Här måste skolbarnen fly jihadisternas attacker

Nassiratou Dialla är ett av omkring 200 000 barn i Burkina Faso som efter hot och våld från jihadisterna inte har någon skola att gå till. Här får hon hemundervisning av sin morbror, läraren Soumaila Sawadogo.
 Bild: Malin Palm

Vi hör om otryggheten i våra egna skolor och om skolskjutningar i USA. Men det är i Västafrika som världens mest utsatta skolbarn finns. HBL har besökt norra Burkina Faso där tvåhundratusen barn står utan skolgång sedan väpnade jihadistgrupper gjort deras skolor till måltavlor.

Under en franskalektion i skolan Ecole Kouimkouli låter läraren Felicité Sawadogo barnen öva hälsningsfraser mot varandra.  
 Bild: Malin Palm

Läraren Soumaila Sawadogo glömmer aldrig telefonsamtalet från sin kollega Dienderé Sawadogo på eftermiddagen den femte april i år.

– De var nyss här, nu är de är på väg till er!

Bild: HBL

Soumaila Sawadogo hann springa ut för att varna eleverna som spelade fotboll på skolgården strax utanför staden Barsalogho i norra Burkina Faso. Några minuter senare blev han och hans kolleger omringade av tio maskerade och tungt beväpnade män som anlände på motorcyklar.  

– De sa att de inte vill döda oss men att det från och med nu enbart är tillåtet att undervisa islams läror. Sedan gav de oss 72 timmar att lämna området om vi ville leva, säger Soumaila Sawadogo.

– De dagarna innan vi kunde ta oss därifrån är de värsta i mitt liv.

Soumaila och Dienderé hör till den närmare halv miljon burkinier som det senaste året flytt sina hem.

Bara i staden Kaya i centrala Burkina Faso, där vi träffar de båda lärarna, befinner sig närmare 50 000 internflyktingar. De som flytt hit bor hos värdfamiljer som i de flesta fall hade ont om plats redan innan. Andra har inkvarterats i tidigare tomma hus där det nu kan bo ett 40-tal personer på några tiotals kvadratmeter.  

Soumaila Sawadogo väntar på att få börja undervisa i en ny skola. Tills dess undervisar han sin systerdotter, bland annat genom att använda en cementvägg som skrivtavla. Här med hjälp från kollegan Dienderé Sawadogo.  Bild: Malin Palm

Burkina Faso, ett kustlöst land på gränsen till ökenområdet Sahel i Västafrika, har sedan självständigheten varit förskonat från större konflikter. Fram tills nu. Redan 2015 började jihadistgrupper, som sedan början av 2010-talet agerat över stora områden i grannländerna Niger och Mali, ta sig över landets norra gränser.  

Under 2019 har konflikten exploderat med hundratals attacker i landet. I Mali finns ett franskt anti-terrorförband och FN-insatsen MINUSMA med bland annat 250 svenska soldater. I Burkina Faso står landets underutvecklade armé ensam och oförmögen att hantera de väpnade jihadisterna.  

Byar och samhällen attackeras mitt på ljusa dagen, stora områden har övergivits av staten och mer eller mindre tömts på civilbefolkning. Konfliktlinjen flyttas ständigt längre söderut. En del hjälporganisationer har av säkerhetsskäl nyligen flyttat sin personal söderut till Kaya, en stad belägen bara tio mil från huvudstaden Ouagadougou.

Det senaste året har Burkina Faso även sållat sig till skaran länder där barns utbildning är hotad. Enligt UNICEF:s rapport "Utbildning under hot" är just nu 1,9 miljoner barn utan skolgång i Väst- och Centralafrika.

I Burkina Faso har närmare 2 000 skolor tvingas stänga på grund av direkta eller indirekta hot från jihadistgrupper som motsätter sig den sekulära utbildning som skolorna bedriver. Tusentals barn har i UNCEF:s regi förberetts inför angrepp mot deras skolor genom att öva så kallade attacksimuleringar. Över 6 000 lärare som Soumaila Sawadogo och Dienderé Sawadogo har tvingats fly från sina arbetsposteringar och 200 000 barn har berövats möjligheter till utbildning.

