Här trycks klassikerna – HBL besöker hemmet för färger och figurer

Marimekkos marknadschef Sanna-Kaisa Niikko visar tyget Marikylä som har skapats till ära av företagets 70-årsjubileum. Bild: Kristoffer Åberg

De flesta känner till vallmoblommorna som pryder både gardiner och garderober i många finska hem. Däremot är inte ens alla Helsingforsbor medvetna om att de klassiska blommorna har sina rötter närmare än de tror.

I Hertonäs i Helsingfors ligger en vit byggnad som ser ut som vilken som helst industrifastighet på området. Trots det anspråkslösa första intrycket är det i den här byggnaden som Nordens största tygtryckeri har sin verksamhet.

Ett industriellt brus fyller rummet när man stiger in genom dörren till Marimekkos tygtryckeri. Under ett år trycks över en miljon meter tyg i olika mönster och i alla färger som man kan tänka sig. En del av företagets produktion sker utomlands men tygtryckeriet i Hertonäs utgör en viktig del i tillverkningen av deras textilprodukter.

– Mönster och färger hör till kärnan av företagets verksamhet och tygtryckeriet i Hertonäs är en plats där kunnandet kring dem kulminerar, säger Sanna-Kaisa Niikko som är marknadschef för Marimekko.

Verksamheten på tygtryckeriet i Hertonäs inleddes år 1973 och tio år senare expanderade byggnaden med en kontorslokal. I samma byggnad finns Marimekkos huvudkontor vilket möjliggör ett nära samarbete i planeringen och tryckandet av tyger.

När byggnaden uppfördes hade företagets grundare Armi Ratia en vision om att Marimekko i princip kunde vara vad som helst och det är något som syns i tryckeriets faciliteter.

– Ratia hade en tanke om att Marimekko också kunde fokusera på arkitektur i större utsträckning och därför är tryckeriets utrymmen anpassade för att man kunde tillverka hus här, säger Niikko.

Marimekkos tygtryckeri är Nordens största. Maija Tynys övervakar att allt går rätt till i tryckandet av det kända Unikkomönstret. Bild: Kristoffer Åberg

Beläget i Hertonäs i Helsingfors.

Verksamheten i Hertonäs inleddes 1973, före det fanns tygtryckeriet i närheten vid Sörnäs strandväg.

Marimekko skapades ursprungligen runt tryckeriverksamheten.

I samma byggnad finns även Marimekkos huvudkontor och fabriksbutik.

Tygtryckeriet har en personal på 26 personer.

Vid tygtryckeriet trycks ungefär en miljon meter tyg om året, huvudsakligen på bomull och linne.

Tygen trycks med rotationstryck då man vill trycka mindre mönster snabbare.

För mer avancerade mönster används plantryck som tygtryckeriet använt ända sedan verksamheten började.

Mångfasetterad produktionsprocess

Produktionsprocessen har många olika skeden och därför börjar den i god tid innan produkterna börjar säljas.

– Just nu håller vi på att planera kollektionen för 2023. Vi jobbar hårt inför framtiden, säger Niikko.

Innan arbetet på tygtryckeriet börjar blir mönstren designade. Det är inte ovanligt att det tar ett år innan mönstret förflyttas från designerns skrivbord till tygtryckeriet. När mönstret är färdigt designat anpassas det för tryckandet varefter själva tryckprocessen kan börja.

Färgerna som används på tryckeriet utvecklas genom att skapa så kallade färgrecept som definierar hurdan färgen blir. När färgerna är färdigt blandade kan de användas för trycket.

Färgerna som används är så kallade reaktivfärgämnen som fastnar ordentligt i tyget först när de har behandlats med ånga. Bild: Kristoffer Åberg

Efter tryckandet tvättas och torkas tyget ännu och går igenom finslipande processer. Dessutom granskas tygets kvalitet ännu skilt av observanta ögonpar.

– Cirka 7 000 meter tyg granskas dagligen, vilket är ganska otroligt, säger Niikko.

När Tiina Österman granskat kvaliteten på tygen skickas en del av dem till försäljning som sådana och resten skickas vidare för att bli sydda till kläder och andra textilprodukter. Bild: Kristoffer Åberg

Den mänskliga expertisen behövs

Även om produktionen på tygtryckeriet är automatiserad i hög grad finns det även utrymme för spontanitet.

