HBL:s sätt att behandla jämställdhet känns mycket föråldrat

HBL:s sätt att behandla jämställdhet är föråldrat, skriver Hannu Lintu. Bild: Cata Portin/HBL-arkiv

Hufvudstadsbladet ger avsiktligt en ensidig bild av diskussionen, skriver RSO:s chefsdirigent Hannu Lintu.

Hufvudstadsbladet har tagit sig an att diskutera könsfördelningen i de verk symfoniorkestrar uppför. Initiativet är fint, inget ger en bättre start på höstsäsongen än kulturdebatt – särskilt då debatten handlar om något så viktigt som jämställdhet.

Det som gör saken beklaglig är att Hufvudstadsbladet har fattat beslutet att utestänga alla förutom prenumeranterna från en del av den relevanta argumentationen. Genom detta handlande ger tidningen avsiktligen en ensidig bild av diskussionen. Dessutom blir mången musikkännare och övrig publik utanför diskussionen utan möjlighet att kunna delta. Uppenbarligen har redaktionen svårt att se hur elitistiskt och exkluderande detta sätt att handla visar sig.

Ytterligare oroväckande är tidningens och redaktionens sätt att angripa jämställdhet ännu år 2019. Att göra tabeller med två kolumner för män och kvinnor representerar inte en modern uppfattning om diversitet. En mekanisk granskning tar inte i beaktande minoriteter. Det är viktigt att även deras röst blir hörd.

Om man verkligen vill utveckla repertoarens mångfald kan också Hufvudstadsbladet inta en viktig roll. I stället för att kritisera uppifrån ner har tidningen makt att besluta över personprofiler. Mången kompositör och musiker förtjänar en möjlighet att bli presenterad och känd för publiken. Jag väntar med intresse på hur många kvinnor, män, invandrare, asylsökande och sexuella minoriteters representanter tidningen hjälper att nå publiken. På så sätt kunde tidningen precis som orkestrarna vara en del av förändringen.

Eftersom kulturredaktionen förmår producera lovvärda tabeller förväntar jag mig att se en rapport över diversiteten bland finländska musikjournalister och -kritiker på tidningens sidor. Skulle tro att till exempel 50–50-förhållandet i könsbalansen är viktigt för vårt lands kulturliv även inom denna bransch.

Hannu Lintu

Chefsdirigent, RSO

Svar: Den pågående artikelserien om könsbalansen på orkestrarnas program bygger på en dataanalys av repertoaren hos tre orkestrar innevarande säsong. I analysen av materialet kunde man ha fokuserat på allt från nationalitet och etnicitet till åldersstruktur och miljöpåverkan. Men den aspekt som var mest iögonfallande var balansen mellan män och kvinnor bland tonsättarna.

Inför publiceringen fattades ett principbeslut om att webbartikeln som presenterar de kvantitativa resultaten av granskningen skulle vara öppen för alla, liksom också anknytande externa debattinlägg (enligt praxis). Att HBL sedan publicerar en del av det fördjupande materialet enbart för prenumeranter, är inte mer underligt än att orkestrar "utestänger" dem som inte köpt biljett från sina konserter.

För att främja öppenheten kommer vi att släppa alla data som ligger till grund för granskningen den 17 september. HBL har alltså inte strävat efter att snedvrida eller förenkla debatten, utan vill snarare bereda möjlighet för fler personer att komma till tals och tala till punkt. Att tidningens innehåll väcker debatt och att debatten äger rum på tidningens sidor, om också på annat håll, kan knappast läggas tidningen till last. Tvärtom välkomnar vi fler inlägg!

Mansdominansen i musikbranschen syns överallt. Enligt många undersökningar är könen inte jämlikt representerade inom medierna heller. Det är något vi på HBL försöker arbeta aktivt med, och vi välkomnar fler utomstående granskningar av könsbalansen, till exempel bland våra kritiker.

Wilhelm Kvist

musikredaktör

Fredrik Sonck

kulturchef

Susanna Landor

chefredaktör

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning