldens samfundsskatter.

– Vi är oroliga för klimatförändringen och kräver att lilla Helsingfors deltar i kampen, vilket staden också gör. Ingen har något emot det. Så varför är det så svårt att tänka på samma sätt om skatteparadisen? frågar Thomas Wallgren.

FAKTA

Vad är skatteparadis?

Enligt OECD:s har skatteparadis låg eller ingen beskattning och strikt banksekretess, inga internationella avtal om utbyte av beskattningsuppgifter med andra stater, saknar lagstiftning som garanterar transparens vad gäller ägandet av bolag eller exempelvis stiftelser vars ägare eller förmånstagare har sin hemvist utanför registreringsstaten.

Utöver Panama betraktas även exempelvis Bahamaöarna, Bermuda och Caymanöarna som skatteparadis.

Var går gränsen mellan skatteplanering och skatteflykt?

Skatteplanering är laglig verksamhet där ett företag väljer var och hur det utför olika åtgärder eller en privatperson placerar sina tillgångar optimalt. Även aggressiv skatteplanering är laglig om företaget följer nationella och internationella lagar och avtal som det binds av.

I offentligheten bedöms skatteplanering inte bara enligt om den är laglig utan även ur en moralisk synvinkel: är det rätt att använda lagens kryphål? När man uppenbart gömmer undan pengar rör det sig om kriminellt kringgående av skatter.

Hurdana resurser har vi att bekämpa skatteparadis?

Inom Skatteförvaltningen sysslar ett hundratal personer med övervakning av fall som överskrider nationella gränser, däribland sådana som rör skatteparadis.

Källa: Skatteverket i Finland