HBL-serie, del 15: En god tsar – för Finland

Bild: Jan Lindström

Den första bomben träffar kejsarens vagn, en livvakt dör och två skadas. När tsar Alexander II oskadd stiger ut träffar den andra bomben mitt i prick. Med kejsarens död 1881 dör också drömmarna om större frihet. För Finland väntar nu förtryck, förryskning och frihetskamp.

=====

SERIE: Journalisten och författaren Staffan Bruun har dykt in i Finlands historia och botaniserat fram 50 fenomen, händelser och personer som var viktiga när vårt land formades. Han har också rangordnat händelserna och skeendena. Serien pågår under hela året och kulminerar den 6 december, dagen då Finland fyller 100 år. Då avslöjar vi vad som har format hundraåringen mest. De tio första delarna i serien, rangordning 50-41, hittar du som ett separat läspaket på appen HBL 365 under Tidningar/Bilagor.

=====

I Finland hyllas Alexander II som den gode tsaren. Reformerna under hans regenttid 1855-1881 möjliggjorde födelsen av nationen Finland. Viktigast var att lantdagen sammankallades och att det finska språket blev ett jämlikt ämbetsspråk vid sidan av svenskan. Alexander II står än i dag staty på Senatstorget.

Polackerna reser ingen staty över kejsaren som de kallar förtryckartsaren. Efter att Ryssland hade krossat upproret 1863 upphörde autonomin och hela namnet Polen raderades från kartorna. Ryska nationalister ansåg att Polen för evigt hade införlivats med moder Ryssland. Samma sak skulle de säga om Finland tjugo år senare. Men både Polen och Finland finns kvar än i dag.

Alexander II kom till makten mitt under brinnande krig. Fadern kejsar Nikolajs avsikt med anfallet på Turkiet 1853 var att erövra den ortodoxa kyrkans födelsestad Konstantinopel (Istanbul) och öppna vägen till Medelhavet.

Allt gick galet när Storbritannien och Frankrike blandade sig i kriget. Den ryska Östersjöflottan låg instängd vid Kronstadt så att britter och fransmän kunde härja fritt på Östersjön, förinta Bomarsunds fästning på Åland och bombardera Österbottens kuststäder. Finland förlorade nästan hela sin handelsflotta.

1855 dör Nikolaj I och efterträds av Alexander II. Det blir hans sak att sluta fred året därpå, en förnedrande fred som bland annat förbjuder Ryssland att befästa Åland. Medan man i Finland börjar drömma om att det åländska undantaget borde gälla hela storfurstendömet kungör kejsaren sina första reformer.

Det mest brådskande är att bygga ut kommunikationer och industri. Krimkriget har visat hur hopplöst svårt det är att förflytta vapen och trupper. Ryssland behöver vägnät och järnvägar.

Slaveriet upphör

Det ena ger det andra, censuren lindras, ryska medborgare får rätt att resa utomlands och 1861 avskaffar Alexander II livegenskapen, de ryska bönderna blir äntligen fria. Nu följer besluten som ska modernisera Ryssland tätt, felet är att Alexander II styr riket med hjälp av sina ministrar som får en allt starkare makt, också i ärenden som gäller Finland.

Den ryska oppositionen är inte nöjd utan kräver att man skapar en folkrepresentation, en riksdag.

Också i Finland märker man snabbt att Alexander II tagit över. Han besöker Finland redan 1856 och presenterar ett program som går ut på att Finlands industri ska moderniseras, krigsskador ersättas, skolor byggas och kommunikationer förbättras. Programmet har förberetts många år av senatens starke man Lars Gabriel von Haartman. Tsaren omfattar bara delar av det. Han håller fast vid att alla finska ärenden och viktiga utnämningar också i framtiden ska godkännas i S:t Petersburg.

Trots sitt motstånd mot en lantdag i Ryssland sammankallar Alexander lantdagen i Finland. Den är fortfarande uppdelad i fyra stånd med begränsad makt. Efter detta sammanträder lantdagen regelbundet.

De nya tiderna skapar en stor optimism i Finland som Zachris Topelius beskriver i sin dikt Islossningen i Ule älv. Järnvägen byggs klar och binder samman hela landet, skillnaden mellan inland och kust förlorar betydelse. Finland etablerar sig som en av de stora exportörerna av först virke, senare också papper och cellulosa efter att de första träsliperierna grundats.

För att transportera virket utomlands måste en helt ny flotta byggas upp efter den som förstördes i Krimkriget. Vid sidan av ångfartyg i stål bygger man i skärgårdens byar träskutor, bondeseglationen blomstrar. Via Saima kanal kan man från det inre av Finland bekvämt exportera virke direkt till S:t Petersburg där många finländare hittar sin utkomst i olika roller, allt från militärer och hantverkare till pigor och prostituerade.

Skolor inrättas på landsbygden, kommunerna får ansvar för hälso- och fattigvård. Finland får eget postverk och egen valuta då marken tas i bruk. Men kanske allra viktigast är att tidningar kan börja utkomma i skydd av en begränsad tryckfrihet. En livlig samhällsdebatt förs mellan svekomaner och fennomaner. Böcker och pamfletter skrivs, teatrarna blomstrar och universitetet får en dominerande roll då den finska identiteten långsamt växer fram.

Ändå var Alexanders huvudlinje aldrig att tillåta separatism och utvidgad autonomi, tvärtom ville han förenhetliga landet och skapa tätare band mellan perifera delar av Ryssland och centralmakten.

I Polen krävde programmet vapenmakt och kallt stål, i storfurstendömet Finland trodde sig tsaren uppnå samma sak med fredliga reformer.

I verkligheten gick det tvärtom, för varje reform tog Finland ytterligare ett steg västerut, bort från moder Ryssland.

Bomber överallt

Den finländska beskrivningen av Alexander II som den gode tsaren omfattades definitivt inte av anarkistiska och socialistiska motståndsgrupper i Ryssland vars hat mot kejsaren bara växte. Felet, enligt oppositionen, var att tsaren vägrade dela makten med en folkrepresentation.

Ingen rysk regent har någonsin råkat ut för så många attentat som Alexander II. Han kunde knappt vistas utomhus utan att någon terrorist lurpassade med bomb eller pistol i högsta hugg. Tre gånger överlevde han ett pistolattentat, än lyckades någon livvakt i sista stund slå pistolen ur attentatsmannens hand, än fungerade inte vapnet, än undkom han genom att i sicksack löpa bort från kulregnet då en attentatsman överraskade honom under en motionsrunda i parken.

Två gånger överlevde kejsaren bombattentat. När han reste hem till huvudstaden från sin Krimsemester hade terroristerna fyllt inte bara en utan för säkerhets skull två järnvägsbroar med sprängämnen.

Vid den första bron fungerade inte bomben, vid nästa bro flög bron i luften och vagn nummer fyra totalförstördes, den tsaren brukade vistas i. Felet var att vagnarna denna gång hade bytt plats så att vagn fyra bara innehöll mat- och vinförråd.

Nästa gång lyckades terroristerna få in en anhängare som anställd i Vinterpalatset. Efter en tid hade han smugglat in mer än 100 kilo sprängämnen som placerades under matsalen. Klockan sex då middagen vanligtvis serverades hördes en kraftig explosion över hela staden. Matsalen totalförstördes och många dog, men felet för terroristerna var att tsarfamiljen denna dag åt middag på annan plats.

Följande attentat den första mars 1881 i S:t Petersburg ser också ut att misslyckas då Alexander oskadd stiger ur sin bombskadade vagn ovetande om att attentatsman två ligger på lur. Bomb två träffar målet.

Att ständigt vara utsatt för livsfara är frustrerande, också för en tsar. För att lugna nerverna skaffar Alexander sig en 18-årig älskarinna. På kort tid föder hon fyra barn.

Följden av mordet på Alexander II blev det motsatta till vad gärningsmännen hade planerat. Efterträdaren Alexander III ansåg att anarkisterna med mordet på fadern visat hur destruktiva liberala reformer var. Efter att ha tillträtt förvandlade han åter Ryssland till en hård diktatur där hemliga polisen jagade kritiker med ljus och lykta, censuren skärptes och många friheter beviljade av Alexander II drogs in.

För Finland väntade också tuffare tider trots att fröet till konflikten om vilka maktbefogenheter som fanns i S:t Petersburg och vilka i Helsingfors redan hade såtts under Alexander II. Medan sonen Alexander III stod emot ryska nationalisters krav på inskränkningar av den finska autonomin så kulminerade förryskningen under den sista tsaren Nikolaj II.

Fakta

Reformer under Alexander II:

Lantdagen sammankallas regelbundet.

Finska språket blir ämbetsspråk vid sidan av svenskan.

Kommunalt självstyre för hälso- och fattigvård.

Utbyggnaden av järnväg och vägnät, Saima Kanal.

Skolreform, folkskolor också på landsbygden.

Eget postverk.

Egen valuta.

Begränsad yttrande- och tryckfrihet.

Näringsfrihet som möjliggör uppbyggandet av egen industri och export.

Adelns sista privilegier avskaffas, alla får rätt att äga jord.

Rangordning: 36:e plats

Det var inte i första hand omsorg om Finland och om den förfördelade finska språkgruppen som fick Alexander II att genomdriva omfattande reformer. Han tänkte på Rysslands bästa. Krimkriget hade visat hur efterblivet Ryssland var. Nu skulle hela landet industrialiseras och moderniseras, inklusive storfurstendömet. I Finland tackade man och tog emot, och påbörjade utvecklingen mot självständighet.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00