HD-ordförande: Domarna för sexualbrott har blivit strängare

Avgående HD-presidenten Timo Esko framhäver vikten av att värna om rättsstaten i ett Europa där allt fler länder ifrågasätter domstolarnas oberoende. På senare år har han också hittat tillbaka till sina finlandssvenska rötter.

Högsta domstolens president Timo Esko, 66, pratar en utmärkt svenska. Tammerforsfödda och i Åbo bosatta Esko har både studerat och jobbat på finska, men så småningom har han hittat tillbaka till svenskan. Eskos finlandssvenska mamma kommer från Skinnarby i Lovisa och i takt med att hon har blivit äldre har de återupptagit svenskan som umgängesspråk.

– Svenskan var inte så kraftigt närvarande i min barndom, men visst hörde jag svenska hela tiden, säger han.

Esko har haft en lång och varierande juristkarriär. Han är doktor i juridik och har jobbat som professor, advokat och Åbo hovrätts president. På HD har han jobbat som justitieråd (domare) 2006–2012 och som president (ordförande) sedan 2016. I september i år överlåter han ordförandeklubban till sin efterträdare, justitierådet Tatu Leppänen.

Enligt Esko har HD förändrats på två betydande sätt under hans tid.

– För det första har det skett en generationsväxling, för det andra har arbetet internationaliserats.

Det är tydligt att samhällets syn på sexualbrott har förändrats.

När Esko kom till HD för första gången som justitieråd hade domstolen arton medlemmar (samma som i dag). När han tio år senare valdes till president var endast sju av dem kvar. I dag återstår bara en.

– Vi har på kort tid fått in människor med flera olika bakgrunder och alla förstår vad det betyder för en liten arbetsgemenskap som denna. Advokater har till exempel ett helt annorlunda sätt att se på juridiska frågor än domare. De är vana att jobba med klienter.

Det andra utvecklingsspåret, internationaliseringen, har ökat kontakterna med kollegerna utomlands, vilket bland annat har breddat Eskos förståelse för de nordiska rättssystemen.

Fakta

Kortare behandlingstider

Under Timo Eskos tid som president har Högsta domstolens behandlingstider sjunkit med en månad till i genomsnitt sex månader.

Behandlingen av ärenden som fått besvärstillstånd sjönk med tre månader till 18,5 månader medan behandlingen av ansökningar som fått avslag sjönk från 5,4 till 5,1 månader.

Esko tror att digitaliseringen av rättegångshandlingarna kan förkorta processen ytterligare.

Högsta domstolen beviljade 101–139 besvärstillstånd per år under åren 2013–2017. Antalet ansökningar om besvärstillstånd var 2 303–2 611 per år.

– Man kan se en tydlig skillnad mellan östliga och västliga Norden. Rättssystemen i Finland och Sverige är mera lika än systemen i Danmark och Norge. Bland annat har vi separata förvaltningsdomstolar, vilket Norge och Danmark inte har.

Debatt om sexualbrott

Under Eskos tid som president har sexualbrotten väckt gott om diskussion i samhället – först med anledningen av metoo-rörelsen, sedan på grund av sexualbrottshärvan i Uleåborg.

– Det är tydligt att samhällets syn på sexualbrott har förändrats, säger han.

Det strängaste straffet för sexualbrott är tio års fängelse, men i allmänhet brukar domstolarna döma i den lägre ändan av straffskalan. Vanliga sexualbrott ger kring två år fängelse medan grova sexualbrott ger kring tre år. Uppropen på att sexualbrott ska dömas hårdare har varit många och även HD har fått ta del av dem.

I maj 2018 valde HD att inte bevilja besvärstillstånd i ett fall där en tioårig flicka blivit utsatt för sexualbrott av en vuxen man. Målsäganden krävde att gärningsmannen skulle dömas för grov våldtäkt, förutom grovt sexuellt utnyttjande av barn.

Esko anser att beslutet var det rätta.

– Varken tingsrätten eller hovrätten dömde mannen för grov våldtäkt. Det innebär att flera olika domare som bekantat sig med fallet var av den åsikten att det inte var fråga om våldtäkt. Lagen tillämpades som den står i boken, säger Esko.

