Handelsavtal öppnar dörrar för vår export

Varje produkt och tjänst som vi säljer till utlandet bidrar till finansieringen av vårt välfärdssamhälle.

Efter en relativt lång period av stabilitet befinner vi oss i en situation där de största riskerna på ett globalt plan är politiska. Det tog ett antal år för västvärlden att återhämta sig från finanskrisen för ett årtionde sedan. Att bygga upp systemet på nytt efter en större politisk kris kan ta betydligt längre.

Ett oroväckande element i den politiska dragkamp som pågår mellan stormakterna är den protektionism som leder till att kortsiktiga intressen vinner över de långsiktiga. Länder och regioner som har ett aktivt och balanserat handelsutbyte har sällan någonting att vinna på vare sig handels- eller regelrätta krig.

USA:s president Donald Trump har systematiskt gått in för att förverkliga sin utlovade America First-politik och stoppat förhandlingarna om frihandelsavtal med bland annat EU. Det är ett ogenomtänkt drag som kan leda till en spiral av tariffer och mottariffer som bromsar upp handelsutbytet mellan regionerna. För Finland är detta ett katastrofscenario eftersom vi på grund av de svaga statsfinanserna inte har råd att förlora exportintäkter och arbetstillfällen.

Stabila handelsrelationer är en av de största tillgångarna för ett exportberoende land med en liten hemmamarknad. Varje produkt och tjänst som vi säljer till utlandet bidrar till finansieringen av vårt välfärdssamhälle.

De största bolagen har resurser och kompetens för att upprätthålla sin export även i situationer där stormaktspolitiken leder till hinder i handeln. Allra viktigast är handelsavtalen för de mindre bolag som inte har råd eller kapacitet att navigera i en miljö där reglering, tullar och tariffer ändrar på spelreglerna och gör det svårt att bygga upp en långsiktig verksamhet.

Det kan te sig paradoxalt, men handelsavtalen är ett av de områden där den nuvarande EU-kommissionen har lyckats bäst. Efter tvärstoppet i förhandlingarna med USA flyttade kommissionen fokuset till övriga regioner och förhandlade fram ett avtal med Kanada. Följande på listan är bland annat Japan, Mercosur-länderna, Mexiko och Australien.

Handelsavtalen är en av de förmåner som EU-medlemskapet ger oss och som definitivt är värda att betala en slant för eftersom avkastningen är mångfaldig. Utan den kapacitet som EU har att förhandla om handelsavtal skulle vi inte ha lika fri tillgång till våra nuvarande exportmarknader.

Finska bolag utnyttjar dessvärre inte de fördelar som handelsavtalen ger i lika stor utsträckning som företagen i många andra medlemsländer. Det betyder i praktiken att en del av företagen betalar mer än nödvändigt i form av tariffer och avgifter för att sälja sina produkter och tjänster till vissa andra länder.

När vi diskuterar EU:s roll och betydelse för Finland är det skäl att notera den nytta som handelsavtalen ger oss. Efter att EU tagit hand om förhandlingarna är det upp till företagen att dra full nytta av de fördelar som avtalen ger i form av nedsatta eller avskaffade tullavgifter och tariffer.

Juho Romakkaniemi vd för Centralhandelskammaren