Här blir skarven pizzafyllning

På Pub Niska i Mariehamn läggs den omtvistade storskarven utan omsvep i pizzaugnen. Skarvpizza går att köpa nästan som snus under disken.

Medan skarvkonflikterna går på högvarv vid Nylands, Åbolands och Österbottens kuster levererar den åländska krogen Pub Niska en ny spelöppning i problematiken: man gör pizza på skarven.

– Javisst, inte är det något fel på skarven som matfågel fastän den annars har ett dåligt rykte, säger Thomas Strandvik, vd på Niska Export i Mariehamn.

Strandvik breder tomatsås och ost över en pizzabotten och garnerar med rödlök. Så plockar han fram biffen: mörka köttbitar marinerade i olja och örter.

– Bröstbitar av storskarv direkt från den åländska skärgården, säger han, och skyfflar in skarven i pubens bakugn.

Inte på vanliga menyn

Skarvpizza – eller skarvplåtbröd som de kallas på Pub Niska – är ett nytt tillskott i krogens sortiment. Thomas Strandviks affärspartner, kändiskocken Michael Björklund som grundat restaurangkonceptet, berättar att skarvkött ändå inte finns på den ordinarie matsedeln.

Smugglarkungen. Algoth Niska, inspirationskälla till restaurangkonceptet Pub Niska, smugglade sprit under förbudslagstiden. Bild: Tobias Pettersson

– Nej, det är lite för känsligt för att skriva på menyn. Men det går att beställa skarv i förväg, så att man säkert är medveten om vad man får. Vi bakar i första hand skarvpizza åt grupper som är intresserade av att smaka. Man kan på sätt och vis få skarv under disken, och det passar ju bra till restaurangens smuggeltema, säger Björklund.

Från väggen i den hamnsjåarinredda krogen iakttar spritsmugglarlegenden och fotbollsspelaren Algoth Niskas (1888–1954) inramade porträtt hur den nygräddade skarvpizzan tas ur ugnen och dekoreras med rucolablad, bearnaisesås och balsamico. Det möra köttet har en salt och mustig smak.

– Personligen tycker jag skarven är en fin matfågel. Det smakar vilt, lite som en blandning mellan fisk och sjöfågel. Precis som med sjöfågel överlag är den rätt torr i köttet, så det gäller att ha någonting lite krämigt och fett till när man tillreder den, säger Björklund.

Saken är biff. Thomas Strandvik med en nygräddad pizza på storskarv som skjutits i den åländska skärgården. Bild: Tobias Pettersson

Skärgårdsjägare levererar

Björklund berättar att restaurangen ändå inte själv gör beställningar på skarv, utan erbjuds kött av lokala jägare som skjutit skarv med undantagstillstånd.

– Skarvarna flås och till restaurangen får vi bara färdigt utskurna bröstbitar, säger Björklund.

Skarven är fridlyst i enlighet med EU:s fågeldirektiv, men tillstånd för skyddsjakt kan ändå beviljas. Här har den åländska landskapsregeringen en annan inställning än NTM-centralerna på fastlandet: årligen beviljas cirka 350 jaktlicenser på skarv. Högsäsongen för skarvjakt pågår just nu.

– Under en två månader lång period, fram till sista september, är antalet fåglar som störst på Åland. Det finns ingen särskild kvot men vi räknar med att landa på mellan 300 och 800 fällda fåglar vid periodens slut, sade landskapets jakthandläggare Roger Gustavsson nyligen till FNB.

Det finns mycket annat motsvarande man borde bli bättre på att äta. Säl till exempel.

Några tecken på lyckade skarvhäckningar kan man fortfarande inte se på Åland, vilket delvis tillskrivs den rikliga förekomsten av havsörn. Det finns visserligen ännu ingen statistik om hur årets eventuella skarvhäckning har gått.

"Det som skjuts ska ätas upp"

På Pub Niska vill Thomas Strandvik och Michael Björklund inte blanda sig i vare sig fastlandets eller Ålands skarvpolitik, utan framhåller rätt och slätt att fåglar som skjutits ska tas till vara.

– Alltså, nog är det ju mycket bättre att laga någonting gott av en fågel som ändå skjutits än att slänga bort kadavret. Det finns så många människor som svälter som skulle vara så otroligt glada för en skarv, så därför tycker jag man ska ta den till vara så gott man kan. Det är ju det som är meningen med jakt, att köttet ska ätas och användas. Man dödar inte för dödandets skull, säger Björklund.

Den omstridda skarven

Skarven (Phalacrocorax carbo) försvann i slutet av 1800-talet bland de häckande fågelarterna i Östersjön på grund av den förföljelse arten råkade ut för.

Den återvände som häckande fågel i Finland 1996 och har ökat kraftigt sedan dess.

Skarvens avföring färgar häckningsskären vita och dödar häckningsträden.

En skarv äter ungefär ett halvt kilo fisk om dagen. Fiskarna ser fågeln som ett hot mot sin redan trängda näring.

Skarven är fridlyst, men Närings-, trafik- och miljöcentralen kan ge tillstånd för både jakt och andra åtgärder mot skarvkolonier.

På Åland har man jagat skarv sedan 2009.

Antalet skarvbon i Finland uppskattades i fjol till 24 000.

Skarvarbetsgruppen anser att myndigheternas anvisningar om dispens ska förnyas, bland annat så att det ska bli lättare att påvisa allvarlig skada på fiskevatten.

Dispens ska också beviljas lättare i sådana fall där skarvar förorsakar olägenheter för fritidsboende och människors hälsa.

– Annars har jag ingenting emot skarven, den är en ganska fin och präktig fågel som nog alltid kommer att finnas här. Man måste bara hålla antalet nere på en bra nivå. Alla har väl vid det här laget sett hur de kan ta över en hel ö och döda den på kort tid, eller sopa en hel vik tom på fisk, fortsätter han.

Har ni fått någon kritisk respons? Det är trots allt en fridlyst fågel?

– Nej. Många har varit jätteintresserade av att smaka, så vi har beställningar på skarv, säger Björklund.

Ni är inte oroliga för protester?

– Det här är något jag står för: man äter upp det som skjuts. Det finns mycket annat motsvarande man borde bli bättre på att äta. Säl till exempel. Nästa steg kunde vara att erbjuda säl på plåtbröden, planerar Björklund.

Rättelse: I den tidigare bildtexten stod det att Algoth Niska var med om att vinna brons i OS-fotbollen 1912. Finland förlorade bronsmatchen mot Nederländerna och slutade fjärde.

Lokalt kan skarvkolonier ha stor inverkan på miljön och fisket. De här häckande skarvarna är fotograferade i Ingå 2009. Bild: HBL-arkiv

Bild: Tobias Pettersson

”Sälj din gamla bostad före du köper ny!”

Fastighetsförmedlingen Kotijoukkue är på alla sätt nyare, fräschare och mer dynamiskt men gamla goda råd och sunt förnuft är fortfarande en av grundstenarna i bobytarbranschen. Än gäller den gamla devisen att sälja sin gamla bostad förrän man köper ny. Ingen vill bli i fällan mellan två bostäder. 1.11.2018 - 09.42