HBL – världens mest jämställda tidning

Bild: Wilfred Hildonen

Läs rubriken noggrant. En gång till. Håller du med? Nej, inte jag heller. Men vi jobbar på förändring.

Trots att världens befolkning utgörs av hälften kvinnor och hälften män förekommer kvinnor bara i en knapp fjärdedel av det globala nyhetsflödet.

Tyvärr har vi heller ingen anledning att brösta oss när det gäller de nyheter och artiklar som HBL producerar och publicerar. Granskar vi vårt journalistiska innehåll är det bara att konstatera att vi inte på långt när nått en jämlik könsfördelning i vår rapportering och att könsstereotyperna grasserar trots att vi skriver 2018.

Vår nordiska jämställdhet kommer helt enkelt bedrövligt på skam när vi granskar kvinnorepresentationen i våra medier.

Men vi har medvetna läsare som ofta ger respons, inte minst via sociala medier.

På sistone har HBL fått kritik bland annat i feministiska grupper på Facebook när vi rapporterat om att vårt presidentpar fått en son (det fanns de som tyckte vi underströk babyns kön) och när vi uppmärksammade slutspurten för presidentvalskampanjen och enbart hade manliga kandidater på första sidan i tidningen (det fanns de som tyckte att vi därmed tog parti mot de tre kvinnliga kandidaterna). Det händer också att majoriteten av nyhetsbilderna en vanlig vardag porträtterar makthavare med slips, vilket väcker ilska.

Det är bra att folk reagerar, så att vi kan bli mer uppmärksamma.

Medierna bär ett ansvar för att söndra en maktstruktur där kvinnor är underordnade som nyhetssubjekt och män överordnade. Vår uppgift är att skildra verkligheten som den är, och verkligheten består av hälften män och hälften kvinnor, men också att påtala orättvisor.

Vi behöver komma ifrån kutymen att män får uttala sig i rollen som individer och experter medan kvinnor oftast får berätta om sina personliga erfarenheter eller representera allmänheten.

Forskning visar att kvinnor definieras betydligt oftare via sin familj, till exempel som hustru eller mamma, och fortfarande får frågor om hur det är möjligt att kombinera arbetet med familjelivet.

Varje artikel kan givetvis inte förutsättas innehålla lika många män som kvinnor utan det gäller att se på helheten och ifrågasätta invanda mönster, skeva strukturer och fördomar.

Bilder är likaså talande och snabba att cementera dammiga normer. Kvinnor skrattar oftare på bild, fotograferas oftare ovanifrån för att verka mindre, eller avbildas sidledes medan män fotas rakt framifrån. Kvinnor poserar också mer än män och är mindre aktiva på bild.

I Sverige avslöjade Rättviseförmedlingen i november för tredje året i rad vem som kom till tals i 2 200 slumpmässigt valda artiklar som publicerades på de elva största svenska nyhetssajterna i fjol.

Det visade sig att kvinnorna fortfarande är kraftigt underrepresenterade framför allt i nyheter om ekonomi och näringsliv, medan kultur- och nöjesartiklar uppvisar den bästa könsfördelningen med 44,9 procent kvinnor och 54,8 procent män.

Den svenska sportvärlden består fortfarande av en övervägande andel män, enligt medierapporteringen, för om vi filtrerar bort tränare och andra personer och bara tittar på aktiva idrottare, är 26 procent kvinnor. Måhända korrelerar det med att sportredaktionerna tenderar ha en majoritet av manliga journalister.

Det här var siffror som även diskuterades på HBL, och som slog rot.

Samma dag i slutet av november i fjol som den finlandssvenska kampanjen #dammenbrister publicerade hundratals berättelser om sexuella trakasserier i Svenskfinland bad HBL:s sportchef Filip Saxén om en pratstund. Han hade en idé som "kunde leda till den största förändringen i HBL-sportens historia".

Sportchefen ville se en jämnare könsfördelning på sportsidorna, de facto så att lika många män som kvinnor lyfts fram.

Efter det har sportredaktionen jobbat systematiskt med de här frågorna och resultaten har inte låtit vänta på sig. Från starten då fördelningen kunde vara under 30 procent kvinnor och över 70 procent män på sportsidorna, ligger siffran sedan mitten av december på 44,5 procent kvinnor och 55,5 procent män.

Än är det en bit kvar till den där magiska 50/50-gränsen, men sporten är på god väg och har räckt över stafettpinnen till kollegerna på andra avdelningar.

Ambitionen är att göra journalistik som konkret och bättre avspeglar det vi står för: ett jämställt samhälle där män och kvinnor får ta lika mycket plats och vars åsikter väger lika tungt. Strävan är att HBL snart ska kunna stå för krönikans rubrik.

Susanna Ilmoni Chefredaktör för HBL

Genominformation förutspås ge bättre hälsa – men vad är ett genom egentligen?

Människans arvsmassa, hennes genom, är som ett bibliotek med oerhört mycket information. Därför väntas genominformation ge svar på många frågor om sjukdomar. 23.5.2018 - 00.00