Här kan man göra must av sina äpplen i huvudstadsregionen

Tillsammans går det bättre! Eeva Lahti får hjälp av väninnan Anja Orama-Lindqvist med att plocka ner mogna äpplen på hennes kolonilott i Tali koloniträdgård. Bild: Karl Vilhjalmsson

De tre äppelträden på Eeva Lahtis kolonilott är fulla med äpplen – gula, gröna och röda. De saftiga och söta sommaräpplena börjar redan bli övermogna medan vinteräpplena fortfarande är sura och hårda. Nu är det dags att ta tillvara äpplen inför vintern.

Sockenbackavägen i Helsingfors har varit en enda stor byggarbetsplats det senaste året. Gatan grävs upp för att lägga ut rälsen för megaprojektet Spårjokern från Kägeludden till Östra centrum. Men så fort man stiger in genom porten till koloniträdgården i Tali försvinner gatubullret i bakgrunden och man kliver in i en grön oas med krattade grusgångar, vimplar som vajar och äppelträd som dignar av mogen frukt.

Eeva Lahti är en av många stugägare som har skyndat till koloniträdgården den här dagen, så fort de ihärdiga regnen upphörde, för att hinna ta tillvara äppelskörden före nästa regnväder.

– Jag har bjudit in min väninna Anja till min hjälp, hon brukar ta hand om en stor del av min äppelskörd. Men här finns så mycket äpplen nu att vi knappast hinner plocka dem alla på en dag, säger Eeva Lahti.

Korgar och påsar med äpplen står utplacerade under de tre äppelträden på Lahtis lott, en del fylls med stora och vackert runda frukter, andra med bruna och skruttiga exemplar. Det ligger fallfrukt här och var på marken.

– Regnen har fällt en massa äpplen från trädgrenarna. Det är viktigt att plocka upp dem så fort som möjligt, för äpplen lockar till sig råttor. Flera av grannarna har redan haft besök av råttor i sommar, vi misstänker att det beror på vägbygget här intill, en del av råttornas underjordiska gångar har säkert grävts upp och de känner sig kanske hemlösa, berättar Lahti.

Ett annat elände som drabbat äppelodlarna även denna sommar är spinnmalen. Den har också lagt sina larver i Eeva Lahtis äppelträd.

– Jag har inte beskurit mina äppelträd på säkert tre år nu, för jag gillar när de är större och något vildvuxna, de ger en så skön skugga på sommaren då. Men nu blir jag tvungen att klippa bort nästan alla nya grenar, för det är speciellt där som spinnmalen sätter sina larver.

Årets äppelskörd är mycket god, trots den ovanligt långa värmeböljan i juni och juli. I Tali koloniträdgård växer åtminstone ett äppelträd på varje lott och de ser alla ut att ge en skaplig skörd. Bild: Karl Vilhjalmsson

Blir till mos och saft

Men först ska skörden räddas innan saxen kommer fram. Grenarna på äppelträden är ställvis så fulla med frukt att de böjer sig nästan ända ner till marken, dessa äpplen är lätta att plocka. Men det finns också en hel del frukt uppe på flera meters höjd och här behöver Eeva Lahti hjälp av väninnan Anja Orama-Lindqvist. När den ena klättrar upp på stegen och plockar står den andra nere och håller i stegen.

– Kommer du och håller i stegen? Jag klättrar upp nu, hojtar Eeva till Anja.

Skörden ser ut att bli god, eller åtminstone inte sämre än i fjol. Då kunde Lindqvists köra cirka 80 kilo äpplen till ett musteri för att pressa dem till saft. Och det var bara en del av skörden, det fanns ännu rikligt med frukter att koka mos och baka pajer av.

– Det är oftast min man som tar hand om de plockade äpplena. Han kokar mos som vi ger till våra barn och barnbarn, de äter äppelmos på morgongröten, säger Anja Orama-Lindqvist.

De gula vinteräpplena är fortfarande hårda och sura, men de får mogna vidare i korgar och papperskassar inne i kolonistugan. Bild: Karl Vilhjalmsson

Med tanke på julen

Från sensommarens äppelskörd är steget till julförberedelser inte lång, även om det är många månader dit. Vinteräpplen är ju traditionellt en delikatess som hör julen till, om inte annat så som pynt i granen. Men Orama-Lindqvist har mera avancerade planer än så.

– Vi kokar glögg av den färskpressade äppelsaften. Då ska den inte pastöriseras, utan vi fryser genast in den och tar fram saften sedan när det blir glöggtider. Vi plockar också mycket bär, så vi behöver tre frysboxar för att få plats med allt, berättar Anja Orama-Lindqvist.

Äpplena från kolonilotten räcker till mycket. Också Eeva Lahti har tankarna på den kommande julen.

– Jag gillar smaksatt äppelmos och brukar experimentera med olika kryddor, som citron, ingefära och kanel. Äppelmos med kanel passar perfekt till julen, till exempel som sås till julskinkan. Under hösten brukar jag baka gammaldags ugnsäpplen, sådana som man täcker med en smuldeg, berättar Eeva Lahti.

Trivs under äppelblomningen

Eeva Lahtis kolonistuga är gammal och av de tre äppelträden misstänker hon att de två äldsta är ursprungliga, att de planterades redan på 1930-talet av de första odlarna på lotten.

– Jag vet inte vilka sorter det är, det ena är gula sommaräpplen, det andra röda höstäpplen. Det tredje trädet är nyare, det ger vinteräpplen av sorten antonovka, som står sig ända till julen om man förvarar dem svalt. Jag brukar förvara dem i papperskassar inne i stugan långt in på hösten, säger Eeva Lahti.

