Hård kamp mellan HU och ÅA: Vem ska få utbilda jurister på svenska?

– Jag vill inte förtala Åbo Akademi på något sätt, men ÅA kommer inte att ha resurser att upprätthålla undervisning inom lika många delområden inom juridiken som vi har, säger Tom Böhling, prorektor vid Helsingfors universitet som motsätter sig ÅA:s planer på juristutbildning på svenska. Bild: Helsingfors universitet

Efter att den decennier långa tvisten om den finlandssvenska lärarutbildningen kom till sin ände, har en ny kamp blossat upp mellan Helsingfors universitet och Åbo Akademi. ÅA vill utbilda juris magistrar men HU säger nej.

De två stora aktörerna inom svenskspråkig universitetsutbildning i Finland, Helsingfors universitet och Åbo Akademi, har återigen kommit på kollisionskurs.

Efter den årtionden långa upprivande tvisten om den finlandssvenska lärarutbildningens placering, pågår nästa rond:

Den nya dragkampen handlar om vem som ska få utbilda svenskspråkiga jurister. Åbo Akademi har sedan mitten av 1990-talet utbildat rättsnotarier. I fjol ansökte ÅA om att få en fullskalig juristutbildning så att rättsnotarierna kunde studera vidare till fullvärdiga jurister, juris magistrar, vid akademin. Den gången fick ÅA nobben av Undervisningsministeriet och statsrådet som avgjorde frågan i Helsingfors universitets favör.

Beslut i vinter

Men Åbo Akademi gav sig inte, utan lämnade nyligen in en ny ansökan som ligger hos Undervisningsministeriet. Statsrådet som har sista ordet ska på vårvintern ge sin dom.

– 1996 när vi började utbilda rättsnotarier fanns det en arbetsmarknad för den här yrkesgruppen. Men redan i början av 2000-talet fylldes den marknaden och det stod klart att en halvvägsjuristutbildning inte var nog för framtidens behov. Det här försätter våra studerande i en sämre position och är orättvist. Vi är inte ute efter något annat universitets studerande, utan vill kunna ta hand om våra egna studerande som i dag är tvungna att söka in till andra universitet för att bli magistrar. Samtidigt vet vi att det omkringliggande samhället behöver fler svensk- och tvåspråkiga jurister, säger Mikael Lindfelt, prorektor för Åbo Akademi.

– Tidigare föreställde vi oss att ÅA bar ansvaret för den svenskspråkiga lärarutbildningen. HU försöker argumentera att de bär det nationella ansvaret för juristutbildningen på svenska, men så är lagen inte skriven längre, säger Mikael Lindfelt, prorektor för Åbo Akademi. Bild: Satu Karmavalo/Åbo Akademis bildbank/SPT

Fortsätter vid Åbo universitet

Både Helsingfors universitet och Åbo universitet har kvoter för rättsnotarierna från ÅA som kan studera vidare för att bli magistrar. Redan i dag samarbetar Åbo Akademi med Åbo universitets juristutbildning och merparten av dem som blir rättsnotarier från akademin fortsätter vid det finskspråkiga universitetet i staden.

Magisterstudenterna är attraktiva för universiteten eftersom varje magisterexamen ger klirr i kassan från staten.

HBL frågar Lindfelt hur han ser på HU:s motstånd.

– Vi för ingen kamp mot Helsingfors universitet, utan vill kunna utbilda våra egna studenter hela vägen. Vår förhoppning är att kunna utbilda svensk- och tvåspråkiga jurister för speciellt den åboländska och den åländska arbetsmarknaden, säger Lindfelt.

Utöver den svenskspråkiga juristutbildningen i Helsingfors har HU en utlokaliserad juristutbildning i Vasa där man kan studera till rättsnotarie och till magister.

ÅA: vi är inget hot mot HU

– Våra planer är heller inget hot mot Helsingfors universitets utbildning i Vasa i och med att våra studerande i huvudsak kommer från Västra Nyland, Åboland och Åland, säger Lindfelt.

– Jag vet att man i Helsingfors har sagt att det inte finns tillräckligt med resurser om man splittrar utbildningen av svenskspråkiga jurister, men vi hävdar motsatsen. Vi tror att det finns tillräckligt med kompetenta lärare för att kunna ro det här i hamn.

ÅA:s avsikt är att inleda magisterutbildningen hösten 2023.

– Det behövs fler jurister i Finland som kan svenska. Jag tror att också Helsingfors universitet medger det, men de har kanske inte resurser att satsa på samma sätt som vi är beredda, säger Lindfelt.

Ser vi nu rond två om den svenskspråkiga universitetsutbildningen mellan ÅA och HU? Den första ronden handlade om lärarutbildningen, nu gäller bataljen juristerna.

– Det är bra att du påminner om den saken. Tidigare föreställde vi oss att ÅA bar ansvaret för den svenskspråkiga lärarutbildningen. Men det finns inget sådant i universitetslagstiftningen längre. HU försöker argumentera att de bär det nationella ansvaret för juristutbildningen på svenska, men så är lagen inte skriven längre. Det är toppen att Helsingfors nu för tiden utbildar svenskspråkiga klasslärare. Vi önskar att HU i fråga om juristerna kunde ha samma generösa attityd och tro på att även ÅA kan åstadkomma en bra utbildning, säger Lindfelt.

