Heidi Pihlaja vill se krisen som en möjlighet

Heidi Pihlaja vill tro att fotbollen går stärkt ur krisen. Bild: Antti Aimo-Koivisto/Lehtikuva

– Mest orolig är jag för den allmänna hälsan inom samhället. Många passiveras, det gäller både unga och äldre. Jag skulle överlag vilja se en mer aktiv dialog från statsmaktens och myndigheternas sida.

Det säger Heidi Pihlaja, utvecklingschef för damfotbollen på Bollförbundet.

I fotbollsvärlden och i synnerhet inom damfotbollen är oron för morgondagen stor. Pengakranarna har stängts, samarbetsförhandlingarna avlöser varandra och ingen vet i nuläget när något som liknar tävlingsidrott kan återupptas.

– Jag ville ändå se hela krisen som en möjlighet. En möjlighet att ena fältet och göra den gemensamma marknaden större. En möjlighet för fotbollen att visa sin kraft, säger Pihlaja.

Damernas internationella spelarfack Fifpro har uttryckt sin stora oro för att damfotbollen är den första som kommer att drabbas då klubbarna räknar debit och kredit.

– Jag hoppas att den här krisen en gång för alla gör slut på den eviga debatten om herr- och damfotboll. Damfotbollen får inte ses som en utgiftspost. Allt borde rymmas under samma paraply. Herrar, damer, pojkar,flickor. Seniorer och juniorer. Om vi alla i ännu högre grad kan dra åt samma håll och jobba tillsammans kommer fotbollen styrkt ur detta och bättre förberedd för eventuella kommande kriser.

Ute på fältet är oron naturligtvis stor. Bland ligaklubbarna varierar de ekonomiska förutsättningarna väldeliga. Vissa lag är proffslag, andra semiprofessionella lag och de ekonomiska musklerna skiljer sig väldigt från fall till fall.

– Vi på förbundet har försökt föra en tydlig och klar dialog med klubbarna. Och så gör vi vad vi kan för att stötta dem ekonomiskt. Kriser som denna drabbar många på det personliga planet och visst känns det illa att veta hur det påverkar ekonomin på olika plan.

Riskerar någon klubb i den Nationella ligan att gå i konkurs?

– I nuläget finns inga signaler som tyder på det.

Folkhälsan måste prioriteras

Damerna har fått allt starkare fotfäste under senare år och i takt med att storklubbarna satsar på damlagen ökar statusen.

– Skillnaden är stor i både utlandet och hemlandet om vi jämför med läget fem år sedan. Så visst är förutsättningarna att komma helskinnade ur krisen bättre än de varit exempelvis år 2015.

Hur tror du diskussionen går på Fifa- och Uefa-håll just nu?

– Jag tror de har händerna fulla med att reda ut stormen. Jag tror och hoppas att de aktivt jobbar vidare för att förstärka fotbollens ställning som en gren för både damer och herrar. Jag är hur som helst glad över allt som gjorts för damerna under senare år, säger Pihlaja.

En del damspelare blev världskändisar senast i samband med VM 2019. Före det hade lite karikerat Mia Hamm, Marta och några européer nått den statusen.

– Nu är många integrerade i storklubbarnas verksamhet på ett helt annat sätt. Vi kan ta Lyon, Manchester City, Chelsea och Juventus som exempel på klubbar som verkligen satsat på damerna.

I Juventus tjänar Cristiano Ronaldo 500 000 euro i veckan. En summa som ytterst få damspelare kommer upp i på årsnivå. Det är väl amerikanskorna Megan Rapinoe och Alex Morgan som når dit.

Hur stort ansvar har herrspelarna för att någonstans föregå med ett gott exempel?

– Man kan alltid diskutera om någon är värd 500 000 euro i veckolön. Men att Messi eller Ronaldo skulle gå ner i lön löser ju inget. Det är på ett bredare plan diskussionen borde föras. De kända herrspelarna kan använda sin genomslagskraft för att ändra på de förlegade attityder som alltjämt lever på sina håll. Det är på sikt betydligt mer produktivt än att tala om enskilda löner.

Att idrottsrörelsen blöder oerhört under coronakrisen är ingen överdrift. Konkurserna kommer att bli många. Pihlaja är också själv orolig för framtiden.

– Dialogen och budskapet från statsmakten och myndigheterna har inte varit tillräckligt tydlig. Inte till idrottsförbunden, klubbarna eller den enskilda idrottaren. Jag fasar för vilka effekter denna kris kan få ur ett rent folkhälsligt perspektiv.

Hur tänker du då?

– Folk passiveras. Äldre måste stanna hemma och tappar både på det fysiska och mentala planet. Barn och ungdomar sitter hemma och spelar. Jag tycker att myndigheterna borde komma med klara rekommendationer för hur man kan och bör röra på sig i dessa tider. Annars står vi inför ett hälsoförfall som kommer att bli oerhört dyrt för samhället i framtiden, säger Pihlaja.

Den Nationella ligan kan återupptas tidigast i mitten av juni. Beredskap finns att spela de första två omgångarna utan publik.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Med sikte på en hållbar framtid – ingenjörerna visar vägen

Mer läsning