HBL-serie, del 16: Ett mästerverk går upp i rök

Bild: Ulla Donner

Jean Sibelius åttonde symfoni är så gott som klar 1933. Han ger de första satserna till renskrivning och bokar urpremiär i Boston. Världen väntar med spänning på mästarens omtalade avskedsverk. Världen väntar fortfarande. Sibelius väljer en dag 1945 att bränna upp hela symfonin.

=====

SERIE: Journalisten och författaren Staffan Bruun har dykt in i Finlands historia och botaniserat fram 50 fenomen, händelser och personer som var viktiga när vårt land formades. Han har också rangordnat händelserna och skeendena. Serien pågår under hela året och kulminerar den 6 december, dagen då Finland fyller 100 år. Då avslöjar vi vad som har format hundraåringen mest. De tio första delarna i serien, rangordning 50–41, hittar du som ett separat läspaket på appen HBL 365 under Tidningar/Bilagor.

=====

Jean Sibelius är sannolikt den mest kända finländaren världen över. Sibeliuskulten får fortfarande ibland bisarra drag. Den utlänning som besöker Finland för att följa med Sibelius violintävling på Sibelius-Akademin kan först besöka Sibeliusmonumentet i Sibeliusparken i ändan av Sibeliusgatan, därefter kanske Sibeliushuset i Lahtis och Sibeliusmuseet i Åbo. Efteråt smakar det säkert med en Sibeliuscigarr och ett glas Sibeliuschampagne eller Sibeliuskonjak efter ett besök i Sibelius hem Ainola i Träskända.

Ättlingarna till Jean Sibelius sade nej då en traktorfirma ville döpa sin nya modell till Sibeliustraktor.

Namnet Jean är en efterhandskonstruktion, egentligen döptes pojken som kallades Janne till Johan Christian Julius. Men då han kommer över sin farbror Johan Sibelius visitkort med namnet "Jean" tycker den unge lovande musikern att det låter bättre, så han börjar kalla sig Jean. Hemspråket var svenska, men eftersom hemstaden Tavastehus saknade svenskt läroverk blev skolspråket finska.

I Helsingfors var det meningen att unge Sibelius skulle studera juridik och ta violinlektioner vid sidan om. Men efter att rektorn för Helsingfors musikinstitut Martin Wegelius kommit i kontakt med den lovande kompositören och violinisten var det inte tal om att han skulle ägna tid åt universitetet. Sibelius betraktades från första början som ett geni av sina musiklärare.

På några år i slutet av 1880-talet etablerade sig Sibelius som musiker. Han spelade violin i olika orkestrar och kvartetter, men det stod snabbt klart att hans framtid var som kompositör. Under ett besök hos kultursläkten Järnefelt träffade han dels sin blivande hustru Aino som skulle stå vid hans sida ända till slutet, dels initiativtagarna till Päivälehti, Arvid Järnefelt, Eero Erkko och Juhani Aho som fick Sibelius att inse vikten av en finsk kultur.

– Jag var nästan svekoman tills Päivälehtikretsen väckte ett nytt sinne i mig, berättade Sibelius senare.

Musikkretsar utverkade stipendium så att Jean Sibelius kunde resa för att studera först i Berlin och senare i Wien. I början av 1890-talet gav han ut sina första Kalevalainspirerade verk, 1893 kom Kareliasviten, och som protest mot förryskningen skrev han 1899 Finland vaknar som senare döptes om till Finlandia.

De här åren gick det våldsamt till på hotell Kämp där Sibelius och hans konstnärsvänner, främst Akseli Gallen-Kallela och Robert Kajanus, höll "symposium", som var ett annat ord för fylleslag, som kunde pågå flera dagar. Klassisk är historien om Robert Kajanus som reser sig mitt i festen för att resa till S:t Petersburg för att dirigera. Efter avklarad konsert återvänder han till Kämp tre dagar senare, Sibelius blir irriterad och säger: "Kajanus, sätt dig och spring inte hela tiden in och ut."

I slutet av 1890-talet bildar Sibelius familj och de tre första döttrarna föds, men den yngsta Kirsti dör i tyfus i unga år. Ett tioårigt statligt konstnärsstipendium löser de största ekonomiska problemen samtidigt som Sibelius skriver kontrakt med ett tyskt förlag som börjar distribuera orkesterpartiturer. 1899 blir också den första symfonin klar.

Genombrottet

Det nya seklet börjar med att Sibelius musik presenteras på nitton konserter i hela Europa med Robert Kajanus som dirigent, bland annat på världsutställningen i Paris. Mottagandet är gott och Sibelius har fått sitt internationella genombrott.

Vännen Axel Carpelan anser att Sibelius behöver tröst efter dotterns död och att hans musik behöver ett inslag av Medelhavskultur och beviljar ett stipendium på 17 000 euro i dagens penningvärde för att hela familjen ska kunna resa till Rapallo i Italien.

Sibelius väljer att stanna några månader i Berlin där stipendiet snabbt krymper ihop på lyxhotell och dyra restauranger. Carpelan blir utom sig, men måste skicka mera pengar för att Sibelius ska nå ända fram till Italien.