Det är svårt för utomstående att skapa sig en uppfattning om detaljerna i fall som gäller sexualbrott mot barn, eftersom fallen så gott som uteslutande behandlas bakom stängda dörrar. Straffskalan för grovt sexuellt utnyttjande av barn är ändå densamma som för grov våldtäkt och mannen dömdes till tre års fängelse.

Med anledning av kritiken gick Esko ändå igenom HD:s beslut i sexualbrottsfall och konstaterade att domarna de facto blivit strängare med åren.

Han påminner ändå om att HD är en prejudikatdomstol. Det innebär att HD inte tar upp alla ärenden, endast sådana som är prejudicerande.

HD måste också beakta tidigare rättspraxis, vilket innebär att domstolen inte kan ändra sin linje över en natt.

– Men det är ett faktum att synen på sexualbrott har varit mera tillåtande förut, säger han.

Rättsstatens framtid i EU

Den långsamma förändringen i rättspraxis kan tyckas frustrerande, speciellt om man är ett offer eller en anhörig till ett offer, men rent generellt anses det vara en dålig idé att låta den allmänna opinionen, och till och med de politiska konjunkturerna, styra domstolarnas arbeten. Så här har man åtminstone brukat resonera i Europa. På sistone har attackerna mot domstolarnas oberoende ändå ökat.

I april besökte Esko Polen, där han deltog i en konferens om rättsstaten. Värdinna för konferensen var den polska högsta domstolens president Malgorzata Gersdorf, Eskos kollega.

I fjol somras figurerade Gersdorf i pressen även i Finland med anledning av att polska regeringen försökte sänka pensionsåldern för högsta domstolens drygt sjuttio medlemmar. Det hade lett till att nästan 40 procent av domarna hade fått gå.

– Då hade regeringen kunnat utse nya domare och på så sätt få inflytande i Högsta domstolen. Det hade äventyrat dess oberoende.

Gersdorf lyckades ändå stoppa regeringens lagförslag och nu utreds ärendet av EU-domstolen. Esko är nöjd med slutresultatet.

– När man går med i EU förbinder man sig att följa vissa regler och det är viktigt att se till att de reglerna respekteras.

Vad är situationen i andra EU-länder?

– Polen är det land där regeringen har kommit längst med att påverka domstolarnas arbete, men liknande diskussioner har förekommit i Ungern, Slovakien och Rumänien, säger Esko.

Effektivitet eller rättsskydd

Det finska rättssystemet kritiseras ibland för att vara ineffektivt. Det kan ta flera år innan ett ärende har behandlats klart. Speciellt mindre grova ärenden och ärenden där ingen är häktad prioriteras ned.

I Sverige har man försökt effektivera rättssystemet genom att ändra på tingsrätternas och hovrätternas arbetsfördelning. I stället för att behandla ett ärende två gånger på exakt samma sätt har man tonat upp tingsrätternas betydelse och tonat ned hovrätterna. Tanken är att hovrätterna ska ta ställning till tingsrätternas behandling, inte behandla ärendet på nytt.

Till Timo Eskos pensionsplaner hör att möjligen göra stora språkprovet i svenska. Bild: Henri Forss/SPT

Dessutom spelas alla vittnesmålen in i tingsrätterna i Sverige. I stället för att kalla in vittnena på nytt ser hovrätterna på inspelningarna.

I Finland har man inte gett sig in på den här vägen. Här är tingsrätternas och hovrätternas behandlingar så gott som identiska.

– Med tanke på rättsskyddet är det viktigt att man kan få en andra behandling, säger Esko.

Han gillar inte tanken om att tona ned hovrätternas betydelse och påpekar att alla ärenden inte automatiskt tas upp i hovrätterna. De flesta ärendena genomgår en prövning där en stor del gallras bort. Endast en del av dem får tillstånd att gå vidare.

Nästa utmaning

Vad som sker efter att Esko slutar på HD är tills vidare oklart. Enligt honom själv har han aldrig behövt planera sin karriär eller sitt liv, nya utmaningar har dykt upp efterhand.

– Jag har varit ganska nöjd med det, säger han.

Ett projekt som han ändå skulle kunna tänka sig är det stora språkprovet i svenska. Hans dotter avlade provet strax efter sina juridikstudier och nu undrar fadern om han kan gå lika långt.

– Det kunde vara roligt, kanske gör jag det.

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39