Hartwall tar strid om makten i Stockmann

Bild: Niklas Tallqvist

Hartwall Capital som äger flest aktier i Stockmann har lagt fram ett förslag som innebär att de finlandssvenska fondernas grepp om varuhuskoncernen skulle minska. Vd:n för näst största ägaren Konstsamfundet kallar förslaget för ett fräckt försök till maktövertagande.

Stockmanns bolagsstämma om en dryg månad blir en aldrig tidigare skådad maktkamp om inflytandet i den anrika varuhuskedjan. Industrisläkten Hartwall som via sitt bolag Hartwall Capital och dess dotterbolag HTT STC Holding, äger den enskilt största aktieposten i Stockmann, har lämnat in ett förslag till sammanslagning av de två aktieserierna i Stockmann.

Varuhusets aktier är uppdelade på en A- och en B-serie där de finlandssvenska stiftelserna i huvudsak äger röststarka A-aktier med tio röster per aktie, medan de mest omsatta B-aktierna bara har en röst per aktie.

År 2009 köpte Hartwall Capital in sig i Stockmann och gjorde med facit i hand en usel affär. Stockmannaktien som tidigare hade gett en stabil vinstutdelning rasade i värde och i fjol betalades ingen utdelning. Hartwall Capital äger den enskilt största aktieposten, men i och med att Hartwall Capital främst äger röstsvaga B-aktier är släktbolagets inflytande begränsat.

Rent tekniskt föreslår Hartwall-släkten en vederlagsfri aktieemission där A-aktieägarna få tre nya aktier för 40 gamla aktier som kompensation för att de mister sina röststarka aktier. Förslaget innebär en 7,5 procents premie för A-aktieägarna i utbyte mot deras stora rösträtt.

Hartwall Capitals vd: Kursen skulle gynnas

Hartwall Capitals vd Eeva Ahdekivi motiverar förslaget med erfarenheter från andra bolag som visar att åtgärden skulle göra Stockmann intressantare i institutionella placerares ögon och att aktiekursen på sikt skulle gynnas om det bara fanns ett slags aktier.

– Vi anser också att påverkningsmöjligheterna i bolaget borde stå i relation till det placerade kapitalet, säger Ahdekivi.

Hartwall Capital har presenterat sina kalkyler för de andra storägarna.

– Vår diskussionsöppning har fått god genklang. Många andra ägare har hållit med om att förslaget på sikt vore bra för kursutvecklingen.

Ahdekivi aktar sig för att säga något som kunde tolkas som kritik av den nuvarande ägarstrukturen.

– Varuhusverksamheten har den senaste tiden genomgått stora omvälvningar som ingen kunde ana sig till. Förändringen påminner om de utmaningar som mediemarknaden står inför. Här är vi många som är efterkloka. Genombrottet i e-handeln tog oss alla på säng, också mig, säger Ahdekivi.

Bergh: Ett försök att kapa bolaget

Kaj-Gustaf Bergh vill inte kommentera förslaget i egenskap av Stockmanns styrelseordförande utan uttalar sig som vd för den näst största ägaren Konstsamfundet.

– Konstsamfundet motsätter sig förslaget eftersom vi tycker att det är bra att det finns starka ansvarskännande ägare. Det förslag som nu har lagts fram skulle skapa en helt ny ägarkonstellation. Enligt vår bedömning handlar det om ett aggressivt utspel mot de nuvarande A-aktieägarna. Vi anser att det handlar om ett försök att kapa bolaget när aktien står som lägst, säger Konstsamfundets vd Kaj-Gustaf Bergh.

Bergh köper inte argumentet att man skulle få mer betalt för aktierna med bara en aktieserie och han är övertygad om att det går att få Stockmann att bli lönsamt igen utan externt kapital.

– För majoriteten av Stockmanns aktieägare skulle det vara väldigt illa att med nuvarande aktiekurs rikta en emission till en gammal eller ny ägare. Det är ett jättefräckt förslag mot Stockmanns 60 000 aktieägare att föreslå att de skulle sälja bort bolaget för en struntsumma.

Bergh säger att man först måste vända bolaget så att aktiens värde stiger.

– Bolaget har nu täppt till de penninghål som finns. Då aktiens värde stiger, kan man göra en emission. Och om bolaget går bra spelar det ingen roll om det handlar om A- eller B-aktier. Då går de nog åt i vilket fall som helst.

Hur den tredje största ägaren Svenska litteratursällskapet positionerar sig inför bolagsstämman är högintressant. Frågan avgörs av litteratursällskapets finansråd där båda "rivalerna" Konstsamfundet och Hartwall Capital har företrädare. Konstsamfundets ordförande Christoffer Taxell och Hartwall Capitals ordförande Ole Johansson sitter vardera i finansrådet. Johansson har visserligen jävat sig då saken har varit uppe till behandling inom Hartwall Capital.

