HBL guidar: Så förändras antagningen till högskolor

Om två år är det få som behöver plugga till urvalsprov. Majoriteten av studenterna ska väljas enligt studentexamensbetyg.Bild: Lehtikuva/Anni Reenpää

Om två år är det studentexamen som är viktigast då du ansöker om en studieplats vid en högskola. För dem som inte har ett tillräckligt bra betyg ska det ändå finnas andra vägar att komma in på utbildningen. HBL förklarar reformen.

Regeringen tycker att studenterna tar för många onödiga och oönskade mellanår, och håller därför på med en reform av antagningen till högskolorna. Urvalsproven har varit en broms, anser man, eftersom de kräver stora resurser såväl av högskolorna som av studenterna som strax innan i flera månader pluggat för studentexamensproven.

Senast i dag måste högskolorna ge besked åt dem som ansökt om en studieplats. Reformen syntes redan i årets antagning, då universiteten försökte minska på studenternas arbetsbörda i provets förberedelser.

– En del av årets urvalsprov var helt och hållet materialbaserade, en del krävde en månaders läsning, säger Ulla Sarajärvi, projektchef för reformen av universitetens studerandeantagning.

Betygsurval

Från och med år 2020 kommer största delen av de nya högskolestuderandena att antas enligt studentexamensbetyg. Hur stor denna andel är varierar mellan olika utbildningsprogram. I regel är det 50–80 procent av studerandena som ska väljas enligt betyg.

För blivande studenter är det viktigt att satsa på modersmål- och matematikproven i studentexamina, eftersom de prioriteras högt i antagningen till nästan alla utbildningar. Därtill beaktas i varierande grad proven i ett eller flera realämnen och språk. Många utbildningsprogram har redan publicerat sina antagningsgrunder i betygsurvalet.

Läs mera: Så poängsätts ditt betyg.

I antagningen till yrkeshögskolor beaktas fem ämnen i studentexamen: modersmålet, matematik och det andra inhemska språket eller ett främmande språk samt två realämnen och/eller språk.

För dem som avlagt en yrkesinriktad grundexamen räknas poängen för de gemensamma examensdelarna (kunnande i kommunikation och interaktion, matematik och naturvetenskap samt samhälle och arbetsliv) samt det vägda medeltalet för examen.

Inträdesprov

En mindre del av högskolestuderandena ska fortsättningsvis antas utifrån inträdesprov. De är i första hand riktade till dem som inte har möjlighet att bli antagna med betyg.

De nya inträdesproven ska vara gemensamma för flera olika branscher och mäta färdigheter som behövs i högskolestudier – inte kunskap i utbildningsområdet. Det ska inte vara möjligt att förbereda sig till dessa prov.

Vid yrkeshögskolorna är utvecklingen av ett gemensamt, allmänt inträdesprov redan långt. Vid universiteten ska man däremot ha branschspecifika prov, men utvecklingen av dem håller ännu på.

Kvot för förstagångssökande

Sedan 2016 är en del av studieplatserna reserverade till förstagångssökande. Man är förstagångssökande om man ännu inte har avlagt en högskoleexamen eller tagit emot en studieplats på en högskola i en utbildning som börjat hösten 2014 eller senare. Kvoten gäller de utbildningsprogram som leder till en lägre högskoleexamen. I den nya antagningen delas platserna som är reserverade för förstagångssökande ut i betygsurvalet.

Hur stor del av studieplatserna som är reserverade för förstagångssökande varierar mellan olika utbildningsprogram. Vid Helsingfors universitet var i medeltal 74 procent av alla studieplatser reserverade för förstagångssökande i årets antagning.

Andra sätt att få en studieplats

De alternativa sätten att komma in på den utbildning man önskar sig ska bli fler än nu. Ett sätt är att först avlägga kurser vid det öppna universitetet för att sedan kunna ansöka om studierätt i ett examensprogram. Det är möjligt redan i nuläget, men mängderna är små och praxis varierar.

– Vårt mål är att det ska finnas tydliga direktiv för när och på vilka grunder man kan söka om studierätt på grundval av studier vid öppna universitetet. Nu varierar antagningskriterierna stort mellan olika högskolor, vilket inte i sig är en dålig sak, men informationen är alltför splittrad, säger Birgitta Vuorinen, undervisningsråd på Undervisnings- och kulturministeriet.

Hur många studiepoäng som kommer att krävas för att man ska få ansöka om studierätt vid ett examensprogram, liksom också hur många studerande som kan antas den vägen, är ännu under arbete. Enligt Ulla Sarajärvi kommer det antagligen att variera stort mellan olika utbildningsprogram.

– Vissa program har massor med sökande men inte så många platser, så då är man oberoende tvungen att gallra bland sökandena. I vissa utbildningsprogram, till exempel i matematisk-naturvetenskapliga ämnen, kan man däremot ta med alla som uppfyller kriterierna.

Att studera vid det öppna universitetet kostar 15 euro per studiepoäng, så studierna blir snabbt rätt dyra. Sarajärvi säger att högskolorna hela tiden utvecklar öppna nätkurser och samarbeten med gymnasier och yrkesskolor, som kan fungera som en väg att komma in på högskolan. Åtminstone en del av dem är i nuläget gratis.

Om du vill studera något annat

Om man tagit emot en studieplats men efter en tid märker att det inte är ens grej, finns möjligheten att ansöka om byte av studieplats. Man kan ansöka om överflyttning både till ett annat utbildningsprogram inom sin egen högskola och till studier vid en annan högskola.

Praxis kring överflyttning av studieplats utvecklas just nu i högskolorna, och tydliga riktlinjer finns inte än.

– Jag hoppas att högskolorna utnyttjar möjligheten med överflyttning av studieplats. Fler än var fjärde som får en studieplats i den gemensamma ansökan har redan en studieplats eller examen i bagaget. Genom att utveckla systemet med överflyttning av studierätt frigörs platser för förstagångssökande. Då man en gång bevisat att man är lämplig för högskolestudier borde det oftast räcka, säger Birgitta Vuorinen.

Klart om ett år?

Birgitta Vuorinen säger att man beslutat att år 2020 är en tydlig tidsfrist för när de nya reglerna ska vara färdiga, så att reglerna är tydliga för dem som nu planerar kommande högskolestudier. Ulla Sarajärvi, som leder arbetet med reformen på universiteten, är inte lika optimistisk.

– År 2020 kommer väldigt snart, vi får knappast alla reformer gjorda till dess. Antagningsgrunderna måste publiceras ett år före ansökningstiden.

Vill du bli ingenjör eller arkitekt?

Antagningen till diplomingenjörsutbildningarna förnyas redan nästa år. Då ordnas ett gemensamt urvalsprov till alla diplomingenjörsutbildningar i stället för de tidigare fyra. Provet ska basera sig på gymnasiets lärokurser i lång matematik, fysik och kemi samt material som delas ut vid provtillfället. Från och med år 2020 kommer minst hälften av alla studieplatser inom diplomingenjörsutbildningarna att delas ut på basis av betyg. Då beaktas betygen i lång matematik, fysik, kemi och modersmål.

Antagningen till arkitekt- och landskapsarkitektutbildningarna utgör ett undantag då urvalsproven förblir obligatoriska för alla sökande. De nya studerandena väljs på basis av urvalsprovspoäng eller en kombination av betygs- och urvalsprovspoäng.

Konst-, kultur- och idrottsbranscherna omfattas inte av reformen.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00