De första åren av 1900-talet komponerar Sibelius flitigt och dirigerar orkestrar i Finland och utomlands. Familjen, som utökats med ytterligare en dotter, försummar han och tillbringar sin tid på restaurangerna König och Kämp. Hustrun Aino som undrar när han tänker komma hem får till svar små lappar med texten "Jag vet inte, jag är kompositör, inte siare".

Familjelivet lugnar sig tillfälligt när Sibelius köper en tomt i Tusby och bygger residenset Ainola där han ska bo till sin död. Ainola är i dag museum.

1905 har dirigenter världen över tagit Sibelius musik med på repertoaren, han är berömd och uppskattad, men de upphovsrättsliga ersättningarna är små, Ryssland har inte anslutit sig till internationella avtal. Sibelius arbetar flitigt och komponerar nytt, samtidigt som han reser runt och dirigerar.

En tumör i halsen blir vändpunkten i livet. Jean Sibelius reser till Tyskland där tumören avlägsnas. Nu avhåller sig Sibelius från alkohol och tobak i sju år. Skapandet skjuter fart.

Med första världskriget upphör betalningen av arvoden från utlandet. "Jag är utfattig", klagar Sibelius på sin 50-årsdag 1915.

Jägarrörelsen inspirerar Sibelius att 1918 komponera Jägarmarschen. Efter inbördeskriget fruktar han de rödas hämnd för att han hyllat de vita jägarna.

1920-talet är Sibelius storhetstid. Han komponerar sina sista symfonier och andra orkesterverk, han reser runt och dirigerar och betraktas också ute i världen som den främsta då levande kompositören.

Alla gånger lever Sibelius inte upp till omvärldens förväntningar, i gengäld är han med och grundmurar en tradition för hur finska stormän hanterar sina framgångar på turnéer i utlandet. Inför en konsert i Göteborg är Sibelius försvunnen, till slut hittar man honom på restaurang där han äter ostron och dricker champagne. Han släpas berusad till Konserthuset och börjar dirigera, men avbryter sig efter två takter i tron att det är frågan om en repetition. Konserten slutförs, men Aino som sitter i publiken är inte förtjust. "I mina öron lät allt som ett enda kaos, jag hade liksom dödsångest."

Hustrun skriver en lapp till maken och meddelar att hon aldrig mera följer med på turnéer. "Jag står inte ut med att se dig dirigera i berusat tillstånd."

Efter 1929 tystnar Sibelius. Men han gör ingen hemlighet av att han arbetar med sin åttonde symfoni. I en intervju 1933 berättar han att storverket är så gott som färdigt.

– Den blir en bekännelse över hela min existens – om sextioåtta år. Den blir säkert min sista. Åtta symfonier och hundra sånger. Det får räcka.

Trots att symfonin redan getts till renskrivning 1933 tar Sibelius tillbaka partituret. Och 1945 bevittnar hustrun Aino hur Jean Sibelius en dag sitter framför den öppna spisen i Ainola och bränner upp hela symfonin.

Med åren har Jean Sibelius betydelse ingalunda minskat, snarare tvärtom. Även om studenterna vid Sibelius-Akademin stundtals får mästaren upp i halsen har de honom att tacka för mycket. Namnet Sibelius är för finländska musiker inträdesbiljetten till de stora internationella salongerna. Den unga musiker som känner sig vilsen i världen har vid behov ett säkert kort att plocka fram, finsk nationalitet och Sibelius musik.

Utan Sibelius skulle Finland knappast vara en stormakt i klassisk musik. I relation till folkmängden är Finland mera än en stormakt, vi är världsledande med dirigenter, kompositörer, sångare och musiker överallt i världens musikmetropoler.

Dirigenten Esa-Pekka Salonen anser inte att finländare är mer musikaliska än andra folk.

– Det finns ingen musikgen som vi finländare skulle ha begåvats med. De musikaliska framgångarna beror enbart på att vi har en högklassig utbildning som fungerat i många år och som utbildat generationer musiker av hög internationell klass. Och det ruskiga är att en enda minister, med ett enda penndrag, kan förstöra allt det som byggts upp.

I Yleintervjun ger Salonen Sibelius-Akademin förtjänsten för sin egen och kollegernas framgångsrika karriärer. Konservatoriet som är ett av de största i världen med cirka 1 400 studenter fick namnet efter Sibelius år 1939.

Fakta

Jean Sibelius

Född 1865 i Tavastehus.

Död 1957 i Träskända.

Kompositör, violinist och dirigent.

Studerade musik i Berlin och Wien före sitt genombrott.

Aktiva år 1880–1940, komponerade inte nytt efter 1929.

Mest kända verk: Finlandia, Valse Triste, Kareliasviten, sju symfonier och en violinkonsert.

Gift med Aino Järnefelt, fick sex döttrar.

Rangordning: 35:e plats

Många har kanske sprungit, kastat, hoppat eller kört in Finland på världskartan. Men ingen av dem har globalt nått lika stor berömmelse som Jean Sibelius. Också efter sin död spelar Sibelius en viktig roll som galjonsfigur för klassisk musik, oräkneliga är de musiker som erövrat världen med start i Sibelius-Akademin.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33