Hankenstuderande: Det finns inga magiska knep för att komma in

Roosamari Hannukkala och Timothy Tedestam tycker att det är positivt att universiteten tar in fler utgående från inträdesprov, efter undantagsåret i fjol då nästan alla kom in utifrån studentbetyget. Bild: Niklas Tallqvist

Myten om att Hanken skulle vara lätt att komma in på stämmer allt sämre överens med verkligheten. Men det är inte omöjligt för någon att ta sig in, säger Timothy Tedestam och Roosamari Hannukkala som antogs i kölvattnet av den första virusvågen i fjol.

Ekonomi intresserar. I måndags skrev HBL om de utbildningar som det är svårast att ta sig in på, och såväl vid Hanken i Vasa och Helsingfors som vid Åbo Akademis ekonomiutbildning är söktrycket högt.

Samma sak gäller på ett nationellt plan – ekonomiutbildningarna var det område som fick flest ansökningar i våras, rapporterade Yle i april.

Vid Hanken har det blivit svårare med åren, vilket en gång för alla punkterar myten om att högskolan skulle vara en bekväm reservplan ifall man inte får sitt förstahandsval.

– Det där kanske stämde på 90-talet, om ens då, säger Hankens studiekoordinator Linda Gerkman.

I år är det 1 372 sökande som kämpar om de 180 platserna vid Hanken i Helsingfors. I Vasa är det proportionellt sett ännu svårare att komma in: dit har 633 sökt in, men bara 70 antas.

Den sista maj klarnar det vem som kommer in utgående från betyg, och vem som behöver infinna sig på inträdesprov i början av juni.

Regeringen Sipiläs reform av högskoleantagningen till högskolorna verkställdes 2020. Motiven var bland annat att sänka antalet mellanår och att minska behovet av krävande urvalsprov.

I och med reformen tas majoriteten in utifrån studentbetyg och bara en mindre del med stöd av urvalsprov.

Högskolorna samarbetar kring antagningen till utbildningar inom samma ämne. I till exempel ekonomiutbildningarnas fall är betygskvoten i den gemensamma ansökan 60 procent och urvalsprovskvoten 40 procent.

Matematiken och modersmålet får hög prioritet i poängsättningen av studentbetygen, som hittas bland annat på studieinfo.fi.

Tidigare kunde urvalsprovet bestå av frågor om det studieämne man ansöker om att få studera, men sedan reformen utgår de från innehållet i gymnasiets läroplan.

Högskolorna samarbetar kring urvalsproven till utbildningar inom samma ämne. Man hittar gamla urvalsprov på antagningssamarbetenas nätsidor. Till exempel hittas ekonomiutbildningarnas fjolårsprov på kauppatieteet.fi/sv.

Bred utbildning lockar

Vad är det hos just Hanken som intresserar? Förstaårsstuderandena Timothy Tedestam och Roosamari Hannukkala tror att det handlar både om själva ämnets mångsidighet och om högskolans renommé.

– Ekonomi är väldigt brett och allmänbildande, det lär en att se på världen ur olika perspektiv, säger Hannukkala som läser redovisning som huvudämne.

– Och Hanken har ett bra rykte, med tre internationella ackrediteringar, vet entreprenörsskapsstudenten Tedestam.

Roosamari Hannukkala och Timothy Tedestam är nöjda med sitt val att studera på Hanken, även om de har saknat studielivet. – Det är ju det som är det bästa med att vara studerande, att få lära känna nya människor, säger Tedestam. Bild: Niklas Tallqvist

Det var ingen självklarhet för Eckeröbördiga Tedestam att välja just Hanken och Helsingfors. Ungefär 62 procent av alla ålänningar som studerar utanför öriket gör det i Sverige, visar färsk statistik från Ålands statistik- och utredningsbyrå.

– Alternativet hade varit Stockholm eller Uppsala, men jag hade fått en positiv bild av studierna vid Hanken och särskilt av studielivet. Det är ju en ganska kompakt högskola jämfört med större universitet, alla känner alla.

Hannukkala har en lite ovanligare bakgrund för en Hankenstudent. Hon har läst läkarprogrammet på Karolinska institutet i tre år och tar nu två utbildningar parallellt.

– Jag vill jobba med vård och att främja hälsa, men inte nödvändigtvis med kliniskt arbete. Jag tänker mig att jag kommer att kunna kombinera dem på ett bra sätt.

Tedestam å sin sida skulle helst starta ett eget företag.

– Det intresserar att vara sin egen chef. Jag skulle gärna jobba med cirkulär ekonomi och hållbarhet i någon form. Men på ett sätt som förstås är vinstgivande också.

