Risk för ojämlikhet när hälsobolagen blir färre

Bild: Kristoffer Åberg

Marknaden för hälsovårdstjänster blir allt mer koncentrerad när hälsobolagen i och med social- och hälsovårdsreformen vädrar guld. Konkurrens- och konsumentverket anser att koncentrationen inte är problemfri.

Under första veckan i januari har två nya affärer inom hälsovårdsbranschen offentliggjorts. På måndagen meddelade Pihlajalinna att bolaget köper Itä-Suomen Lääkäritalo som verkar i kommunerna kring Kuopio och på torsdagen var det tandläkarbolaget Oral som köpte Esbokliniken Dentria.

Ett mindre antal företag innebär inte automatiskt att konkurrensen inte skulle fungera.

Under fjolåret skedde en hel rad andra affärer, den största av dem samgången mellan Terveystalo och Diacor, en affär Konkurrens- och konsumentverket inte sväljer utan specialgranskning. Både små och medelstora företag inom hälsovård, tandvård och äldrevård försvinner medan de stora bolagen blir allt större.

– Ett mindre antal företag innebär inte automatiskt att konkurrensen inte skulle fungera, säger Konkurrens- och konsumentverkets (KKV) generaldirektör Juhani Jokinen.

Förnuftiga gränser?

Jokinen konstaterar att det som behövs för att konkurrensen ska fungera är en dynamisk process där nya aktörer har en möjlighet att komma in på marknaden om de existerande aktörerna visar sig vara ineffektiva och dyra. Hur den planerade social- och hälsovårdsreformen påverkar konkurrenssituationen är det enligt honom ännu för tidigt att uttala sig om.

KKV håller ögonen på företagsaffärer inom hälsovårdsbranschen, men Jokinen påminner om att gränserna för vad verket granskar är lagstadgade. De samgående bolagens totala omsättning ska överstiga 350 miljoner euro och så ska två av de parter som ingår i en företagsaffär ha minst 20 miljoner euro i omsättning i Finland vardera.

– Ur konkurrenssynpunkt är det motiverat att fundera på om de här gränserna är förnuftiga. Men lägre omsättningsgränser skulle öka den administrativa bördan för företagen och myndigheterna eftersom fler förvärv då borde anmälas till KKV, säger han.

Svårt att välja

Redan nu är omkring en femtedel av hälsovårdstjänsterna i Finland privata och den planerade social- och hälsovårdsreformen med den allt större koncentrationen inom branschen har fått både politiker och branschfolk att reagera. Aki Lindén, vd för Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt skriver i en debattartikel i Kauppalehti att den planerade reformen innehåller många fallgropar. Speciellt kritiserar Lindén tanken på att specialtjänster såsom komplicerade operationer lätt skulle gå att konkurrensutsätta.

Han är också kritisk till patienternas möjlighet att välja sin hälsoservice utifrån information om vem som har den bästa kunskapen eller är skickligast på sitt yrke. I stället avgör faktorer som hur lätt det är att bli sjukskriven eller hur lätt man får antibiotika eller sömnmedel utskrivet, tror han.

Ojämlika valmöjligheter

Ur konsumentsynpunkt är det viktigt att veta vad som är god service och vad det är för service de olika hälsobolagen säljer, betonar biträdande direktör Päivi Seppälä på KKV.

– Företagsmodellen är inte det viktiga, det viktiga är att kvaliteten på den service som erbjuds är klart definierad, säger Seppälä.

jag vill inte se några troll här, jag litar på att det här är faktorer man tar hänsyn till vid förändringen.

Hon betonar att kunden ska vara skyddad enligt samma regler oberoende av vilken sorts service den väljer. Det skulle vara önskvärt att fästa uppmärksamhet vid kundernas juridiska ställning när förberedelserna för reformen fortsätter. Det ska inte spela någon roll om man använder sig av offentlig eller privat vård eller vård inom tredje sektorn.

– Men jag vill inte se några troll här, jag litar på att det här är faktorer man tar hänsyn till vid förändringen, säger Seppälä.

Ett problem kan enligt både henne och Juhani Jokinen bli att valmöjligheterna är så olika i olika delar av landet. I de större städerna fungerar konkurrensen mellan olika privata bolag, medan det på mindre orter ofta finns bara ett enda hälsovårdsföretag att vända sig till.

