"Hela skogssektorn måste utbildas i att hantera bränder"

I fjol rasade totalt 11 000 skogsbränder i Finland, Norge och Sverige, varav 2 000 i Finland. Bild: Pixabay/SPT

Danska och svenska vattenslangar var inte kompatibla och norska brandbilar fastnade i tullen. De nordiska länderna borde gemensamt förbereda sig för kommande skogsbränder och extremväder, föreslår en ny rapport från Nordiska ministerrådet.

I fjol rasade totalt 11 000 skogsbränder i Finland, Norge och Sverige. I Finland härjade 2 000 bränder, i Norge 1 000 och i Sverige 8 000. I Sverige uppskattas värdet för skadad skog till en halv miljard svenska kronor (cirka 47 miljoner euro). I år har redan flera skogsbränder härjat i Sverige, bland annat under påskhelgen.

Skogsbränderna överrumplade de nordiska länderna och sedan i somras har en nordisk arbetsgrupp analyserat hur länderna tillsammans kan göra skogs- och lantbruket mer motståndskraftigt mot framtida extremväder. Det är första gången som Nordiska ministerrådet tar initiativ till en arbetsgrupp som analyserar skogsbränder ur ett nordiskt perspektiv. Rapporten publiceras i sommar och ska då läggas fram för de nordiska ministrarna med ansvar för skogs- och lantbruk. 

Slutsatsen är att hela skogssektorn behöver utbildas i att hantera bränder. I dag är räddningspersonal och militär välutbildad, men också markägare, skogsbrukare, skogsrådgivare och skogsstudenter måste utbildas om skogsbränder.

– Räddningstjänsten är betydligt bättre informerade än skogsbrukssidan, och kopplingen däremellan är svag. Få av våra studenter vid Sveriges lantbruksuniversitet får utbildning om skogsbränder, om man jämför med till exempel Kanada där många sommarjobbar med brandbekämpning, säger Jonas Rönnberg, ordförande för arbetsgruppen.

Brandbilar fastnade i tullen

Förra sommaren förhalades också många släckningsoperationer på grund av brist på samordning. Till exempel var danska och svenska vattenslangar inte kompatibla och norska brandbilar fastnade i tullen på väg till Sverige.

– Vi måste bli bättre på samordning och få alla instanser att prata med varandra. Det kan inte vara så att tullen stoppar norska brandbilar på gränsen för att man tror att de ska säljas, säger Rönnberg.

En viktig åtgärd är att öka kunskapen om andra länders räddningssystem för att effektivare organisera internationella insatser. I praktiken kunde det betyda en gemensam räddningsledarutbildning för de nordiska länderna, säger Rönnberg. Också materiel och kartmaterial måste samordnas.

– Räddningsväsendet i Norden är inte dåligt utrustat, utan det handlar om att få in rätt resurser på rätt plats.

Finland bättre rustat

Skogsbränderna drabbade Sverige mycket hårdare än Finland i somras. En förklaring är att Sverige i hög utsträckning har företag som ägare, medan Finlands skogar till större del ägs av familjer. Mellan de finländska skogarna finns det barmark som åtskiljer skogarna och minskar brandrisken, enligt Juha Laitila, forskare på Naturresursinstitutet Luke, som intervjuades av Yle.

En annan skillnad är enligt Laitila att skogar i Finland gallras mer frekvent än de svenska, vilket gör att brandrisken sjunker. I Sverige är dessutom gran, känd för sina torra och brännbara kvistar, vanligast. I Finland är det tall som är vanligast.

– Det var fler bränder än normalt i Finland också förra sommaren, men det var få som man förlorade kontrollen över, vilket hände i Sverige, säger Rönnberg.