Halvfullt eller halvtomt i glaset

Bild: Miachael Erhardsson

Börsbolagen väntas presentera goda vinster. Också fjolårets utdelningar låg på rekordnivå.

Börsbolagens halvårsrapportering har börjat under den gångna veckan och nu tar den fart på allvar. Börsanalytikerna väntar sig övervägande goda resultat från de stora företagen inom de allra flesta branscher. År 2018 blir ett toppår, även om de sammanräknade resultaten inte riktigt når upp till det tidigare rekordåret 2007.

Skogsindustrin och metallindustrin har visat på stigande exportsiffror under första halvan av 2018. Samtidigt har nyheterna från andra branscher har varit övervägande positiva även om undantag finns.

I det rådande läget är banker och prognosinstitut överens om att Finland är inne i en högkonjunktur. Ekonomin väntas växa i år och ungefär två år framåt, i medeltal kring ett par procent. I flera ekonomiska jämförelser nämns nu det magiska årtalet 2008, året då finanskrisen fick ekonomierna världen över att rasa. Produktionen och bruttonationalprodukten överstiger nu sakta men säkert tiden före det och sysselsättningen ökar.

Att det går och har gått bra för börsbolagen visar också Centralhandelskammarens färska utredning kring utdelningar. De finländska börsnoterade företagen betalade i fjol totalt 9,5 miljarder euro i utdelning, något som ligger i nivå med tiden före finanskrisen. Skillnader finns, de stora bolagen stod för nio tiondelar av utdelningen och på börsen finns också de som inte gav någon utdelning alls för fjolåret.

De gångna dåliga åren har fått många företag att sanera sin verksamhet med hård hand. Personalen har minskat och processerna har strömlinjeformats. Det arbetet bär nu frukt.

Men den absolut viktigaste draghjälpen får Finlands ekonomi ändå utifrån. De goda konjunkturerna inom världshandeln har fått fart på exporten och fyllt företagens orderböcker. Och det är också här en av de stora farorna nu lurar.

Risken för ett handelskrig inte bara mellan USA och Kina utan också ett handelskrig mellan USA och EU är fortfarande överhängande. Importtullar på viktiga exportprodukter innebär att exportmöjligheterna minskar, inte bara för EU och Finland, världshandeln som helhet drabbas. Och importtullar på ett håll innebär svarstullar på ett annat. För Finland som har en exportberoende ekonomi innebär det problem som snabbt syns i börsbolagens resultat.

Ser man till tullens statistik för årets fem första månader hittar man ett annat orosmoment. Finlands export domineras av skogsbolagens traditionella produkter som cellulosa och papper följt av metallindustrins produkter.

Det är alltså frågan om ur finländsk synpunkt mycket traditionell och samtidigt konjunkturberoende export. De nya och innovativa exportprodukterna som kunde hålla igång produktion och export när cellulosa och metall inte längre drar lyser fortfarande med sin frånvaro.

Ett skäl till att Finland dök så djupt 2008 var de stora förändringarna inom it-sektorn där den stora förändringen stavas Nokia. Under de senaste tio åren har det talats mycket om att än den ena än den andra sektorn ska bli Finlands nya Nokia, men något nytt företag eller någon ny sektor som skulle garantera exportens nivå finns inte.

Den goda ekonomin, börsbolagens goda resultat och de positiva prognoserna till trots är det skäl att minnas att det fortfarande finns fundamentala, strukturella problem i den finländska ekonomin. Befolkningen åldras snabbt och den offentliga ekonomin är fortfarande inte i balans.

De problemen borde åtgärdas nu medan ekonomin är god. Samtidigt borde företagen satsa en del av sina vinster på innovation och nya produkter. Annars riskerar vi en ekonomisk djupdykning modell 2008, något som säkert ingen vill se.

Katarina Koivisto Administrativ redaktionschef

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00