– Det görs en hel del experiment på tygtryckeriet vilket tidvis resulterar i överraskande färg- och mönsterkombinationer, säger Sanna-Kaisa Niikko.

En del mönster kan vara unika i den bemärkelsen att de blir olika varje gång när de trycks på tyg. Ett exempel är mönstret Koski som aldrig är helt identiskt jämfört med det föregående exemplaret.

Det unika mönstret Koski är designat av Fujiwo Ishimoto år 1986 och är tidvis en del av Marimekkos kollektion. Bild: Marimekko Oyj

När tygen trycks är maskinerna i full gång men utan de anställdas expertis skulle processen inte fungera.

– Människans insats är mycket viktig eftersom tryckandet kräver noggrannhet i högsta grad, säger Niikko.

Enligt Niikko är det vanligt att de som arbetar vid tygtryckeriet trivs där en längre tid. En anställd som blev pensionerad i fjol hade jobbat vid tygtryckeriet i över fyrtio år.

– Jag tror att det som motiverar de anställda är mångsidigheten i arbetet och dessutom tror jag att många uppskattar den så kallade "Mari-gemenskapen" som vi har på företaget.

Gemenskapen har sina rötter i tiden då grundaren Ratia var verksam inom företaget. Hon drömde om en "Mariby" där de anställda kunde både bo och arbeta tillsammans.

De anställda vid tygtryckeriet i Hertonäs bor inte tillsammans med varandra men däremot bjuder företaget på traditionell havregröt varje morgon enligt Ratias initiativ.

– Under normala omständigheter är den gemensamma frukoststunden ett startskott för många intressanta diskussioner och något som uppskattas av de anställda, säger Niikko.

Det räcker med att ett litet skräp faller i trycket för att det ska bli ett synligt fel i tyget. Därmed är Ville Linnapuomis och Jukka Huhtas manuella arbetsinsats viktig i tryckprocessen. Bild: Kristoffer Åberg

En bransch i förändring

Det ökande kravet på transparens och ansvar inom textilindustrin har även format verksamheten på tygtryckeriet. I praktiken innebär det att till exempel svinn minimeras och tryckmetoderna är så effektiva som möjligt.

– Vi utnyttjar det att färgerna i mönstren går in i varandra och skapar således spontant nya färger, säger Sanna-Kaisa Niikko.

Förenandet av färgerna i tryckprocessen utnyttjades redan under krigstiden då det fanns knappt om resurser, men är fortfarande en viktig aspekt i produktionen.

Företaget samarbetar också med andra finska företag för att hitta nya hållbarare lösningar. Som ett resultat av det har bland annat en ny naturfärg skapats som får sitt pigment av en inhemsk växt.

Marimekko deltar dessutom i kampanjen " Who made my clothes", det vill säga "Vem har tillverkat mina kläder", vars syfte är att öka transparensen inom klädindustrin. Som en del av den kampanjen har företaget till exempel redogjort för konsumenterna hur produktionsprocessen av en klänning går till i sin helhet.

På Snickaregatan 4 i Hertonäs finns Marimekkos tygtryckeri och i samband med den en fabriksbutik. Under normala omständigheter brukar det krylla med ivriga kunder som ibland kommit från andra sidan världen. Bild: Kristoffer Åberg

Lockar turister

Alla som bor i Hertonäs är inte medvetna om att Marimekkos tygtryckeri finns i närheten. Däremot lockar det allt mer internationella företaget besökare från andra kontinenter.

– Innan pandemin kunde det ibland komma bussar som var fulla med turister från till exempel Asien, säger Niikko. Turisterna besökte ofta fabriksbutiken som är verksam i samma byggnad.

På grund av de rådande omständigheterna ordnas det inte för tillfället guidade turer vid tygtryckeriet. Däremot kan vem som helst besöka fabriksbutiken – eller lunchrestaurangen som har ett rykte bland de anställda om att erbjuda stadens bästa lunch.

Det är för tillfället det närmaste som de största Marifansen kan komma tygtryckeriets hjärta.

Rättelse 12 augusti klockan 11.45: Två namn hade blivit fel i bildtexterna. Rätt är Maija Tynys och Ville Linnapuomi.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning