Hård kamp väntar om toppjobben i EU

Bayraren Manfred Weber är favorit till posten som ny ordförande i EU-kommissionen. Arkivfoto. Bild: Darko Vojinovic/TT-AP

Själva EU-valet är bara första steget i kampen om hur EU ska utvecklas – och av vem. Nu väntar minst en månad av tuffa förhandlingar om topposterna i Bryssel i stället för Jean-Claude Juncker och Donald Tusk.

Nästan direkt efter söndagens EU-val samlas medlemsländernas stats- och regeringschefer för en extrainsatt toppmötesmiddag i Bryssel på tisdag. Några beslut ska inte tas redan då – bortsett från möjligen ett schema över hur och när kommande toppjobbsbeslut ska fattas.

Fakta

Topposterna i EU

Här är de fem tyngsta EU-posterna som ska tillsättas efter EU-valet:

* EU-kommissionens ordförande (just nu Jean-Claude Juncker). Föreslås av stats- och regeringscheferna, med hänsyn till resultatet i EU-valet. Godkänns formellt av EU-parlamentet, troligen i mitten av juli. Tillträder tidigast den 1 november.

* EU:s permanente rådsordförande (Donald Tusk). Utses på egen hand av stats- och regeringscheferna. Tillträder troligen den 1 december.

* EU:s utrikeschef (Federica Mogherini). Föreslås av stats- och regeringscheferna i samråd med nya kommissionsordföranden. Godkänns formellt tillsammans med alla övriga kommissionärer av EU-parlamentet.

* EU-parlamentets talman (Antonio Tajani). Väljs internt av EU-parlamentet i början av juli.

* Chef för Europeiska centralbanken, ECB (Mario Draghi). Utses av stats- och regeringscheferna för åtta år i taget. Draghis mandat går ut den 31 oktober.

Framför allt behöver statsministrarna ena sig om EU:s två viktigaste poster. Det knixigaste är sannolikt att hitta en ersättare till Jean-Claude Juncker som ordförande för EU-kommissionen.

EU-parlamentet kräver att det ska vara någon av de som agerat som toppkandidater under valkampanjen. Stats- och regeringscheferna håller inte riktigt med – men vet samtidigt att de måste agera hyfsat diplomatiskt för att inte riskera att parlamentet helt sonika röstar nej till ledarnas förslag.

Weber eller Barnier?

Tyske EU-parlamentsledamoten Manfred Weber är samlat toppnamn för EU:s kristdemokrater och konservativa och kan hoppas på starkt stöd från egna förbundskanslern Angela Merkel.

Men samtidigt är Weber relativt oerfaren, utan regeringserfarenhet. I stället tror många bedömare att EU:s chefsförhandlare om brexit, franske förre utrikesministern och OS-generalen Michel Barnier, kan föras fram som ett kompromissförslag.

Bland kandidaterna nämns även danska konkurrenskommissionären Margrethe Vestager och kommissionens förste viceordförande Frans Timmermans från Nederländerna. Ett annat ofta nämnt alternativ är Litauens snart avgående president Dalia Grybauskaite.

Klart till midsommar?

Fakta

EU:s agenda – efter valet

Här är några av sommarens och höstens tunga datum i EU-kalendern:

28 maj: Stats- och regeringscheferna samlas till toppmötesmiddag i Bryssel för att diskutera resultatet i EU-valet och kommande tillsättning av topposter.

Juni: Diskussioner mellan olika partier och ledamöter om vem som ska sitta i vilka partigrupper i det nya EU-parlamentet.

13-14 juni: Finansministermöte i Luxemburg, bland annat för att försöka enas om ett embryo till en framtida gemensam eurozonsbudget.

20-21 juni: EU-toppmöte i Bryssel, bland annat om vem som ska föreslås till ny ordförande i EU-kommissionen, ny permanent rådsordförande och ny utrikeschef.

1 juli: Finland tar över som ordförandeland i ministerrådet.

2 juli: Det nya EU-parlamentet samlas för första gången i Strasbourg.

15-18 juli: EU-parlamentet väntas rösta om stats- och regeringschefernas förslag på ny kommissionsordförande.

Senast början av september: Medlemsländerna och den tillträdande kommissionsordföranden diskuterar vilka som ska sitta i nästa EU-kommission (en från varje land) och vilka arbetsuppgifter de ska ha. Medlemmarna ska sedan frågas ut av EU-parlamentet.

17-18 oktober: Nytt ordinarie EU-toppmöte i Bryssel.

31 oktober: Sista arbetsdag för nuvarande EU-kommission under ledning av Jean-Claude Juncker. Även sista dag för Mario Draghi som chef för EU:s centralbank, ECB. Samtidigt löper Storbritanniens förlängda förhandlingstid om brexit ut.

30 november: Sista dag för nuvarande permanente rådsordföranden Donald Tusk.

12-13 december: Årets sista ordinarie EU-toppmöte i Bryssel.

1 januari: Kroatien tar över som ordförandeland i ministerrådet.

Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S) räknar med hårda diskussioner, men är inte orolig för att det ska bli för tuffa ord mellan medlemsländerna.

– Nej, inte orolig, för det tror jag inte man har någon nytta av att vara. Däremot vet jag att det kommer att bli ett besvärligt arbete som ligger framför de europeiska ledarna. Det finns ju en förhoppning om att det här ska klaras ut redan till toppmötet i slutet av juni – och då blir det att ligga i, säger Dahlgren.

Nästa toppost som ska tillsättas blir ny permanent rådsordförande i stället för Donald Tusk. Där blir det aningen lättare för stats- och regeringscheferna eftersom man inte behöver ta hänsyn till EU-parlamentet.

Budgetkamp väntar

Parallellt ska också de 751 nyvalda EU-parlamentsledamöterna gruppera sig i olika partigrupper och bestämma sig om ledare för de olika utskotten. Rent beslutsmässigt finns även flera heta frågor som parlamentet behöver ta ställning till, om exempelvis nya arbetsvillkor och regler för lastbilstrafiken och hur man ska bekämpa terrorfrämjande material på internet.

För medlemsländerna väntar samtidigt en rejäl brottningsmatch om nästa långtidsbudget. Den ska börja gälla från den 1 januari 2021 och förhoppningen är att stats- och regeringscheferna ska kunna enas om siffrorna redan i höst.

– Där har man ett antal månader på sig. Sedan får vi se om det kommer att bli färdigt under det andra halvåret i år. Annars får det spilla över på nästa år, konstaterar Hans Dahlgren.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning