Här bor de svenskspråkiga i Helsingfors – Se hur det ser ut i ditt område

De svenskspråkiga helsingforsarna trivs i de södra stadsdelarna på stadens sydspets. Nästan elva procent av de svenskspråkiga bor söder om Bulevarden eller Södra esplanaden.Bild: HBL-arkiv / Leif Weckström

Finlandssvenskarna fortsätter sakta men säkert att öka i Helsingfors. HBL har tittat närmare på var man hittar den svenskspråkiga befolkningen i dag.

De södra stadsdelarna är fortfarande de absolut populäraste. Nästan elva procent av alla svenskspråkiga i Helsingfors bor på stadens sydspets söder om Bulevarden eller Södra esplanaden. Mest svenskspråkiga hittar man i Ulrikasborg där nästan 2 100 människor har svenska som modersmål.

Drumsöborna kommer inte långt efter. Ön har lockat över nio procent av den svenskspråkiga befolkningen, totalt lite under 3 300 personer. Främre och Bortre Tölö har tillsammans knappt två hundra svenskspråkiga färre. En del enskilda delområden som Gamla Munksnäs, Kampen och Södra Haga har också över tusen svenskspråkiga, men därefter blir det mera utspritt.

Det mest svenskspråkiga området i Helsingfors är Byholmen, här är över 80 procent av invånarna svenskspråkiga. På området finns nästan uteslutande studentbostäder för svenskspråkiga studerande. Det nästtätaste svenskområdet är Brunnsparken, där över en tredjedel av invånarna är svenskspråkiga.

Enligt prognoserna väntas många områden ha klart färre invånare om tio år. En orsak är att det bor allt färre i de nuvarande bostäderna. Det här beror i sin tur delvis på att befolkningen blir äldre och det finns allt fler änkor och änklingar. När man tittar på var finlandssvenskarna till antalet har minskat så är det också i områden där bostäderna funnits länge. Statistiken toppas till exempel av Ulrikasborg, Kvarnberget på Drumsö och Bortre Tölö.

Däremot kan man se en ökning av antalet svenskspråkiga där det byggs mycket nytt. Till antalet har den absolut största tillväxten skett på Busholmen. Åren 2013 till 2018 ökade den svenskspråkiga befolkningen i området med 549 personer. Det byggs mycket på området och befolkningen som helhet har växt kraftigt, men andelen svenskspråkiga i området har också ökat med drygt två procentenheter sedan 2013. En lika stor förändring kan till exempel inte ses i den andra stora byggplatsen Fiskehamnen, men också där har de svenskspråkiga ökat med nästan hundra personer sedan 2013.

Läs också: Busholmen har nybyggaranda och dagiskompisar i grannhusen

På andra sidan Drumsösundet från Busholmen byggs det också mycket. Drumsös södra område Hallonnäs har sett en stor befolkningsökning de senaste fem åren med en ökning på över 1 600 invånare. Under samma tid har de svenskspråkiga ökat med 249 personer, och andelen svenskspråkiga har stigit med lite under en procentenhet.

Som HBL tidigare rapporterat utgör barn i dagisåldern ungefär nio procent av alla svenskspråkiga i Helsingfors. Det här är en betydligt större andel än bland finskspråkiga där motsvarande siffra är ungefär sju procent.

Flest svenskspråkiga barn hittar man i Ulrikasborg, vilket hänger ihop med att där också finns mest svenskspråkiga. Medan antalet svenskspråkiga i stadsdelen minskat de senaste fem åren, så har barnen i dagisåldern ökat lite. 0–6-åringarnas andel av de svenskspråkiga i stadsdelen har ökat ungefär en halv procentenhet, och de utgör nu ungefär 8 procent av alla svenskspråkiga i området.

Debatten kring långa dagisvägar och felplacerade daghem är ett årligen återkommande fenomen. Samma gäller skolnätet. Mest har de svenskspråkiga barnen i dagisåldern ökat på Busholmen de senaste fem åren, vilket förstås hänger ihop med att befolkningen i övrigt ökat där. I Södra Haga har dagisbarnen ökat med drygt 30 personer sedan 2013, och där bor nu knappt 100 svenskspråkiga i åldersgruppen. Andra områden som sett en ökning är Vallgård, Månsas, Rödbergen och Hallonnäs.

Om man tittar på områden där dagisbarnens andel av den svenskspråkiga befolkningen ökat sticker flera områden i norra Helsingfors ut. Till exempel i Torparbacken, Lidamalmen, Svedängen och Månsas så har barnens andel av den svenskspråkiga befolkningen ökat med över åtta procentenheter sedan 2013. Av de här områdena är det dock endast Månsas som har över 200 svenskspråkiga invånare.

Funderar du på hur många finlandssvenska grannar du har? Eller vill du veta om det är värt att flytta till ett visst område för att maximera eller minimera svenskan på gatan? Pröva att söka på området i tabellen nedan.

Uppdaterad 20.5 kl. 21.00: I artikeln stod tidigare att det finns en Bandidoslokal i Byholmen. Den här ska dock ha flyttat från området vid årsskiftet.

”Sälj din gamla bostad före du köper ny!”

Fastighetsförmedlingen Kotijoukkue är på alla sätt nyare, fräschare och mer dynamiskt men gamla goda råd och sunt förnuft är fortfarande en av grundstenarna i bobytarbranschen. Än gäller den gamla devisen att sälja sin gamla bostad förrän man köper ny. Ingen vill bli i fällan mellan två bostäder. 1.11.2018 - 09.42