HBL rangordnar toppmöten i Helsingfors: "1975 ligger i en alldeles egen särklass"

Måndagens toppmöte var inte första gången som Rysslands och USA:s statschefer möttes i Helsingfors. HBL bad docenten i politisk historia Juhana Aunesluoma vid Helsingfors universitet analysera och rangordna toppmötena utifrån deras betydelse och innebörd.

1. Europeiska samarbets- och säkerhetskonferensen (KSSE) 1975

– De övriga mötena kan inte jämföras med Helsingforskonferensen 1975 eftersom den säkerligen är det mest betydelsefulla internationella mötet som någonsin ordnats i Finland, säger Aunesluoma inledningsvis.

Han har svårt att se att ett lika viktigt möte skulle ordnas i Finland inom en nära framtid eftersom det förutsätter att mötesdeltagarna kommer överens om något banbrytande som har en effekt på världen ännu 40 år senare. Organisationen som bildades 1973 existerar fortfarande under namnet OSSE även om dess styrka minskat i och med den svaga demokratiutvecklingen i en del medlemsstater.

– Efter flera års förhandlingar var konferensen symbolisk i och med att Helsingforsdeklarationen skrevs under då. Mycket handlade om kalla krigets avspänningspolitik och närmanden mellan öst och väst, men också sådana dimensioner som visat sig vara betydelsefulla först senare. De mänskliga rättigheterna gjorde sitt intåg och blev en del av världspolitiken under 1970-talet.

2. Gorbatjov och Bush den äldre 1990

Kalla krigets slut, Tysklands återförening och Kuwaitkriget. Många stora världshändelser skedde inom en kort tidsram och samarbetet mellan Sovjetunionen och USA i Kuwaitkriget var av stor betydelse.

– Under andra världskriget var länderna allierade och att vara allierade är ett tecken på väldigt goda förhållanden trots spänningar. Men på fredstid har förhållandet kanske aldrig varit så bra som 1990.

Senare under 1990-talet försämrades ländernas förhållande igen med orsak av bland annat Boris Jeltsins svårigheter som president, USA:s starka position och krigen i Tjetjenien.

President Mauno Koivisto och president George H.W. Bush stod varandra nära men Aunesluoma ser inte att deras goda förhållande hade någon större betydelse för att mötet ordnades i Helsingfors. Däremot ser han likheter mellan Sauli Niinistö och Koivisto i att presidenterna har överraskande goda förhållanden till många statsöverhuvuden.

– Niinistö agerar väldikt likt Koivisto men Bush och Gorbatjov skulle sannolikt ha träffats i Helsingfors oberoende eftersom staden i slutet av 1980-talet var en populär mötesplats på grund av sitt läge. Helsingfors är logistiskt sätt en utmärkt stad att ordna toppmöten i.

Sovjetunionens president Michail Gorbatjov och USA:s president George Bush den äldre i Presidentslottet i Helsingfors 1990. Bild: Lehtikuva/Juha Kärkkäinen

3. Jeltsin och Clinton 1997

Aunesluoma har på känn att forskare först på senare tid insett vikten av mötet som ordnades 1997 och intresset för bara ökar.

– Det har med Natos expansion att göra. Hur diskuterades frågan egentligen med ryssarna under 1990-talet?

Enligt Aunesluoma omhuldar ryssarna den historiska myten om hur de blev lurade och svikna. USA bedyrade att Nato inte expanderar till Rysslands gräns och att endast Östtyskland skulle bli medlem i och med återföreningen av Tyskland. Egentligen stämmer det att det de facto skedde en hel del misslyckad kommunikation i samband med förhandlingarna och diplomatin var inte så lyckad från någondera partens sida, säger Aunesluoma. Då forskare undersöker spänningarna mellan USA och Ryssland i dag sträcker sig spåren till 1990-talet. Enligt Aunesluoma är den stora frågan om de avgörande händelserna redan skett innan mötet 1997.

– Rysslands tolkning är att väst utnyttjade landets svaghet. Jeltsin hade med nöd och näppe besegra presidentvalet 1996 och i praktiken hade landet redan kommit in på det spår som det befinner sig på än i dag. Demokratiexperimenten hade gjorts och perioden av frihet led mot sitt slut och så drabbades landet av finanskrisen 1998.

Medan Ryssland drabbades av en formsvacka upplevde USA i sin tur höjdpunkten av sitt globala inflytande.

USA:s president Bill Clinton och Rysslands president Boris Jeltsin träffades i Helsingfors 1997. Bild: Lehtikuva/Markku Ulander

4. Trump och Putin 2018

Det är omöjligt att dra några omfattande slutsatser om måndagens toppmöte men spontant ser Aunesluoma att mötet är ett första steg i en större process. Han ser många likheter mellan toppmötet i Reykjavik 1986 mellan Gorbatjov och Reagan.

– De avtalade egentligen inte om något men efter mötet insåg parterna att dialogen ska fortsätta. Mötet blir knappast en vändpunkt men eventuellt en inledning. Snart efter Reykjavik hände många saker och jag skulle kanske jämföra måndagens möte med det.

I december 1987 slöt Gorbatjov och Reagan avtalet mellan USA och Sovjetunionen om att avskaffa medel- och kortdistansrobotar (INF).

Enligt Aunesluoma är det avgörande efter Helsingforsmötet hur Trump klarar av resten av sin presidentperiod. Just nu kritiseras Trump hårt både i USA men också i omvärlden. Den stora frågan är hur han klarar av ett läge där han uppfattas vara svag.

USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin skakar hand under presskonferensen på Presidentslottet efter måndagens toppmöte i Helsingfors. Bild: Lehtikuva/Jussi Nukari

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00