Helsingfors nya markpolitik avancerar – fritt finansierade bostadstomter ska arrenderas

I framtiden ska det bli mindre vanligt att Helsingfors stad säljer sin mark för fritt finansierad bostadsproduktion.

För dem som tycker att man inte kan bo i ett hus på hyrd tomt blir det sannolikt svårare att hitta nyproduktion i Helsingfors efter en övergångstid. I dag är det mer regel än undantag att staden säljer tomterna för fritt finansierad bostadsproduktion, vilket i de flesta fall gör det möjligt för den enskilda bostadsägaren att lösa in tomtens andel.

Om den nya markpolitiska strategin godkänns av stadsstyrelsen bedömer stadens tjänstemän att ungefär hälften av de fritt finansierade tomterna efter tre till fem år kommer att arrenderas. Det innebär att allt fler som flyttar in i ett nybyggt hus i Helsingfors kommer att betala en marknadsprissatt tomthyra.

På tisdagen behandlades förslaget i stadsmiljönämnden. Enligt beredningen skulle staden sälja sin mark bara i sällsynta fall, på mycket dyra adresser. Men politikerna, på initiativ av bland andra Silvia Modig (VF), tyckte att det inte ens behövs ett undantag för dyra tomter.

– En tomt kan säljas endast en gång men hyra kan uppbäras för all framtid. Helsingfors styrka är att staden äger största delen av tomtmarken som kan bebyggas. Staden är inte ett företag vars resultat granskas med korta mellanrum. Hyresmodellen är stadens fördel på sikt, säger Modig.

Fakta

Helsingfors äger 65 procent av stadens yta.

Under åren 2008–2017 har Helsingfors sålt 65 hektar mark. Under samma tid har staden skaffat 750 hektar, främst i Östersundom.

I dag har staden totalt 5 600 långvariga hyresavtal med husbolag. Fram till 2030 ska 1 100 av dem förnyas.

Staden säljer och hyr dessutom ut tomter för företag.

Arrendetävling

Peter Haaparinne, teamchef på stadens tomtavdelning, förklarar hur systemet är tänkt att fungera. Staden slår fast gängse arrende för en tomt baserat på marknadsmässiga faktorer. En tomt bredvid havet i Busholmen har en högre hyra än en tomt i till exempel Malmgård. Det är den här hyran de boende kommer att betala.

För att avgöra vem som ska få bygga på tomten ordnas en arrendetävling. Den som bjuder den högsta tilläggsumman vinner. Den här summan betalas bara en gång och avspeglas i bostädernas pris, men alltså inte i arrendet.

Hyresavtalet förnyas efter femtio år i enlighet med de marknadshyror som då gäller. För att förstå vad som är skäligt kan man titta på dagens nivå. Eftersom arrendet är inbakat i bolagsvederlaget kan det hända att alla inte vet hur mycket de betalar till staden.

– På billigare områden är det kring 2 euro per kvadratmeter per månad, på dyrare områden mellan 4 och 5 euro per kvadratmeter per månad, säger Haaparinne.

Vad hyran skulle vara för de riktigt dyra tomterna kan Haaparinne inte uppskatta.

– Vi har ingen erfarenhet av det eftersom de tomterna hittills har sålts. Vi får se om det finns en marknad. De som köper väldigt dyra bostäder brukar vilja äga även tomten.

Avkastning annan fråga

Bland politikerna finns det olika syn på hur stor avkastning staden ska få på sin tomtmark. Ett annat tillägg som Silvia Modig var med om att få med från stadsmiljönämnden var möjligheten att granska avkastningen separat.

– Nu utgår staden från en avkastning på 4 procent på tomtmark för bostadsfastigheter. Det är väldigt högt för en riskfri investering, det vill säga att äga mark. Det är klart att en längre hyra skulle minska stadens inkomster. Men inkomststrukturen behöver granskas för att minska boendeutgifterna för helsingforsarna, säger Modig vars parti anser att en avkastning på 2 procent skulle vara rimlig.

Det finns naturligtvis andra aktörer än staden som äger och säljer tomtmark, så även framöver skulle det finnas ett visst utbud på nya bostäder på egen tomt.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning