Hbtq-personer i USA skyddas från avsked

Hbtq-personer i USA jublar sedan Högsta domstolen slagit fast att de omfattas av en lag mot könsdisriminering på arbetsplatsen. Bild: Manuel Balce Ceneta/TT-AP

Hbtq-personer i USA får inte avskedas från sina arbeten på grund av sexuell läggning eller könsidentitet, slår Högsta domstolen fast i ett banbrytande beslut. Detta eftersom gruppen omfattas av en lag mot könsdiskriminering från 1964.

Det hett emotsedda beslutet fattades med siffrorna 6-3, där chefsdomare John Roberts och den relativt nytillträdde Neil Gorsuch röstade med domstolens liberala falang, rapporterar medier.

Fallet rörde en medborgarrättslag från 1964 som förbjuder arbetsgivare att diskriminera anställda med hänvisning till ras, religion, ursprung och kön. Domarna hade att ta ställning till huruvida skrivningen om kön även omfattade de miljontals homo-, bi- och transsexuella samt queerpersoner som arbetar i USA.

Ett antal rättsfall låg till grund för beslutet. Ett rörde en transsexuell kvinna som fick sparken när hon meddelade att hon ville omfamna sin nya identitet på jobbet. Andra fall rörde män som avskedats när de berättat om sin homosexualitet.

En av dem, Gerald Bostock, sparkades från ett statligt program som syftade till att hjälpa utsatta och misshandlade barn efter att han berättat att han gått med i ett softbollag för homosexuella, skriver tidningen The New York Times.

"En arbetsgivare som avskedar en individ för att han eller hon är homosexuell eller transperson avskedar den personen för egenskaper eller handlingar som inte hade ifrågasatts hos en person av ett annat kön", skriver Gorsuch i HD:s motivering enligt tidningen USA Today.

Ny lag?

Arbetsgivarföreträdare och motståndare till beslutet har hävdat att lagen från 1964 tydligt refererar till diskriminering enbart mot män eller kvinnor. De har uppmanat kongressen att stifta en ny lag om man vill skydda hbtq-personer arbetsrättsligt.

Beslutet kommer fem år efter att samkönade äktenskap blev lagligt i hela USA, efter ett beslut från samma domstol.

Omkring elva miljoner hbtq-personer uppskattas leva i landet, enligt medborgarrättsorganisationen Human Rights Campaign.

Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten.

I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är förenliga med USA:s grundlag, som skrevs 1787, samt dess 27 tillägg. Bland tilläggen finns den så kallade Bill of rights (de tio första tilläggen) som ratificerades 1791.

Domstolen har nio medlemmar som utses av presidenten på livstid. De kan dock pensionera sig på egen begäran samt i teorin avsättas genom riksrätt. Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.

När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar därmed chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd.

Källa: Supremecourt.gov

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning