"I Helsingfors finns inga gatugäng"

Bild: Richard Nordgren

Drogerna har blivit ett större problem även i Helsingfors, men problemet är inte likadant som i Sverige. Vi bör dock vara oroliga för vad unga utan utbildning efter grundskolan ska sysselsätta sig med, säger forskare.

– I Helsingfors finns det inte, och håller det inte heller på att födas, sådana utsatta områden som det finns i Sverige, säger kriminalöverinspektör Juha Laaksonen på Helsingforspolisen.

Det beror bland annat på att boendesegregationen är måttligare i Helsingfors än i Sverige.

Statistiken och forskningen säger samma sak – antalet brott har minskat under en längre tid. Under de senaste fem åren har det totala antalet brott i Helsingfors minskat med en femtedel. Skadegörelse och våldsbrott har minskat med ungefär en sjättedel.

Däremot har den brottstyp som ligger bakom det kriminella våldet i Sverige, narkotikahandeln, ökat med över fyrtio procent i Helsingfors under de senaste åren.

– Narkotikahandeln har ökat enormt på nätet, vilket har sänkt tröskeln att använda droger, säger Laaksonen.

Ökningen i statistiken beror även på polisens aktiva jobb.

– Polisen har riktat sin övervakning till droghandelns hotspot-områden, vilket syns i brottsstatistiken, säger Laaksonen.

Han säger att det finns ett tiotal sådana områden i Helsingfors. Förutom Helsingfors centrum finns det inte enstaka stadsdelar där problemen skulle ha hopat sig.

– Det finns delvis bestående och delvis växlande platser – gathörn, parker, stationer – där det sker både narkotika- och våldsbrott. Oftast handlar det om en handfull personer och på grund av dem ska man inte stämpla ett helt område, säger Laaksonen.

Narkotikahandeln och de drogpåverkade personerna är ett störande moment i omgivningen och de gör även vålds- och egendomsbrott, vilket å sin sida påverkar företagsverksamheten negativt.

– Synliga konflikter har däremot inte förekommit, här finns inte gatugäng eller kriminella organisationer såsom i Sverige, säger Laaksonen.

Utbildning den bästa medicinen

– En av våra viktigaste samhälleliga frågor är att arbetstillfällena för dem som inte har en utbildning efter grundskolan har minskat kraftigt, säger Mari Vaattovaara, professor i stadsgeografi vid Helsingfors universitet.

Det betyder att många inte har något att göra efter att de gått ut grundskolan. Avsaknaden på sysselsättning har ändå ännu inte lett till radikalisering.

– Det har inte funnits gäng till buds, endast sysslolöshet. Våra studier har visat att de unga som blir utslagna ur samhället strävar efter precis samma vardagliga saker som alla andra, säger Vaattovaara.

Den dåliga ekonomin och avsaknaden av utbildning är ett stort problem, som enligt Vaattovaara till en del kunde lösas med ett utbildningstvång.

– Då det sker en strukturell förändring på arbetsmarknaden måste vi säkerställa att alla fortsätter på skolbänken efter grundskolan.

Skiljer sig från Sverige

Segregationen, det vill säga att olika socioekonomiska eller etniska grupper koncentreras till skilda delar av staden, har ökat i Helsingfors under de senaste decennierna. Vaattovaara säger att Helsingfors ändå inte är lika segregerat som många svenska städer. Här är andelen lågutbildade, arbetslösa och invandrare i ett område måttliga – som mest kring 30–40 procent av befolkningen. Låginkomsttagare har också fler bostadsområden att välja mellan här än i Sverige.

Vaattovaara säger att de svenska städerna strukturellt skiljer sig från de finska, och att man här i tid kunde reagera på de svenska misstagen.

– De svenska förorterna är stora, består mestadels av hyreslägenheter och är belägna långt från centrum.

Den sjunkande brottsligheten syns även i trygghetsundersökningar: Helsingforsborna upplever nu mer trygghet än i början av 2000-talet, både i sitt bostadsområde och i Helsingfors centrum. Resultaten skiljer sig delvis från dem i Sverige där särskilt kvinnor upplever en ökad otrygghet.

Alkohol och droger är inblandade i 80–90 procent av alla våldsbrott. Användning av alkohol och droger har hopat sig i områden med låg socioekonomisk status, och i dessa områden är den upplevda tryggheten ofta lägre på fredags- och lördagskvällar.

Största delen av våldsbrotten sker ändå i Helsingfors centrum. Laaksonen säger att man kan känna sig trygg överallt i Helsingfors.

– Vissa platser har romantiserats som farliga, men det är de inte.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00