Hon har haft sin stuga länge, sedan 1980-talet då hon tillsammans med en annan väninna köpte den.

– På den tiden var efterfrågan på kolonistugor inte alls lika stor som i dag och priset var inte heller högt, jag betalade 12 000 mark för min halva. Senare har jag löst in den andra halvan också. När jag var ung visste jag inget om trädgårdsskötsel, men jag har lärt mig under årens lopp. Stugan är gammal och sliten, det är nog för trädgårdens skull jag trivs här. Det är underbart att sitta här under äppelträden i maj när de står i full blom. På sommaren växer här massor med bär och blommor, nu mognar äpplen och vindruvor.

Druvor men inget vin

En sommar fick Eeva Lahti en vinranka av sorten zilga i present av sina arbetskamrater som var på besök på lotten. Den planterade hon på paradplats intill stugans ytterdörr.

– Då skojade jag och sa att det säkert hänger vindruvor ovanför dörren när jag går i pension. Aldrig trodde jag att det skulle bli så, men nu täcker vinrankan hela södra väggen, och den blir större för varje år.

Det hänger ett hundratal vindruvsklasar framför verandafönstret, som en vacker grön-lila gardin, otroligt söta att titta på. Men gör man misstaget att bita i ett par druvor förvrids ansiktet i en sur grimas, för här saknas all den sötma vi är vana vid i importerade vindruvor. De små druvorna är också fulla med kärnor.

– De hinner inte mogna under vår korta sommar. Jag brukar klippa ner druvklasarna samtidigt som jag skördar äpplen, för annars äter fåglarna upp dem och så har jag blåa fläckar av fågelskit överallt. Kanske borde jag börja tillverka vin om skörden också framöver blir så här god? funderar Eeva Lahti.

Nu blir det Anja Orama-Lindqvist och hennes man som får ta hand om vindruvorna, och det gör de gärna.

– Vi kokar gelé av druvorna, då stör det inte att de är halvmogna. Bara man sätter i lagom mycket syltsocker så blir det en mycket god vindruvsgelé, säger Anja.

Äpplemarknad på söndag

När man vandrar runt i Tali koloniträdgård ser man äppelträd fulla med mogna äpplen i snart sagt varje trädgård. Det är inte så konstigt, för i trädgårdens stadgar står det att det bör växa minst ett äppelträd på varje lott.

– Sommarens äppelskörd har varit mycket god! Ett tecken på det är att den gemensamma sopcontainern för fallfrukt och ruttna äpplen redan har tömts en gång, säger Pasi Korhonen, ordförande för trädgårdsföreningen.

Det går inte att undvika att en del av äpplena far illa, speciellt förra veckans regnväder fick många mogna äpplen att falla till marken. Rekommendationen är att man inte äter fallfrukt, för de har med stor sannolikhet märken efter råttänder i sig.

För att dela med sig av överflödet, av de äpplen som medlemmarna i koloniföreningen inte själva orkar och hinner äta upp, ordnar man en äppelmarknad vid Tali koloniträdgård söndagen den 5 september. Kommersen sker vid klubbhuset som finns i den södra ändan av trädgården, mot Tali golfbana, med start klockan 11. På marknaden säljs förutom äpplen även våfflor och grillkorv. Tillställningen är öppen för alla, men det finns inga p-platser, så besökare uppmanas att komma till fots, med cykel eller åka kollektivt.

Det finns en handfull musterier i huvudstadsregionen som pressar saft av privatpersoners äpplen. Äpplena bör vara hela, färska och gärna lite hårda, inte övermogna. Musterierna tar inte emot fallfrukt. 1 kilo äpplen ger vanligtvis 0,5-0,7 deciliter saft.

Priset varierar från 0,50 till 1 euro, de flesta saftstationer säljer tilläggstjänster som pastörisering och C-vitamin som förbättrar hållbarheten. Färskpressad äppelsaft står sig bara några dagar i kylskåp, medan pastöriserad saft kan hålla i ett år i en sluten flaska.

Espoon tuoremehuasema, Kiloberget i Esbo. Öppet varje dag, ingen tidsbokning. Kunden lämnar sina äpplen på saftstationen, där de tvättas, pressas och tappas på flaska eller påse med kran. Saften är klar att hämtas följande dag.

Etelä-Kaarelan tuoremehuasema, Jordskansvägen i Helsingfors. Öppet tisdag, torsdag och lördag, ingen tidsbokning, saften pressas medan kunden väntar. Kontant betalning, egna flaskor med.

Vantaan mehuasema, Grankärrsgränden i Vanda. Öppet måndag-lördag. Den pressade saften packas i hinkar med lock, kundens egna eller nyköpta på plats. Ingen tidsbokning, saften pressas medan kunden väntar. Minimimängd är 15 kilo. Ingen pastörisering erbjuds.

Sibbo äppelmusteri, Nickbyvägen i Sibbo. Endast tidsbeställning, öppet ett par veckor i månadsskiftet augusti-september. Kontantbetalning, flaskor och påsar finns till salu.

Järvenpään mehustamo, Vanhankyläntie 52, Träskända. Pressar saft av frukt, bär och grönsaker, minimimäng 20 kilo. Öppet enligt behov, endast vid tidsbeställning. Flaskor och påsar finns till salu.

Bild: HBL

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Pionjären inom styling

Mer läsning