Hans största fiende är bomullspinnen

Janis Ulme tog emot Östersjöpriset vid en ceremoni i Mariehamn på fredagen.Bild: Nya Åland/Heidi Hendersson

Östersjöpristagaren Janis Ulme, som grundat den lettiska kampanjen Mana Jura, har traskat upp och ner längs med hemlandskusten fyra gånger för att plocka skräp. Och hittat en fiende i bomullspinnar.

– En gång hittade jag 130 pinnar på en kvadratmeter.

Det säger Janis Ulme som i fredags tilldelades Östersjöfondens stora pris på 20 000 euro i Mariehamn.

– Det är så vackert här, men det liknar inte Lettlands kust alls. 90 procent av vår kust är sandstränder och vida dyner.

Ser du liknande problem för Åland och Lettland?

– Förstås. Vi har samma vatten och många av Östersjöns problem är globala, såsom klimatförändringen och konsumtionssamhället. Och så har vi förstås den marina nedskräpningen.

Och det är hjärtat i kampanjen Mana Jura, årets Östersjöpristagare. Kampanjen drivs av FEE Latvia (Foundation for Environmental Education), som varje år sedan 2012 fått letterna att vallfärda till de sandiga stränderna. Under 30 dagar avverkar de 500 kilometer med syftet att plocka sopor, samla data och engagera allmänheten i problemet med marin nedskräpning.

– Själva promenaden är en liten del av vår verksamhet, men den har blivit den mest kända.

Kampanjen startade för att samla information om strändernas skick och läget med nedskräpningen.

– Vi bestämde oss för att inte ta den vanliga vägen med föreläsningar och dylikt. Så vi stängde vårt kontor över sommaren och började vår expedition och bjöd in människor att delta. Det var meningen att vara en engångsgrej, vi trodde inte att vi skulle vara så galna att vi skulle göra det varje år, säger Ulme med ett skratt.

– Själv har jag gått den fyra gånger nu. Havet kallar en tillbaka.

Orsaken till att man nu håller kvar den årliga promenaden är för att det är ett praktiskt och handgripligt sätt för folk att engagera sig.

– Vi vill locka folk att bli förälskade i havet. Man kan bara bry sig om något man känner, säger Ulme.

Men det är även ett sätt för kampanjteamet att informera sig om vad människor pratar om.

– Vi känner till varje centimeter. När vi argumenterar för förbättring så pratar vi inte om dokument eller abstrakta rapporter, det ger oss en helt ny nivå av trovärdighet.

Ulme tror att många letter känner en koppling till den vidsträckta kusten, men att Östersjöfrågan lider av samma problem som andra miljöfrågor.

– Problemet är att gapet mellan värderingar och handlingar är så stort. Människor älskar naturen, men de är inte redo att göra något om det kräver för mycket.

Så vad kan folk göra då?

– Bli medvetna om sitt beteende, vad man väljer att köpa och vad man gör med det efteråt. Min största symboliska fiende är bomullspinnen. Det är en sorglig symbol för vårt samhälle. De spolas ner och hamnar på stränderna. En gång hittade jag 130 tops på en kvadratmeter, säger Ulme.

Men han betonar att det inte bara ligger i enskilda personers händer.

– Problemet är större än så. Det är enkelt att bara belasta individen, men vi behöver bättre planering på lokal nivå, som till exempel utplacering av skräpkorgar på rätt ställen, och ekonomiska incitament och lagar på nationell och internationell nivå.

Östersjöpriset har delats ut sedan 1990 av Östersjöfonden till personer och organisationer som gjort betydelsefulla och framstående insatser för Östersjöns miljö.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00