Tolvåriga Lassané Sawadogo såg en man dö och gick till fots i tre dagar efter att jihadistgrupperna attackerade hans by. Redan en vecka innan dess hade hans lokala skola stängt på grund av hot. 
 Bild: Malin Palm

Oumouratou Sawadogo är en av få av de tusentals flyktingbarn som fått börja i en ny skola efter flykten från norra Burkina Faso. 
 Bild: Malin Palm

Ny skola, ny stad

Två av de barn som flytt från sina hembyar i norra Burkina Faso är fjortonåriga Oumouratou Ouedrago och tolvåriga Lassané Sawadogo. De är dock några av få internflyktingar i Kaya som lyckats få en plats i en lokal skola. Nu sitter de inklämda bland sina nya klasskamrater på de överfulla bänkraderna i Ecole Kougrin Louga A.  

Det är deras tredje dag i sin nya skola i en ny stad. De rör sig försiktigt och talar med låga röster, som för att inte väcka uppmärksamhet.

I Kaya är det mycket som är nytt: som att vatten kommer ur en kran och att husen är byggda ovanpå varandra vilket inte var fallet med de små traditionella husen i hembyn, förklarar Oumouratou Ouédrago.

Lassané Sawadogo är van att bo tillsammans med hela släkten och vid att dagligen ha ett hundratal personer omkring sig. En livsstil och trygghet som slogs i spillror en dag i våras när byn attackerades.

Alla flydde i panik utan chans att ta med vare sig viktiga saker eller hålla reda på familjemedlemmar. Medan han sprang såg Lassané en man ligga död på marken och fann sig sedan ensam på flykt genom öknen.

– Jag var så rädd och ensam men när vi hittade varandra och var tillsammans kände jag stor lycka. Vi vandrade i tre dagar och gick från hus till hus för att få något att äta. Vissa hjälpte oss, säger han.

I Kaya har familjen åter splittrats, Lassané Sawadogo bor bara tillsammans med sina syskon. Men han är glad att ha fått börja skolan.

– Jag började bli uttråkad, säger han. 

Oumouratou Ouedrago håller med, trots nervositeten inför att börja i ny skola i en annorlunda miljö.

– Jag var rädd innan men redan första dagen fick jag flera nya vänner, säger hon och ler för första gången under samtalet.

Men Lassané och Oumouratou är undantag. Bara i Kaya finns tusentals unga internflyktingar som väntar på att kunna återuppta sin skolgång.

En förlorad generation

Anne Vincent, chef för FN:s barnfond UNICEF i Burkina Faso, menar att skolgång för barn måste ges prioritet i den pågående flyktingkatastrofen – barn som inte har en skola att gå till löper större risk att bli bortgifta, exploaterade eller radikaliserade. Även flyktingorganet UNHCR:s representant, Ioli Kimyaci, är orolig för följderna.

– Redan innan konflikten var mindre än femtio procent av Burkina Fasos befolkning läs- och skrivkunnig. Om de här barnen inte kan gå tillbaka till skolan snart kan det bli en förlorad generation, säger hon.

Den burkinska regeringen har utfärdat dekret om att skolor måste ta emot flyktingbarn. Det är dock lättare sagt än gjort i ett av världens fattigaste länder där de militära utgifterna just skjutit i höjden och där FN-organen hittills fått in omkring en tredjedel av de cirka två miljarder kronor som de behöver för att möta de akuta behoven hos den konfliktdrabbade befolkningen. 

Det är sista lektionen innan lunch när vi tittar in i de dörr- och fönsterlösa klassrummen på Ecole Kouimkouli i Kaya. Där inne sitter barnen hopklämda på smala bänkar i täta rader.

De som får plats vill säga.

I flera av klassrummen sitter uppemot tjugo elever på golvet, så nära den gröna griffeltavlan att de måste rikta nackar och blickar nästan rakt upp i luften för att kunna se vad som står på den.

– Vi brukar rotera var tredje dag för att inte samma elever ska sitta på där varje dag.