"Svårt att samarbeta i underläge"

Mikael Lindfelt säger att han inte har något emot att Helsingfors universitet fortsätter utbilda svenskspråkiga jurister precis som hittills.

– Men vi vill också få utbildningsrätt. Då vi väl får den rätten har vi bättre förutsättningar att samarbeta med HU. Just nu är det svårt eftersom vi befinner oss i underläge.

Åbo Akademis styrelseordförande, professor emeritus i juridik vid HU, Thomas Wilhelmsson, har jävat sig och deltar inte i processen.

HU: Försvagar svenska juristutbildningen

Tom Böhling, prorektor för Helsingfors universitet och ansvarig för tvåspråkighetsfrågor vid universitetet, säger att HU:s förhoppning är att ÅA:s ansökan inte får gehör hos Undervisningsministeriet och i regeringen.

– ÅA:s förslag skulle försvaga hela den svenska juristutbildningen. I och med att vi har ett nationellt ansvar för utbildningen, har vi möjlighet att ha en separat intagning till juridiska fakulteten på svenska. Vi har också en utlokaliserad utbildning i Vasa där vi håller på att starta upp en tvåspråkig magisterutbildning för jurister som kan jobba på bägge språken, säger Böhling.

Helsingfors universitet och Åbo Akademi är återigen i luven på varandra. Den segslitna tvisten om den finlandssvenska lärarutbildningen är över. Nu handlar striden om vem som ska få utbilda jurister på svenska. På bilden Helsingfors universitet. Bild: Mikko Stig/Lehtikuva

Tom Böhling säger att en uppspjälkning av juristutbildningen så att det skulle gå att studera till juris magister på svenska på tre orter: Helsingfors, Vasa och Åbo, innebär att resurserna splittras väl mycket.

Böhling påpekar att HU hela tiden haft reserverade platser för rättsnotarier från ÅA som är välkomna att fortsätta sina studier vid HU, men platserna har aldrig fyllts.

– Av de femton ÅA-notarier, som erbjöds studieplats på HU tog endast fem emot platsen, grämer sig Tom Böhling

Böhling säger att en ytterligare svensk juristutbildning skulle försvåra möjligheterna att rekrytera personal eftersom många jurister väljer att sysselsätta sig på annat håll än inom den akademiska världen.

HU: ÅA kan bara erbjuda smalt utbud

– Jag vill inte förtala Åbo Akademi på något sätt, men faktum är att ÅA inte kommer att ha resurser att upprätthålla undervisning inom lika många delområden inom juridiken som vi har. Vi har ett visst antal professorer och lektorer som har svenskspråkiga befattningar, men utöver dem har vi flera i vår personal som också talar en utmärkt svenska.

Böhling påpekar att ÅA har varit ärliga och medgett att de inte kommer att sköta all undervisning i egen regi, utan att en del av undervisningen sker på finska i samarbete med Åbo universitet.

– Därför kan jag inte acceptera ÅA:s argumentering att det här vore ett sätt att trygga utbildning på svenska, säger Böhling.

Utöver de svenskspråkiga professorer och lektorer som redan i dag jobbar vid universitetet håller HU på att rekrytera ytterligare en svenskspråkig professor till Helsingfors och en biträdande professor till Vasa.

Till HU:s förskräckelse har också finskspråkiga Vasa universitet meddelat att universitetet vill börja utbilda jurister och skickat in en ansökan till ministeriet.

Tom Böhling säger att HU och ÅA har en gemensam agenda då det gäller att se till att rättsnotarierna kan studera vidare till magister.

– Men hur och var det ska ske har vi olika åsikt om.

I regeringen ligger frågan om den svenskspråkiga juristutbildningen hos forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen (C). Hur Vänsterordföranden från Åbo, tillika ÅA-alumnen, undervisningsminister Li Andersson positionerar sig i frågan är högintressant. Likaså vad SFP-ordföranden och justitieministern Anna-Maja Henriksson som är jurist från HU, anser.

Nylander: En svår fråga

SFP:s statssekreterare och Kulturfondens ordförande Mikaela Nylander är själv rättsnotarie från ÅA och sökte i somras, innan hon visste att hon skulle bli statssekreterare, till magisterprogrammet i juridik vid Åbo universitet.

Nylander säger att ÅA:s ansökan ännu inte har diskuterats i regeringskretsen.

– Frågan är svår med många aspekter. Det handlar om tillgången till svenskspråkiga jurister men också om det som Helsingfors universitet har varit oroat över: att man splittrar lärarresurser och att det inte finns tillräckligt med kunskap vid ÅA, vilket ÅA anser att det finns. Jag vågar inte som statssekreterare sia om vad partiet kommer att säga då frågan väl kommer till regeringsbordet, säger Nylander.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Närvårdare Pia Lemberg studerar vidare på läroavtal: ”Vård i livets slutskede ligger nära mitt hjärta”

Mer läsning