Timothy Tedestam och Roosamari Hannukkala tycker att det är positivt att universiteten tar in fler utgående från inträdesprov, efter undantagsåret i fjol då nästan alla kom in utifrån studentbetyget. Bild: Niklas Tallqvist

Betyg och inträdesprov

I fjol reformerades antagningen till högskolorna, så att studentbetygen och inträdesproven frikopplades. Tidigare räknades summan av båda delarna ihop i många antagningar.

Dessutom har inträdesproven standardiserats, vilket betyder att Hanken numera har samma antagningssystem som de andra ekonomiutbildningarna.

Till ekonomutbildningen på kandidatnivå antas 60 procent utifrån studentbetyg, och resten med stöd av inträdesprovet. Därutöver ordnar Hanken en skild, direkt antagning till nationalekonomiutbildningen.

Hannukkala representerar den första vägen, medan Tedestam kom in genom inträdesprov. De poängterar att det är möjligt för vem som helst att komma in – det gäller bara att göra grovjobbet.

– Det finns inga magiska knep, det gäller bara att hitta sin egen lässtrategi och börja förbereda sig i tid. Och så måste man tro själv på att man klarar av det, säger Tedestam som var nöjd med sina studentbetyg men visste att det skulle krävas ett inträdesprov för att få en studieplats.

En av tankarna med antagningsreformen var att minska behovet av förberedelser inför urvalsproven. Det nuvarande gemensamma urvalsprovet baseras på gymnasiets läroplan, till skillnad från de gamla proven som kunde bygga på kurslitteratur i ekonomi.

Det här förutspåddes få negativa följder för prepkursföretagen, men Tedestam bedömer kurserna som fortsatt väldigt populära. Han gick själv en prepkurs inför inträdesprovet.

– Den var bra och lärorik, men det är inget man inte kan lära sig på egen hand. Man har ju läst på samma saker till studenten. Det handlar väl om att folk inte vill missa chansen att repetera, tror han.

Själva inträdesprovet beskriver han som kort och intensivt. Till skillnad från studentprovet handlar det om flervalsfrågor. Det gäller att vara noggrann – felsvar ger minuspoäng.

– Det går ut på att kunna detaljer och sakfrågor, man skriver inga essäsvar.

Hanken rider på en gynnsam trend, med ett stigande antal sökande. Också på ett nationellt plan är ekonomiutbildningar populära, rapporterade Yle i april.

Linda Gerkman, direktör för studier och antagning vid Hanken, ser några förklaringar.

En är att det finns fler behöriga sökande nu än förr, då en allt högre andel tar studenten. Gerkman ser också den ökande medvetenheten om ekonomins betydelse som en bidragande faktor, liksom faktumet att arbetslösheten bland utexaminerade ekonomer är låg.

– Det finns också många unga som är osäkra på sina mål, och då kan de tänka att en ekonomiutbildning inte stänger några dörrar. Men högre än så här blir antalet knappast. Småningom börjar årskullarnas storlek minska, säger Gerkman.

Så här många sökte till Hanken de senaste fem åren:

Hanken i Helsingfors (180 platser):

2021: 1 372

2020: 1 381

2019: 1 223

2018: 1 089

2017: 943

Hanken i Vasa (70 platser):

2021: 633

2020: 665

2019: 622

2018: 532

2017: 540

Källa: Hanken/Linda Gerkman

Stort fokus på studenten

Antagningsreformen har kritiserats för att den lägger ännu mer vikt vid studentbetygen. Det betyder att studiestressen ökar i gymnasiet, argumenterar bland andra Finlands svenska skolungdomsförbund FSS.

Pressen späds på ytterligare av att matematikvitsordet i studenten ges så hög prioritet i urvalet. Det här vänder sig också Hannukkala och Tedestam mot.

– Man fokuserar för mycket på matematiken i dagsläget. Lång matematik behövs inte för alla Hankenämnen, säger Tedestam, som själv skrev kort matematik och tycker att det är bra att det finns både en betygsbaserad och en provbaserad väg in till högskolestudierna.

Fenomenet ställdes på sin spets i fjol, då många högskolor tog in upp till 90 procent av sina nya studerande enbart utgående från betyg. Orsaken var att vårens osäkra coronaläge gjorde det svårt att hålla inträdesprov.

De plötsliga antagningsförändringarna fick tiotals att klaga till riksdagens justitieombudsman, men Linda Gerkman vid Hanken säger att det inte fanns några alternativ.

– Läget var annorlunda förra våren, vi visste så mycket mindre om viruset. Vi kunde inte hålla fysiska inträdesprov, och det går inte att övervaka stora skaror på distans, säger Gerkman.

Enligt Gerkman hade det förändrade systemet ändå ingen avgörande inverkan på vem som antogs till högskolan, enligt de simuleringar hon gjort på föregående års data.

– Det visar på att man kan göra så här ett år. Men det är inget vi vill återgå till, att frångå urvalsprov helt vore ett väldigt stort steg.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Axxell tänker som morgondagens jordbrukare – satsar på samarbete

Mer läsning