Hård, brutal, flirtar med det vulgära

I Some Girls illustreras för n:te gången det dokumentära fotografiets stora problem: maktstrukturer.

Jouko Lehtola: Some Girls.

Galleri Hippolyte, Georgsgatan 8-10 (innergården).

Till den 26.2.

När fotografen Jouko Lehtola avled i cancer år 2010 var han bara 47 år gammal. Genombrottsprojekt Nuoret Sankarit med färggranna och absurda bilder på finländska tonåringar var sedan länge avslutat, och Lehtola hade börjat arbeta mer återhållsamt och konceptuellt. I hans senare verk har människan till stor del skalats bort, och däri ligger också tyngden i serier som OD. Helsinki, i vilken Lehtola avbildat ställen där dödliga heroinöverdoser inträffat. Här är det själva frånvaron av människan som är det centrala.

I slutet av 00-talet, före sin död, återvände Lehtola till sina rötter och påbörjade serien Some Girls, som uteslutande består av porträtt på transkvinnor. Some Girls blev aldrig färdig, men ställs nu ut på Hippolyte i en version kuraterad av Annamari Vänskä.

Svår att reflektera över

På söndag är Some Girls uppe för sista dagen, men det står redan klart att utställningen är en av Hippolytes mest besökta någonsin. Arbetsgruppen bakom utställningen, Jouko Lehtola-stiftelsen, har ordnat ett flertal populära diskussionstillfällen för att bidra med något slags kontext för utställningen. För kontext behövs.

Det är svårt att reflektera över Some Girls. Lehtolas sista år i livet har dokumenterats i filmen Valossa, där den döende fotografen tar farväl av livet. Sällan har Helsingfors varit lika vackert och skört som genom Lehtolas ögon i filmen, och fotografen själv framställs som en innerlig och fin person. Men det som blev kvar, serien Some Girls, är varken vackert eller skört, innerligt eller fint. Serien är hård, brutal och flirtar med det vulgära. Det betyder inte att den är dålig, men den är inte helt lättsmält.

I Some Girls illustreras för n:te gången det dokumentära fotografiets stora problem: maktstrukturer. Utställningstexten talar om djup mänsklighet och förtroende mellan fotograf och modell. Bilderna bär inga självklara eller tydliga spår av detta, och betraktaren som till skillnad från utställningens organisatorer inte varit nära vän med Lehtola har ingen aning om vad tanken eller metoden bakom bilderna var. Det är synd att frågan om vad som är en utlösande orsak för en medelålders vit man att åka till Bangkok för att fotografera lokala prostituerade transkvinnor med hård blixt inte tas upp i utställningen.

Kliniskt, antropologiskt

Vi har sett dessa bilder tidigare. Transkvinnor och män i drag har fotograferats i hårt smink och med hård blixt i alla fall sedan 1940-talet, då den amerikanska mästaren Weegee flängde runt på New Yorks gator. En annan person värd att nämna är Nan Goldin, som sedan 1970-talet avbildat nära och kära människor (varav vissa råkar vara trans) på ett sätt som inte bara är mänskligt och fullt av förtroende utan också kärleksfullt.

I Lehtolas mest kända bilder från 1990-talet avbildas finländska tonåringar i sin omgivning: på rockfestivaler, på gator, i parker. Some Girls – ett namn möjligen lånat från en slapp och rasistisk sång av Rolling Stones – avbildar transkvinnor mot platt enfärgad bakgrund. Intrycket blir genast ett helt annat än i Nuoret Sankarit mer kliniskt, nästan antropologiskt. Tråkigt, i alla fall för oss som inte tycker det är speciellt kittlande med bara bröst eller lösögonfransar.

Some Girls. Vissa tjejer. Namnet försöker förmedla att serien inte är representativ, men det är också en insinuant titel. Kanske bilderna bidrar till att bryta tabut kring transpersoners sexualitet och rätt till den. Kanske de förmedlar en bild av starka individer. Men de visar också än en gång transpersoner som icke-vita hårt sminkade sexarbetare. Inga nyanser, inga alternativ.

På lördag hålls en tyst auktion på Hippolyte, i vilken man kan lämna bud skriftligt. Klockan 15 hålls även en finskspråkig diskussion om dokumentärfotografiet nu och i framtiden.

Helen Korpak Konstkritiker

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00