"Hästar och ryttare borde skonas från olyckor"

Ingen vill att ryttare och hästar skadar sig under tävlingar i banhoppning. Speciellt två personer har en nyckelroll i att också hopptävlingarna i Helsingfors blir justa under veckosluten. Det är banmästaren och personen som ansvarar för arenans botten.

Brasilianaren Guilherme Jorge och tysken Oliver Hoberg är personer som rör sig i kulisserna under världscupstävlingarna under veckoslutet. De håller sig i bakgrunden, men har ändå nycklarna i sin hand till att tävlingarna blir både spännande för publiken, men också trygg för hästar och ryttare. Linjen är mycket tunn mellan katastrof och rättvis, just sport.

– Att bygga bra banor för världens toppryttare och topphästar blir hela tiden svårare. Standarden är ytterst hög. Det är inte lätt att skapa en bra tävling. För publiken är omhoppningar alltid spännande. Idealantal deltagare i en omhoppning är åtta, oberoende om det är 60, som startar i tävlingens grundomgång, eller 40 eller 20. Men att nå antalet åtta är mycket svårt, säger Guilherme Jorge, som tyvärr inte nådde sitt mål i till exempel Oslo förra veckoslutet. Det var 20 som hoppade om i världscupsklassen.

Jorge säger att han ändå väljer hästens välbefinnande före en optimalt spännande tävling. Det betyder att det är bättre att, för många klarar av banan felfritt i grundomgången, än om många ryttare och hästar samlar på sig mycket felpoäng. Ingen vill se hästar krascha in i hindren.

Inga maffiabommar

Det finns någonting som kallas maffiabommar. Dem använder sig inte Jorge av. Den här typen av bommar har tunna ränder målade i längdriktning. Hästens öga ser och uppfattar färger annorlunda än människan. Man vet att hästen ser kontraster. Men man vet inte exakt vilka färger hästen ser eller om de alls ser färger. Det är inte bara hästar som har svårt att fokusera bommar med smala ränder på längden, också människoögat har svårt med den typen av optiska fenomen.

Guilherme Jorge tycker inte om ordet trick för att beskriva hur han bygger upp problemen på en bana som ryttare och hästar hoppar och ska lösa tillsammans.

– De element jag spelar med är hästens kapacitet att hoppa lång och högt, hur försiktig hästen är och maximitiden ridningen får ta från start till mål, säger Jorge, som har varit med som assistent eller huvudbanbyggare i fem olympiska spel och otaliga världscupstävlingar.

Jorge berömmer arenans botten. Han säger att konsistensen på bottnen är just den rätta för att planera banor där hästarna galopperar i rask takt framåt.

Från katastrof till perfekt

Men bra botten är ingen självklarhet. För åtta år sedan misslyckades Helsinki International Horse Show två år i rad med arenans botten. Det ena året var sanden för våt. Den andra gången fanns där för mycket sten i sanden.

Oliver Hoberg, som är bottenspecialist, berättar att den internationella ridvärlden trodde då, att misslyckandena skulle innebära slutet på världscupstävlingar i Helsingfors. Men så blev det inte. Evenemangsdirektör Tom Gordin vände sig till specialister inom den internationella ridsportsfederationen, FEI. Målet var att bottnen skulle bli perfekt. Men det kostade över 200 000 euro, en stor investering för ett litet företag, men en satsning som absolut lönade sig, enligt arrangörerna.

Enorma mängder specialsand beställdes från Antwerpen i Belgien. Den här sanden som huvudsakligen är natursand, med ett tillskott av små textilbitar och fiber, förvaras i Vanda under en presenning i 51 veckor om året. Den 52 veckan blandas sanden omsorgsfullt och breds ut på den arena där HIHS äger rum. Hoberg har ansvaret för att vattenmängden i sanden blir den rätta.

– Det är som att baka kaka eller bröd. Alla som bakar kakor vet hur avgörande det är att inte sätta för mycket eller för lite vätska i degen, säger Hoberg.

Bottnen ska vara elastisk, lämpligt fast och jämn.

– Häst och ryttare väger cirka 600 kilogram tillsammans. När hästen landar i sanden efter ett högt hopp är det en tyngd på minimum två ton som dunsar ned i sanden. En dålig botten kan ha en förödande effekt på hästens ben, säger Hoberg.

Hoberg kommer in på ett intressant resonemang om hur fiberbottnen har lett till att ryttarna kan rida mycket snabbare med sina hästar än om underlaget skulle vara 100 procentig natursand. I natursand är hästen försiktigare, för den känner på sig att den kan slinta. I fibersanden kan hästarna vända till hindren skarpt och snabbt utan att slinta. Men det snabba tempot sliter givetvis på leder och senor. Hoberg anser att ryttarna bör beakta det här när de fattar beslut om hur de rider sina banor.

– Tyvärr verkar kommersialismen vinna över så kallad hästhanteringskunskap, "horsemanship", i dagens toppsport. Förr kunde man se många relativt gamla hopphästar som ännu var på topp i 18-20-års ålder. Nu tar många hästarna slut, mycket tidigare, säger Hoberg.

Guilherme Jorge

Född: Campinas, Brasilien

Ålder: 49 år

Bor nu: Wellington, Kanada.

Familj: Kanadensisk fru, Lucas, amerikansk son, Lucas, 9 månader, brasiliansk dotter,Marina, 12 år.

Relation till hästar: Mycket speciell, älskar hästar, är också hästveterinär.

Vad är det bästa med ridsportstävlingar: När alla hästar hoppar bra.

Vad är det sämsta: När jag gör fel, som till exempel i Ottawa, Kanada i juli, då Grand Prix-klassen var för lätt.

Oliver Hoberg

Född: Bremen i Tyskland

Bor nu: Malaysia

Ålder: 49 år

Familj: Malaysisk fru och son, 2,5 månader gammal.

Relation till hästar: Eleganta djur och en fin kamrat.

Vad är det bästa med ridsportstävlingar: när allt går bra, hästarna och ryttarna är nöjda och friska.

Vad är det sämsta: när vi har olyckor.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00