Här sparas sommarvärmen till vintern

Stort projekt. Energianläggningen byggs parallellt med det nya köpcentret, som beräknas vara klart 2020. Bild: Leif Weckström

I nya köpcentret Lippulaiva i Esbo ska sommarvärmen lagras i berggrunden och tas fram igen på vintern. Geoenergi gör köpcentret så gott som självförsörjande vad gäller värme och kyla.

I egnahemshus har geoenergi, eller bergvärme, använts i flera årtionden. En ny trend är att också större fastigheter väljer energiformen för uppvärmning, och numera även kylning. S-gruppens stora logistikcenter i Sibbo och Finnairs huvudkontor i Vanda är exempel på nya byggnader som använder geoenergi.

Förra veckan borrades de första geobrunnarna vid köpcentret Lippulaiva i Esboviken, där nuvarande byggnad från 1993 ersätts av ett helt nytt, dubbelt så stort köpcenter om några år. Parallellt med köpcentret byggs en stor geoenergianläggning som ska göra Lippulaiva i stort sett självförsörjande när det gäller värme och kyla.

Det är både ekonomiska och ekologiska argument som fått köpcenteroperatören Citycon att välja geoenergi. Det säger projektchef Heikki Alén.

– Det här är en utsläppsfri energiform som också är ekonomiskt försvarbar, säger Alén.

Lättare att förutse kostnaderna

För ett köpcenter är både uppvärmning vintertid och kyla sommartid stora utgiftsposter. Enligt Alén ger geoenergin en bättre förutsägbarhet i kostnaderna jämfört med fjärrvärme. Ytterligare ett argument för geoenergi är att fastigheten slipper ha kondensatorer på taket, vilket minskar bullret och frigör yta för till exempel solpaneler.

I nya Lippulaiva kommer den värme som solen ger fastigheten sommartid att med hjälp av värmepumpar ledas ner i berggrunden, där den lagras för framtida behov. Också spillvärme från dagligvaruhandelns kyldiskar tas tillvara och lagras på samma sätt, om den inte används direkt. Vintertid kan den lagrade energin tas upp och värma fastigheten. På samma sätt hämtas kyla upp sommartid.

– Det här är lokalt producerad energi, fastighetens egen berggrund är en effektiv lagringsplats. Här behövs inga kilometerlånga ledningar, säger Timo Koljonen, affärsverksamhetsdirektör vid energiföretaget Adven.

Det är Adven som investerar och driver anläggningen och sedan säljer energin till köpcenteroperatören. Men kunden har också möjlighet att om tio år själv ta över anläggningen. Enligt Koljonen handlar det om en investering på 2,5–3 miljoner euro.

– Om priset på fjärrvärme fortsätter att stiga som under de senaste åren är återbetalningstiden under tio år. Det är kortare än för ett solkraftverk, säger Koljonen.

Går på djupet. Förra veckan borrades de första geobrunnarna. Totalt ska de bli 170 stycken. Varje brunn blir 300–350 meter djup. Bild: Leif Weckström

50 kilometer rör

Vid Lippulaiva borras 170 geobrunnar som är 300–350 meter djupa. I dem läggs rörslingor ner, totalt 50 kilometer plaströr med en diameter på 50 millimeter, fyllda med en etanolbaserad värmevätska. Rören kopplas ihop i en energicentral där värmepumparna finns. Anläggningens totaleffekt är 4 000 kilowatt, vilket motsvarar värmepumparna i 500 egnahemshus.

Arbetena framskrider parallellt med köpcenterbygget som beräknas vara klart 2020. Redan 2019 börjar man ta energi från anläggningen medan köpcenterbygget fortfarande pågår.

Att geoenergi blivit vanligare de senaste åren beror enligt Koljonen på att tekniken blivit mera känd och att det finns belägg för att den fungerar såsom utlovats. För Adven har S-gruppens logistikcenter i Sibbo varit en värdefull testplats sedan 2010.

– Det har visat sig att simulatormodellerna också fungerar i verkligheten.

Under ytan. Totalt läggs 50 kilometer plaströr ner i geobrunnarna. De är fyllda med en etanolbaserad värmevätska. Bild: Leif Weckström

"Värmen räcker"

Enligt Koljonen är grundtekniken densamma som använts i flera decennier, men verkningsgraden har ökat i takt med att värmevätskan och värmepumpstekniken utvecklats. Tidigare användes tekniken i huvudsak för värme, men nu börjar man alltmer utnyttja systemen också för kylning sommartid – en funktion som man får "på köpet".

Kan man vara säker på att den värme som lagras under sommarhalvåret räcker över vintern och till nästa sommar?

– Utifrån våra erfarenheter räcker en anläggning av den här storleken gott och väl för att täcka en hel vinters värmebehov, säger Koljonen.

Geoenergi, eller bergvärme, använder berggrunden som ackumulator eller värmereservoar. När en fastighet värms upp av solen under sommaren, leds värmen ner i geobrunnar i marken med hjälp av en värmepump. Samtidigt kan kyla från berggrunden ledas upp. Värmen som lagras i berggrunden under sommaren tas upp under vintern.

Värmepumpen förbrukar energi, men anläggningen ger igen 4–5 gånger den mängd energi som värmepumpen förbrukar.

På markytan är temperaturvariationerna stora mellan olika årstider, men på 14–16 meters djup stabiliseras den och ligger året om på ungefär samma nivå som markytans medeltemperatur.

Geoenergi kan användas i hela Finland, men i söder är verkningsgraden högre än i norr.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning