Han kom i grevens tid

Bild: Jan Lindström

Mitt under 30-åriga kriget kommer greve Per Brahe 1637 till Finland som generalguvernör. Han finner en försummad och illa skött del av riket och sätter in kraftåtgärder för att modernisera den östra riksdelen, bland annat grundar han universitet i Åbo. Brahe kom i "grevens tid".

======

SERIE: Journalisten och författaren Staffan Bruun har dykt in i Finlands historia och botaniserat fram 50 fenomen, händelser och personer som var viktiga när vårt land formades. Han har också rangordnat händelserna och skeendena. Serien pågår under hela året och kulminerar den 6 december, dagen då Finland fyller 100 år. Då "avslöjar" vi vad som har format hundraåringen mest.

De tio första delarna, rangordning 50–41, hittar du som ett separat läspaket på appen HBL 365 under Tidningar/Bilagor. De följande delarna hittar du i slutet av den här artikeln.

======

Per Brahe härstammade från en av Sveriges rikaste släkter. Han gjorde karriär i Gustav Adolfs hov och följde honom under kriget i Tyskland. När kungen stupar kallas han hem till Sverige, men kommer snabbt i konflikt med en annan ambitiös och makthungrig man, Axel Oxenstierna, som leder riksrådet medan drottning Kristina är minderårig.

Greve Per Brahe skickas till den östra riksdelen som generalguvernör, kanske för att vara ur vägen, kanske för att man verkligen tror att han kan effektivera förvaltningen. Brahes uppdrag är att modernisera Finland som man i Stockholm vet har blivit efter i utvecklingen.

Brahe är inte alls nöjd med vad han finner efter att ha slagit sig ner i Åbo och rest runt i landet. Han skriver att fogdarna är "elaka, försumliga och odugliga". De gör sig skyldiga till "fylleri och försummelser". Brahe hittar slarv, försnillningar och maktmissbruk. Bland annat stryker präster mot betalning namn i mantalslängder så att unga pojkar undviker att skrivas ut som soldater.

Men landet och naturen tilltalar Brahe som efter en resa till Torneå skriver om "ett härligt och skönt land", rikt på vilt och fisk. Han ser möjligheter att grunda gruvor och anser att naturen är full av rikedomar som bara väntar på att utnyttjas.

Om landet får beröm så är Brahe desto mera kritisk mot invånarna som han beskyller för superi och lättja. Framför allt i det inre Finland möter han människor som inte imponerar på honom, greven beskriver tavastlänningar som ett halvvilt skogsfolk.

Brahe skriver i brev till Stockholm att gatorna i Viborg är för krokiga, han gör därför upp en stadsplan. Också i andra städer han besöker förespråkar han att städerna ska byggas ut enligt rutmönster. Kuopio stadsplan ritar han för säkerhets skull upp helt själv.

Efter att ha besökt Borgå, Karis och Ekenäs rapporterar Brahe att bönderna i Borgånejden är väldigt missnöjda. Och vägarna är i bedrövligt skick och bör förbättras.

Sammanlagt gjorde Per Brahe under sina två perioder som generalguvernör tio långa resor över hela Finland. Hösten 1639 håller det på att gå galet när greven tillsammans med sin hustru besöker Kastelholms slott på Åland. Jakten går bra och Brahe skjuter två älgar. Felet är att jaktmarkerna tillhör drottning Kristina som inte gett Brahe tillstånd att skjuta hennes villebråd. Greven förklarar i sin rapport att den ena älgen var skadad och den andra mycket gammal. Drottningen tror på sin greve och friar Brahe.

Gillar finska

När Per Brahe väl bekantat sig med Finland börjar det snabbt röra på sig. Vad som behövs är, enligt honom, skolning, goda föredömen, kompetenta ledare och pålitliga tjänstemän. Och viktigast av allt, de som styr måste behärska finska. Ett språk som enligt Brahe är ett "tungomål som emot skäl föraktas och vore nyttigare än fransyska och italienska".

Följden blir att Åbo får Sveriges andra universitet, i Uppsala ligger det första. Alla större städer får skolor. Vägnätet byggs ut. Stigarna breddas till vägar för att ge rum åt kärror och vagnar och postväsendet utvecklas.

Postbönder och deras drängar bör ha ständig beredskap att föra posten framåt. Förseningar bestraffades hårt. Svårast är postvägen över Åland. Av 140 åländska postbönder finns hälften på Eckerö.

Nya städer grundas som Sordavala och Nyslott, Villmanstrand och Fredrikshamn. Helsingfors flyttar Brahe från Vanda å ut till näset vid havet och Tavastehus får stadsrättigheter.

Förvaltningen effektiveras och rättssäkerheten ökar. Åbo har redan 1623 fått en egen hovrätt som övervakar underrätternas verksamhet.

Finland delas administrativt upp i fyra län, Åbo och Björneborgs län med Åland, Nylands och Tavastehus län, Viborgs och Nyslotts län samt Österbottens län. Varje län styrs av en landshövding med uppgift att övervaka präster, domare och utskrivningen av soldater. Men viktigast är att kronan får in skatter. Fusket är utbrett och mycket av pengarna hamnar i fogdarnas egna fickor.

Elva professurer

Universitetet som Per Brahe grundar lever kvar än i dag. Även om Kungliga akademien i Åbo flyttat och numera heter Helsingfors universitet.

1640 var avsikten att utbilda domare, läkare, präster och tjänstemän. Av elva professorer kom de flesta från Sverige, första rektor blev Eskil Petraeus från Värmland, senare utnämndes han till biskop i Åbo.

Universitetet växte snabbt. Från första kullen med 44 studenter hade antalet studenter redan andra året ökat till trehundra. Biblioteket fick en rivstart när krigshjälten Torsten Stålhandskes änka Kristina Horn donerade sin makes samling till Åbo. Den bestod av 890 band som Stålhandske hade rövat av biskopen i Århus under fälttåget 1644.

Efter tre år i Finland utnämns Per Brahe till det högsta ämbetet i Sverige, riksdrots. Men han återvänder för ytterligare en period som generalguvernör sju år senare. Redan tidigare har drottning Kristina utnämnt honom till kansler för Åbo universitet.

Hustrun dör i Åbo 1650 och Brahe återvänder till Sverige för att aldrig återkomma. Som belöning för sina insatser i Finland tilldelas han stora landområden i olika delar av landet. På sina egna förläningar grundar han städerna Brahestad, Kajana, Kristinestad och Brahea i Karelen.

Under Per Brahes tid genomfördes många reformer och förbättringar som utvecklade Finland. När skulptören Walter Runebergs staty över Brahe avtäcktes i Åbo 1888 stod grevens egna ord på sockeln: "Jag var med landet och landet med mig väl tillfreds".

Att man i Finland högt uppskattar Per Brahes insats bevisas av att gator döpts efter honom i åtminstone Helsingfors, Åbo, Kuopio, Kajana, Villmanstrand, Brahestad, Jakobstad och Kristinestad.

1602 föds på Rydboholm i Uppland.

Gör karriär i kung Gustav Adolfs hov, utnämns till assessor vid Svea hovrätt 1631.

1637 generalguvernör i Finland.

1641 riksdrots.

1648–1651 åter generalguvernör i Finland.

1680 avlider.

Talesättet att någon kommer "i grevens tid" syftar på Per Brahe som kom sent till Finland för att modernisera landet, men inte för sent.

Därför 32:a plats

Motivet för Per Brahe att bygga ut vägnät och postverk, grunda städer, effektivera förvaltning och starta universitet och skolor var i första hand kronans behov av skatter och soldater. Men det gör inte insatsen sämre, Per Brahe spelade en stor roll i utvecklandet av Finland. Greven var vår första landsfader.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Black Friday 2020 – erbjudanden hos Preeco.fi

Mer läsning