SLS: Frågan kräver grundlig analys

Svenska litteratursällskapets vd Dag Wallgren är förtegen om hur litteratursällskapet kommer att positionera sig.

Vad tänker du om Hartwallarnas förslag till Stockmanns bolagsstämma?

– Vi utvärderar det och kommer i sinom tid att ta ställning till den saken. Frågan kräver en grundligare analys.

Vilka saker finns i de olika vågskålarna?

– Det är jag inte beredd att ta ställning till. Vi gör nu vår hemläxa ordentligt och så ser vi hur vi bedömer saken.

Visst är det så att Litteratursällskapet och Konstsamfundet hittills har gått hand i hand när det gäller Stockmann?

– Mig veterligen har det inte funnits betydande frågor som har delat ägarna.

Men du är inte nu redo att säga att ni gör som alltid tidigare, att ni är på Konstsamfundets linje?

– Nej, vi måste först utreda och bedöma frågan utifrån SLS intressen mot bakgrund av vår placeringspolitik och våra syften och naturligtvis bedöma vad som är i bolagets intresse.

I SLS finansråd sitter representanter för vardera parten i och med att Hartwall Capitals styrelseordförande och Konstsamfundets styrelseordförande båda är med. Vem är det som sist och slutligen bestämmer?

– Hartwall Capital har kommit med ett förslag och Konstsamfundet har uttalat sig, det stämmer, men inte vet jag om de därmed är parter. Finansrådet måste formulera ett ställningstagande. Vi utreder saken och har en ståndpunkt tills bolagsstämman i mitten av mars.

Folkhälsan avvaktar också

Också Folkhälsan som är en betydande aktieägare analyserar situationen och överväger för- och nackdelar med de olika alternativen, uppger vd Stefan Mutanen.

Vid Stiftelsen för Åbo Akademi förefaller det som att man är inne på samma linje som Konstsamfundet.

– Vi har ännu inte tagit ställning i styrelsen, men jag tycker att premien verkar ganska låg, säger skattmästare Lasse Svens.

På pensionsförsäkringsbolaget Varma, som är Stockmanns fjärde största ägare, säger placeringsdirektör Reima Rytsölä att bolaget i regel inte kommenterar enskilda innehav. Men som en allmän princip understöder han sammanslagning av aktieserier, oavsett vilket bolag det handlar om – alltså underförstått ett stöd för Hartwall Capitals förslag.

Placeraren Tom Lindström säger att han har svårt att förstå varför Hartwall Capital skulle komma med sitt förslag om man inte tror att det går i genom.

– Annars är risken stor att man bara förgiftar atmosfären i styrelsearbetet.

Rent generellt stöder Lindström tanken på att slå ihop aktieserier, eftersom det är rättvisast för alla parter.

– Placerar man lika mycket pengar i ett bolag så bör man ha samma rösträtt. Att upprätthålla två serier är som om de gamla ägarna vill äta kakan och ha den kvar.

Niclas Catani, analytiker på Pohjola Bank, bedömer att det är osannolikt att Hartwalls förslag går i genom, åtminstone i sin nuvarande form. I egenskap av Stockmanns styrelseordförande har Konstsamfundets Kaj-Gustaf Bergh, stort inflytande över beslutet. Att Bergh, som representerar den andra storägaren, motsätter sig förslaget är en stark indikation på att det inte går i genom, menar Catani.

– Å andra sidan kan Berghs avståndstagande bara vara förhandlingstaktik för att pressa fram bättre villkor.

Enligt Catani skulle det vara bra för alla parter att slå samman aktieserierna.

– Det skulle ge innehavarna av A-seriens aktier en större ägarandel, låt vara att de får ge avkall på antalet röster. I ett läge när företaget är i stora svårigheter vore det förnuftigt att slå ihop serierna. Men här handlar det också om en maktkamp.

KSF Media, som ger ut Hufvudstadsbladet, Östnyland och Västra Nyland, ägs av Konstsamfundet.

Att ett bolag har flera aktieserier hänger oftast samman med att de ursprungliga ägarna vill behålla sin maktposition, trots att de söker nytt kapital från utomstående placerare. Då har man emitterat nya, röstsvagare aktier för de nya ägarna.

Systemet med flera aktieserier har med jämna mellanrum kritiserats både av utländska investerare och av Europeiska unionen. EU har dock gett de nordiska länderna tillstånd att hålla kvar systemet.

Flera finländska företag har ändå självmant slopat systemet med flera aktieserier. Då har man i regel kompenserat de ägare som avstår från sin överstora rösträtt.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Akademen - en modern klassiker

Mer läsning