Handikappservicens socialarbetare är beslutsfattare i frågor de inte klarar av

Det är vansinne att byta leverantör eller tvinga folk att flytta vart tredje år. Ångesten blir konstant och den drabbar även familjerna.

I dag firas den europeiska logopeddagen. Temat är Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK. Det innebär tecken, mappar med bildark och högteknologiska talsynteser med ögonstyrning, symboler eller tangentbord.

Tillgänglig och begriplig information samt rätten till egen kommunikation nämns bland annat i FN-konventionen för mänskliga rättigheter för funktionshindrade, CRPD. Den, i sin tur, är på grundlagsenlig nivå och därmed bindande för olika aktörer. Dessvärre är vardagen inte lika ljus som lagstiftningen. De med talhandikapp är avskrivna från samhället innan de fått ordet.

Logopederna, hos oss talterapeuterna, kan vara drivkraften för fungerande kommunikation och medborgerliga rättigheter. De kan också, som hos oss, vara bromsklossen genom att ransonera ordförrådet samt satsa på förlegad informations- och kommunikationsteknik (IKT).

Nu har talterapeuterna och specialpedagogerna sitt livs chans att göra nytta i en viktig fråga. Förslaget till ny handikappservicelag innehåller ett stadgande om att de funktionshindrade, för att få personlig assistans, bör fylla "kravet på resurser". Man vill, medvetet, utesluta dem med utvecklingsstörning och autism från serviceformen, trots att den är både billigare och bättre än dagens nyanstalter. Många personer med autism far illa inom gruppboenden och av diskontinuitet.

Det tragiska i lagberedningen är att handikappförbunden krävt denna punkt om resurser. Man vill att de statliga besparingarna drabbar en grupp som inte kan föra sin talan.

"Autisterna" ses som en homogen grupp utan kapacitet. Både inom autism och inom talhandikapp finns det dock allt från individer med komplexa problem till doktorander. Den insikten har, dessvärre, inte handikappservicens socialarbetare. De "buntar ihop" alla i en grupp som skall låsas in på nyanstalt, trots att individerna redan levt ett normalt liv i 20–40 år. Familjerna protesterar och belastas sedan med att vara stödpersoner dygnet runt hela veckan och med ansvaret för fungerande kommunikationshjälpmedel. Detta sker ofta på egen bekostnad, ur en närståendevårdarlön på 350–700 euro per månad, minus skatt.

Hur skulle vi kunna trygga både kommunikation och grundläggande, mänskliga rättigheter för de talhandikappade?

Habiliteringen och dess talterapeuter kunde bereda upplägg med hela ordförrådet tillgängligt. Hur skall individen annars kunna övertyga socialarbetarna inom handikappservicen (eller nyanstalternas närvårdare) om sin kapacitet att leda assistentens jobb (eller ge feedback på vården och berätta om övergrepp)? I dag ransonerar man orden – också för vuxna afasipatienter. Ord för övergrepp och de mänskliga rättigheterna saknas. Kommunikationen kan snarast kretsa kring mat och kläder.

Handikappservicens socialarbetare är beslutsfattare i frågor de inte har några förutsättningar att klara av. Man kunde nästan se det som en medveten handling att förvägra målgruppen sina hjälpmedel. Då kan de inte kräva assistans! Våra ansökningar om några datorprogram och en DVD har sysselsatt oss och ett tiotal experter på deltid sedan 2011. Frågan har bollats inom kommunen och mellan Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och kommunen. Rätt adress är kommunen.

Trots upprepade och uppretade propåer, är ärendet oavslutat och vår dotters kommunikation begränsad sedan 2011. Under sjuårsperioden hade både vår tonåriga dotter och samfundet hunnit lära sig en del. Många övergrepp hade kunnat undvikas. Kommunikationsuppläggen står och faller med familjens ork och allt utvecklingsarbete görs i hundratals hem i stället för att ske centraliserat.

Frågan om kommunikation är närbesläktad med medborgarinitiativet "Ingen marknadsvara" vilket överlämnades åt riksdagen i går. Livslånga serviceformer skall inte konkurrensutsättas. Det är vansinne att byta leverantör eller tvinga folk att flytta vart tredje år. Ångesten blir konstant och den drabbar även familjerna.

Familjerna och specialpedagogerna välkomnar den europeiska logopeddagen och hoppas på det vi i Finland kallar "flankstöd". Kommunikationen är a och o inom både funkpol (funktionshinderpolitik) och funkrätt, ett av nyorden 2017.

Terry Grahn AKK-specialpedagog, aktivist inom funkrätt, närstående, Grankulla

Hur du kan få en låg låneränta

När man tecknar ett lån finns det många lånegivare som tycks ge bra villkor, men som sedan tar ut både dolda räntor och oförutsedda avgifter. Trots att det idag är riktigt vanligt att ta lån så kan det vara svårt att veta vad man ska leta efter och tänka på när man lånar pengar. Därför sammanfattar vi här några av våra bästa tips för att hjälpa dig att hitta rätt i lånedjungeln. 14.6.2018 - 14.03