"Alla gör sitt yttersta"

Rektor Idrissa Sawadogo har en bekymrad rynka i pannan. Han rabblar statistiken från sina olika klassrum: 110 förstaklassare, 87 barn i tvåan, 135 i fyran. Han pekar stolt på ett diplom på väggen som intygar att eleverna, trots förutsättningarna, gjort höga resultat på de nationella proven.  

– Det är inte lätt att lära sig skriva om man sitter så tätt intill sina klasskamrater att man inte kan röra sina armar. Men alla, både lärare och elever, gör sitt yttersta varje dag.

Idrissa Sawadogo har länge bett om både fler lärare och större utrymmen. Som minst skulle han vilja halvera antalet elever per klass. Nu ska skolan istället växa med hundratals nya flyktingelever utöver de nästan 700 han redan har.

– Hur ska vi göra? Vi skulle behöva utvärdera varje ny elev för att hitta rätt nivå. Och sedan då, ska vi fokusera på de elever som det går bra för eller på de som är svaga och kanske missat flera månaders skolgång? Vi har inte fått några riktlinjer och jag är mycket orolig för hur det ska gå med barnens utbildning, säger han med sorgsna ögon.

– Det jag säger nu kommer från djupet av mitt hjärta: vi behöver verkligen hjälp.

"Jag vet inte vad jag ska svara"

Vi möter lärarna Soumaila Sawadogo och Dienderé Sawadogo igen. De skulle gärna hjälpa skolorna i Kaya men väntar ännu på nya order från staten. Hemma hos Soumaila träffar vi hans tioåriga systerdotter Nassiratou Dialla, ett av de tusentals barn som står utan skola i Kaya.  

Hon har köpt allt hon behöver: en blå skolryggsäck, ett anteckningsblock och en krittavla. Allt finns, utom en plats i en ny skola. Tur i oturen är att hon kan få hemundervisning av sin morbror Soumaila Sawadogo.

Han ritar upp mattetal direkt på den ljusgrå cementväggen medan hon sitter på en låg pall på marken böjd över sitt anteckningsblock.

Både Soumaila Sawadogo och Dienderé Sawadogo har svårt att helt ta in den situation de hamnat i, och den livsfara de var i när jihadistgrupperna kom till deras skolor.

– För ett år sedan var vi tillsammans med alla vår kollegor och umgicks efter arbetet. Vi kunde aldrig tro att det skulle gå så här snabbt, säger Soumaila Sawadogo.

– Föräldrarna till våra tidigare elever ringer och frågar hur det ska gå med deras barns utbildning. Jag vet inte vad jag ska säga till dem, säger Dienderé Sawadogo.

1,9 miljoner barn är utan utbildning i tio länder i västra och centrala Afrika. Värst drabbade är Mali, Kamerun och Burkina Faso i Västafrika. Av 742 verifierade attacker mot skolor i hela världen fram tills augusti 2019 skedde en fjärdedel i fem länder i den här regionen.

Undervisning och skolor har blivit en måltavla för väpnade attacker, ofta från militanta jihadistgrupperingar som ideologiskt motsätter sig sekulär utbildning. Skolor attackeras och bränns ned, lärare hotas och har i vissa fall dödats. I Burkina Faso har 2000 skolor tvingas stänga.

Källa: ”Education under threat” UNICEF.

Konflikt med rötter i Mali

Sedan 2012 pågår en konflikt i Mali där jihadistgrupper som Al-Qaida i islamiska Magreb (AQIM), Islamiska staten i Sahara och JNIM har börjat agera över gränsen till Burkina Faso. I burkinska provinsen Soum har Ansarul Islam bildats, vars framväxt enligt International crisis group har rötter i lokala sociala orättvisor.

Konflikten har även satt igång en våldsspiral i en ny typ av etnisk konflikt. Burkina Fasos armé anklagas för summariska avrättningar av hundratals personer som på oklara grunder misstänkts för samröre med terrorgrupperna. Enligt Human Rights Watch var många av dem civila.

Enligt UNHCR har omkring tusen människor dödats sedan 2017. Siffrorna är dock osäkra. Säkerhetsföretaget Menastream hävdar att 1200 människor dödades bara mellan januari och augusti 2019.

Källor: ”Education under threat” (UNICEF), International crisis group, Human rights watch, Menastream, UNHCR.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning