Här är essän som fick full pott

Bild: Lauri Asanti

HBL har fått ta del av modersmålsessän som fick full pott av Studentexamensnämnden.

Joakim Kattelus från gymnasiet Lärkan var den enda svenskspråkiga studenten som fick 114 poäng i årets studentprov i modersmål. Han har också fått pris av Svenska Litteratursällskapet för bästa prestation i studentprovet i ämnet modersmål.

Om att rädda världen

Jag vill studera naturvetenskaper, jag vill arbeta som forskare. Det har jag vetat sedan jag var liten. Jag har nämligen en mycket stark tilltro till vetenskapen, till att den kan användas för att lösa många av de problem vi har i världen. Ska jag vara helt ärlig så drömmer jag kanske innerst inne fortfarande, precis som jag gjorde som barn, om att "rädda världen". Jag vet nog att forskning är en lång process, där framsteg görs gradvis genom samarbete mellan olika grupper, men ändå drömmer jag om att en dag göra en stor upptäckt. Om att kunna sitta där i min vita labbrock, ropa "heureka!" och därmed göra världen till en bättre plats. Men vilken upptäckt, vilken uppfinning är det som kunde "rädda världen" på detta sätt? Finns den överhuvudtaget, denna vetenskapens heliga graal? Eller behövs något mer än vetenskap för att lösa alla våra problem?

Det finns onekligen ofantligt många olika problem vetenskapen kunde lösa. En sak som har utvecklats, forskats om och väntats på i många tiotals år är fusionskraftverken. Om vi kunde utveckla kärnkraftverk som utnyttjar fusion, dvs. sammanslagning av atomkärnor, istället för fission, dvs. sönderdelning av atomkärnor, (som alla våra nuvarande kärnkraftverk utnyttjar) kunde vi få i praktiken obegränsat med ren energi, helt utan kärnavfall och utan risk för allvarliga olyckor. Det första fungerande fusionskraftverket byggs redan, så denna dröm är kanske inte helt avlägsen. Å andra sidan lovade man redan för tjugo år sedan att problemen med fusionen kunde lösas inom fem år, så vi får se. På liknande sätt har läkare och biologer i åratal förgäves försökt hitta ett "botemedel för cancer". Nu har dock genteknologi och nanoteknologi etc. möjliggjort behandlingar som vi tidigare bara kunde drömma om, och hela tiden görs nya framsteg. Genteknologi kan också användas inom lantbruket, för att utveckla växter som tål mer ogästvänliga förhållanden och ger större skörd. Detta kunde vara till stor hjälp för att minska på hungersnöd i u-länder, men samtidigt måste genteknologin användas ansvarsfullt, eftersom tekniken inte är helt problemfri.

Det finns alltså många uppfinningar och lösningar att göra inom vetenskapen som vore till stor hjälp för många, rentav för hela mänskligheten. Men ingen av dessa 'räddar världen'.

Det finns alltså många uppfinningar och lösningar att göra inom vetenskapen som vore till stor hjälp för många, rentav för hela mänskligheten. Men ingen av dessa "räddar världen". Även om de fanns, skulle långtifrån alla ha tillgång till dem. Det finns ju t.ex. även idag miljoner människor som dör i sjukdomar som i många länder vore triviala att bota. Likaså dör människor i sjukdomar som billigt och lätt kunde förhindras med hjälp av vaccinationer. I många länder i t.ex. Mellanöstern låter olika extremistgrupper organisationer som Röda korset inte utföra vaccinationer eftersom de anser att vaccinationerna är ett sätt att spionera på dem eller har något annat, hemligt syfte. Lite liknande tankar finns även i västvärlden, där en växande grupp människor vägrar låta vaccinera sina barn eftersom de tror på konspirationsteorier enligt vilka vaccinerna är skadliga och t.ex. orsakar autism. Detta är en mycket oroande utveckling, som främst beror på extremism, paranoia och okunskap om hur vaccin fungerar.

Många av de problem som finns kan därmed inte vetenskapen lösa. De beror på brist på resurser, olika konflikter människor emellan och okunskap. Även om någon genial forskare lyckades uppfinna den behändiga manicken ur Star Trek som kan skapa mat, vatten, mediciner, och vad som helst annat ur tomma intet, skulle världen ändå inte vara räddad. Även i en värld med oändligt med resurser åt alla skulle konflikter uppstå. Människor är bra på att hitta saker att strida och tvista om, vare sig det handlar om religion, ras eller ideologi. Vetenskapen kan inte uppfinna något som gör av med extremism, med intolerans, med rasism, med diskriminering och med den okunskap i vilken dessa frodas. För att bekämpa dessa måste vi istället använda oss av en mycket äldre uppfinning: utbildning. Närmare bestämt gratis utbildning åt alla. Utbildning bekämpar effektivt denna okunskap ur vilken extremism, rasism, och sexism etc. föds. T.ex. i just länder som Afghanistan, har utbildning, speciellt utbildning som flickor fått, varit till stor hjälp och förbättrat levnadsstandard och människorättssituation i området. Dessutom har flera låtit vaccinera sig, vetenskapen har därmed fått möjlighet att hjälpa.

Även om någon genial forskare lyckades uppfinna den behändiga manicken ur Star Trek som kan skapa mat, vatten, mediciner, och vad som helst annat ur tomma intet, skulle världen ändå inte vara räddad.

Enligt mig är det alltså ändå utbildning som är vårt bästa verktyg då det gäller att bygga en bättre värld. Vetenskapen kan uppfinna mycket, men den kan inte ändra hur vi tänker, hur vi lever och hur vi behandlar andra människor. Det är istället genom att lära den nästa generationen att vara mer tolerant, respektera andra människor och miljön samt att tänka själva som vi kan "rädda världen". Detta stöder självklart även vetenskapen, det hjälper den att nå nya höjder då vi samtidigt lär upp en ny generation fysiker, läkare, biologer och kemister som kanske kan lösa problemen med fusionsreaktorn och besegra cancer. Hur som helst är det gratis utbildning som är vår bästa uppfinning, vårt bästa hopp för att kunna leva i fred tillsammans och samarbeta. Ville jag verkligen rädda världen borde jag kanske ha valt att bli lärare istället för forskare?

Joakim Kattelus

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00