Hårt spel om underrättelselag – Halonen och Tuomioja bromsade?

Finland har ohjälpligt blivit omsprunget av Sverige och andra västländer när det gäller att spionera på Ryssland. Det hävdar analytiker som anklagar speciellt president Tarja Halonen och ex-utrikesminister Erkki Tuomioja för att ha bromsat underrättelsetjänstens utveckling.

De nya underrättelselagarna, som Juha Sipiläs regering anser att brådskar, berör i högsta grad alla medborgare. De kommer att utgöra grundbulten i den yttre och interna säkerheten. Lagarna ska ge försvarsmakten möjligheter att följa med den ryska arméns rörelser och intentioner och de ska ge Skypo verktyg att avslöja planerade terrorattacker.

Det anser förespråkarna.

Motståndarna varnar för en orwelliansk storebror som trampar på medborgerliga rättigheter och kan läsa allas epost och sms.

Iltalehtis Olli Ainola skrev i en analys i våras, som efteråt citerats i flera sammanhang, att de skyldiga till att Finland hamnat på efterkälken i underrättelsevärlden är Tarja Halonen (president 2000–2012) och Erkki Tuomioja (utrikesminister 2000–2007 och 2011–2015). Duon motarbetade en förnyelse av underrättelselagarna under sin tid på republikens nyckelpositioner.

Enkelt handlar det om att Finland bara kan utföra signalspaning, men har i motsats till Tyskland och Sverige inte rätt att plocka information direkt ur kabelnätet. Nätet löper från Ryssland genom Finland, men bara grannarna vet vad där rör sig.

Pinsamt avslöjande

Pinsammast framgick detta när det avslöjades att vårt eget utrikesministerium hade utsatts för ett omfattande ryskt cyberspionage år 2013. Larmet gavs av svenska försvarets radioanstalt FRA.

Erkki Tuomioja var också då utrikesminister.

Finlands problem hade börjat mer än tio år tidigare. Rysslands militära kommunikation digitaliserades i slutet av 1990-talet och radiokommunikationen som Finland hade varit suverän på att följa med sedan kriget försvann plötsligt. Vår militära underrättelsetjänst hade inte rätt att snoka i det fysiska kabelnätet.

Militärernas krav på en uppdatering av lagen klingade för döva öron.

Enligt Ainola kan den finländska underrättelsetjänsten bara följa med trupprörelser i realtid medan våra västliga grannar kan snappa upp information om planerade trupprörelser.

Det innebär att Finland inte längre har någonting värdefullt att ge i utbyte när länderna byter information sinsemellan.

Efter analysen i Iltalehti kommenterade Tuomioja med att "det är rena skräpet" och "politisk svartlistning där man vill komma åt Halonen och Tuomioja".

Tuomioja har i sina bloggar varit starkt kritisk till utvidgade befogenheter i underrättelseverksamheten. Han har varnat för "storebrorsövervakning" och ansett det "motbjudande" att det ens finns en liten risk för att enskilda personers e-post kan öppnas.

"Jag har redan länge förhållit mig till mina mobil- och e-postmeddelanden så att någon någonstans kan läsa dem", skrev han i våras.

I samma blogginlägg skrev han att han känner sig otrygg på grund av den "massiva skrämselkampanj" som strävar efter att få finländarna att godkänna de utökade fullmakterna för Skypo och den militära underrättelsetjänsten.

Sakkunniga, som uttalat sig om riskerna för "storebrorsövervakning", viftar bort dem med att det helt enkelt inte finns resurser att vaka över gemene mans e-posttrafik.

"Fungerar i Sverige"

"Ett motsvarande lagförslag avgavs i Sverige för tio år sedan och det föregicks av en våldsam diskussion. Nu har lagen varit i kraft i åtta år och jag har inte hört några klagomål. Myndigheterna hävdar att flera terrorattacker har avvärjts, det vill säga lagen har fungerat", sade datasäkerhetsexperten Petteri Järvinen i en intervju för MTV;s nyheter.

Försvarsmaktens biträdande underrättelsechef, överste Martti J. Kari talade om behovet av de nya lagarna i Jyväskylä tidigare i år. Enligt honom ligger Finland nu femton år efter i utvecklingen. Kari gav i sammanhanget ett märgfullt exempel på vad kabelavlyssningen i praktiken går ut på.

"Om imamen håller sig till själavård så får man inte öppna hans post, men om imamen exempelvis uppmanar till att spränga Riksdagshuset så får man öppna den."

Vem läckte?

Det är mycket som står på spel med underrättelselagarna. Både praktiskt och ideologiskt. Helsingin Sanomats pågående artikelserie i ämnet föder spekulationer om vem som läckt ut uppgifterna. Utländsk makt eller någon i statsmaktens innersta cirkel, som haft tillgång till toppkvalificerat material och som motsätter sig de nya lagarna?

Att någon läckt för att påverka beredningen är inte långsökt. Just Tuomioja har själv 1993 medgett att det var han som stod bakom Zavidovoläckan till Dagens Nyheters Tor Högnäs 1972. Avsikten med läckan var att fördröja eller förhindra ett av Finlands stora ödesval: EEC-anslutningen.

Tuomioja har tillsvidare valt att tiga om den pågående "skandalen".

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00