Här övervakas Finlands datatrafik

Tillträde förbjudet. I centrum av Uleåborg finns en av landets viktigaste datacentraler. Men Tommi Linna, vice ordförande för Ficix, kan inte släppa in utomstående genom dörren till det säkerhetsklassade källarutrymmet.Bild: SPT/Marcus Lillkvist

Bakom en låst dörr i centrum av Uleåborg finns en datacentral där myndigheter kan komma att nätfiska.

När du skickar e-post via mobil och mottagaren finns på ett annat nät, till exempel JNT:s i Jakobstad, måste kablarna mötas. Det sker sannolikt i någon av de datacentraler som föreningen Ficix driver.

Datacentralerna har hög säkerhetsklassning och kan till exempel inte slås ut av elektromagnetiska pulser eller strömavbrott. Ficix har tre centraler i Finland; en i Helsingfors, en i Esbo och en i Uleåborg dit jag har åkt.

Där träffar jag Tommi Linna som är vd för nätoperatören Netplaza men också vice ordförande för Ficix.

I dagsläget samarbetar föreningen inte med myndigheterna, berättar Tommi Linna. Men hur blir det om ett par år då Finland har en underrättelselag?

I Sverige kan myndigheterna få ut data ur kablarna på grund av FRA-lagen. Men Tommi Linna tror varken att Skyddspolisen eller Försvarsmakten är intresserade av Ficix.

– Tekniskt sett kunde det vara möjligt att ta ut data och även lagra den. Den nya lagstiftningen kan tvinga fram det. Men om Ficix börjar övervakas kan det hända att våra avtalspartner inte är intresserade av att samarbeta med oss längre, säger Linna som tror att övervakningen istället kommer att inriktas på de kablar som kopplar ihop Finland med utlandet.

– Det är ju den trafiken som är mest intressant. Vi på Ficix hanterar bara en liten del av utlandstrafiken.

Stora frågor öppna

Det har sagts att massövervakning inte ska tillåtas. Men vad avses? Speciellt agnade krokar som spanar på datoradresser i ryska ambassadens kommunikation och som enbart tar fram smal information om vem som har kommunicerat när? Eller trålning med breda maskor efter visst innehåll i meddelandena?

– Det där är en öppen fråga. Hur kommer man att se till att ointressant trafik inte hamnar i håven? Och vad gör man om det händer? frågar sig Erka Koivunen, expert på cybersäkerhet vid F-Secure.

Koivunen hoppas att den finska lagen blir tillräckligt begränsande.

– Men det kan gå väldigt fel. Därför måste frågorna vara konkreta när ministerierna kommer med sina förslag före jul.

Samma fråga gäller "nationens säkerhet". Det är redan klart att brottsmisstanke inte längre kommer att krävas för spaning om säkerheten anses hotad.

– Termen har missbrukats internationellt, påminner Erka Koivunen som ändå är positiv till att något görs:

– Den värsta katastrofen uppstår om man inte skapar ett regelverk nu.

Egen domstol och övervakare?

Mika Susi, expert på företagssäkerhet vid Finlands näringsliv EK, håller med om att regler behövs.

– Oklarhet är alltid dåligt och gynnar inte Finland som ett attraktivt land för investerare i telekom, säger Susi som påpekar att även övervakaren måste övervakas.

I lagpaketet kommer det antagligen att föreslås ett övervakningsorgan och kanske en ny domstol.

I Sverige övervakas FRA av Siun, Statens Inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet. I Finland finns ingen extern granskare av Försvarsmaktens underrättelsetjänst i Tikkakoski.

I Sverige finns Försvarsunderrättelsedomstolen som reglerar hur FRA får övervaka. Men domar är hemliga och går inte att överklaga.

Dörren förblir stängd

De intervjuade är ense om att situationen är besvärlig för länder som präglats av offentlighet. Utan myndighetsinsyn måste folket lita på att saker sköts rätt.

– Spaning fungerar helt enkelt inte om alla har full insyn. Därför kan jag inte säga om underrättelselagen är bra eller dålig, säger Tommi Linna som inte låser upp dörren till den hemliga datacentralen i Uleåborg.

– Jag kan inte visa dig hur det ser ut där inne. Vi släpper inte in utomstående. Det vore i strid med våra säkerhetsrutiner. Vi har även fått förfrågningar från försvarsmakten, men sagt nej.

Fakta

Sker inom två år

I regeringsprogrammet föreslås en lag som hanterar ”underrättelse utomlands och datatrafikspaning”.

Tre ministerier är involverade. Justitieministeriet är klart och föreslår en grundlagsändring.

Försvarsministeriet och Inrikesministeriet har varsin arbetsgrupp som jobbar med lagen på en mer konkret nivå. Den nya lagen ska drivas igenom under den här regeringsperioden, alltså inom drygt två år.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00