Havet blommar tidigare, på gott och ont

PLANKTONFORSKARE. När vårblomningen infaller tidigare och sommarblomningens betydelse ökar påverkas transporten av växtplankton till bottensamhällena. Tobias Tamelander tar reda på vilka följderna blir.Bild: Leif Weckström

Insatserna för Östersjön ger utdelning, men med klimatförändringen blommar havet tidigare och rikligare än förr. Det behöver ändå inte ge mer algsoppa. Tobias Tamelander letar efter en positiv bieffekt.

Det sägs att Östersjön börjar må bättre och det är delvis sant, bland annat för att utsläppen från Sankt Petersburgs avloppsnät och näringsbelastningen från jordbruket har minskat. Att kryssningsfartygen äntligen slutar tömma sina avloppstankar i sjön är ytterligare ett plus.

Men även om alla utsläpp upphörde i morgon kanske Östersjön aldrig blir sig riktigt lik. Den process som kallas inre belastning är delvis naturlig och den kommer att pågå länge. Tobias Tamelander, forskare på Tvärminne zoologiska station vid Helsingfors universitet, säger att Östersjön är ett besvärligt hav med "ett långt minne".

– Kombinationen av inflöde av tungt Nordsjövatten och sötvatten från land gör vattenutbytet på bottnen väldigt långsamt. Alla ekosystem kommer inte tillbaka, och det talas om ett regimskifte i Östersjön. Kanske måste man acceptera det och göra det bästa av situationen, säger han.

Tamelander forskar i plankton, främst transporten av plankton från ytskiktet till bottensamhällena. Det är en elementär process: ny biomassa – växtplankton – produceras i havets ytskikt. När den sjunker nedåt äts en del upp av djurplankton och fisk på vägen, resten hamnar på bottnen där den äts upp av bottenlevande djur och bryts ned av bakterier.

I de tusentals meter djupa världshaven äts nästan all växtplankton upp i vattenpelaren. Men i Östersjön, som är grunt, hamnar en betydligt större del på bottnen. Nedbrytningen slukar dyrbart syre.

– Vi vet att växtplanktonproduktionen är överdrivet stor i Östersjön, och om mycket material sjunker till bottnen kan det öka syrebristen när materialet bryts ner, säger Tamelander.

Tidigare blomning

Tobias Tamelander ser förändringar i planktonproduktionens tidpunkt och intensitet.

– Vårblomningen av växtplankton, som förut utgjorde den viktigaste produktionen, infaller tidigare. Samtidigt har produktionen på sommaren blivit väldigt mycket större. Mängden nytt material ökar och tidpunkten för när det sjunker ned förändras. Vi undersöker hur det påverkar bottensamhällena.

Experimentella och indirekta studier visar att mer närsalter frigörs från syrefattiga bottnar då de tillförs organiskt material. Därför väntas övergödningen öka när produktionen av växtplankton ökar.

– Jag vill ta reda på om detta sker i naturen också. Om det är så tror jag inte att Östersjöns chanser att självkurera sig på sikt blir bättre, säger Tamelander.

Varmare somrar gynnar troligen blågrönalger.

Men han tänder en gnista av hopp också. Mildare vintrar och varmare vatten ger förvisso tidigare vårblomning, men det ger också djurplankton chansen att växa snabbare och äta mer växtplankton. Det skulle kunna betyda att mängden växtplankton som sjunker ner och skapar syrebrist minskar. Detta vore en välkommen bieffekt till den annars negativa uppvärmningen.

– Eventuellt kan vi få en positiv respons av uppvärmningen genom större omsättning av organiskt material i vattenpelaren. Mer djurplankton betyder också mer mat för småfisken som är mager i delar av Östersjön.

Hur klimatförändringen påverkar somrarnas algblomningar vill Tamelander däremot inte spekulera i.

– Varmare somrar gynnar troligen blågrönalger, men vi vet att blomningarna varierar med vädret, inte med klimatet.

Den som irriteras av algblomningarna bör minnas några saker: de har alltid förekommit för att Östersjön är en så grund och isolerad bassäng, men deras förekomst varierar med väder och näringstillgång. I stället för att hoppas på kalla och regniga somrar kan vi strypa näringsutsläppen ytterligare.

Vad kan vanligt folk göra?

– Det är viktigt att få näringsämnena i kretslopp på land, då minskar belastningen på havet. Det är också viktigt att tömma septiktankarna i land och att påverka beslutsfattarna så att miljöfrågorna står högt på agendan om man tycker de är viktiga.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33