– För att konkurrensen ska fungera är det då avgörande i vilken mån patienterna kan använda sig av den service som erbjuds på andra områden, säger Jokinen.

Samgång utreds

Även om varken Juhani Jokinen eller Päivi Seppälä vill ge uttryck för några större bekymmer med utvecklingen inom hälsovårdsbranschen har Konkurrens- och konsumentverket beslutat att utreda samgången mellan Terveystalo och Diacor innan verket ger sitt utlåtande. Enligt ett pressmeddelande från slutet av december utreder KKV om samgången väsentligt försvårar effektiv konkurrens på den finländska marknaden eller delar av den. Verket kan godkänna affären som sådan, med vissa specialvillkor eller helt sätta stopp för den.

Inom tre månader ska ett beslut i frågan vara klart.

Samlingspartiets veteranpolitiker Pertti Salolainen uttryckte i en intervju i Uusi Suomi i veckan sin oro över att de privata hälsovårdsbolagen får en för dominerande ställning. Han vill begränsa ett enskilt bolags marknadsandel för att trygga konkurrensen. Salolainen vill också ha klart för sig hur och var de stora hälsovårdsbolagen betalar skatt. Landskapen måste då de köper tjänster förutsätta att säljaren betalar skatt i Finland, poängterar han.

Inom bolagen är man däremot skeptisk till att reformen automatiskt innebär stora intjäningsmöjligheter. Redan nu poängteras från många håll att de ersättningar hälsovårdsbolagen får för utlokaliserade tjänster måste vara tillräckligt höga.

Attendo

Nordiskt storbolag.

Attendo Finland, omsättning 452 miljoner euro 2015.

Personal 7 750.

Hälsovård, företagshälsovård, tandvård, äldrevård.

Verkar i hela landet.

Ägs av ledningen, det svenska placeringsbolaget Nordstjernan, också de finländska försäkringsbolagen Elo och Ilmarinen är delägare.

Mehiläinen

Omsättning 445 miljoner euro 2015, en uppgång på över 35 procent sedan 2013 bland annat genom köp av Mediverkko

Personal 9 300.

Hälsovård, företagshälsovård, tandvård, äldrevård.

Verkar i hela landet.

Ägare är Ambea Finland Group AB, som administreras av Luxemburgregistrerade Actor SCA. Fonder administrerade av Triton och KKR fattar besluten. Försäkringsbolagen Varma och Ilmarinen är genom fondägande minoritetsägare.

Terveystalo + Diacor

Omsättning 405 miljoner euro 2015.

Personal 4100, dessutom arbetar 3400 personer som självständiga företagare för bolaget.

Hälsovård, företagshälsovård, tandvård.

Verkar i hela landet, Diacor främst i huvudstadsregionen och Åbotrakten.

Terveystalo ägs av det Stockholmsbaserade riskkapitalbolaget EQT, av arbetspensionsbolaget Varma samt av nyckelpersoner inom bolaget. Genom fondägande finns även andra finländska institutionella placerare bland ägarna. Diacor ägs av stiftelsen för Diakonissanstalten och Lokaltapiola.

Pihlajalinna

Noterat på fondbörsen i Helsingfors, kursen var i fjol sjunkande. Dextra är en del av koncernen.

Omsättning 213 miljoner euro år 2015.

Personal 3 040.

Hälsovård, företagshälsovård.

De största ägarna är inhemska försäkringsbolag, störst är Lokaltapiola, men också livförsäkringsbolaget Tapiola och Elo har andelar.

Fakta

Jättemarknad

• Man räknar med att marknaden för olika hälsovårdstjänster uppgår till över 17 miljarder euro. Den summan vill många vara med och dela på.

• Hälsovårdssektorns tillväxt från 2005 till 2013 var drygt 6 procent, den växte betydligt snabbare än bnp.

• Omkring en femtedel av hälsovårdsmarknaden är redan nu i privata händer.

• Tre av de stora bolagen har utländska, främst svenska ägare. Också inhemska försäkringsbolag har större andelar. Bara Pihlajalinna som är noterat i Helsingfors har inhemska storägare.

• Skatterna och skatteflykt i hälsovårdsbolagen har varit heta samtalsämnen. Nu redovisar de stora hur mycket skatt de betalar i Finland.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33