Hälsar med kaffe och granplantor: Skogen behöver Metso-programmet och mera forskning

Jordbrukarna hälsade politikerna välkomna utanför ständerhuset och vill att nästa regeringen fortsätter arbeta för att jordbruket ska vara mer lönsamt, satsar på forskning och slopar tanken på fastighetsskatt för jord- och skogsbruk.

En utdragen lönsamhetskris – det har varit det största problemet för jordbruket under en längre tid. Nu blickar politikerna mot jord- och skogsbrukare också i miljö- och klimatfrågor. Flera av de partier som sitter inuti Ständerhuset har lovat att lantbruket ska vara en del av lösningen.

När lantbrukscentralerna MTK och SLC samlas utanför Ständerhuset är det för att hälsa det till regeringsförhandlarna.

Men också på insidan av Ständerhuset sitter förhandlare med koppling till lantbruksorganisationerna, något som varit föremål för debatt då man diskuterat vilka roller förhandlarna har då de är lobbare till vardags. Vid förhandlingsborden sitter både SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback som representerar SFP vid jordbruksbordet och ordförande Mats Nylund (SFP) som visserligen sitter i skattegruppen.

"Vill vara en del av lösningen"

– Hela landsbygden är en helhet. Man pekas ofta ut som syndabock, men våra skogar binder kol, våra åkrar producerar mat. Vi vill inte bli beskyllda utan vara en del av lösningen, i första hand när det gäller kolbindning men också i produktionen av rena matprodukter, säger Mickel Nyström, SLC:s vice ordförande.

Han vill se att regeringen infriar löften om att satsa på cirkulär ekonomi, och bioekonomi. Cirkulär ekonomi innebär återanvändning, inom jordbruket kan det till exempel vara cirkulation av näringsämnen och gödsel.

Men lönsamheten är det största hotet som Nyström pekar ut.

– Den har blivit sämre de senaste femton, tjugo åren. Vi har tappat en halv miljard i intäkter på hela landsbygden, och det som då inte produceras här produceras nån annanstans.

Naturresursinstitutet, som följt med kräftgången i lönsamheten, noterade i fjol i sin prognos att lönsamheten tycktes försämras jämfört med de tidigare åren, och att företagaravkastningen verkade stanna på i snitt 7200 euro för jordbrukarens jobb den egna satsningen. Det är ett genomsnitt, och läget varierar mycket.

Regeringen Sipilä tillsatte därför utredningsman Reijo Karhinen för att ta fram åtgärder för att förbättra lönsamheten för jordbrukarna, bland annat genom att samla ihop alla parter, också handeln, som i Finland är koncentrerad till ett par stora kedjor.

Karhinens slutsats var att det är möjligt att öka lönsamheten med en halv miljard också utan att öka stöden, bara jordbrukarnas roll i produktionskedjan förstärks och de som satsar och investerar belönas. Exporten är en annan öppning.

Avsikten med skogsbruk är inte att minska biodiversiteten - därför behövs mer forskning, inte nedskärningar i forskningen, säger Mickel Nyström från Korpo, vice ordförande i SLC. Bild: Sylvia Bjon

Mickel Nyström ser många goda sidor i det som behöver tas upp av följande regering.

– Det måste skapas förutsättningar för företagsamhet och livskraft i lantbruken, och med det också ett intresse bland unga producenter. Det är med ungdomen som landsbygden lever.

– Vi har till exempel en djurskyddslag som är bland de strängaste i EU. Det är bra med djurskydd och vi ska vara stolta över vår djurhushållning, men om man stramar åt mer än andra inom EU:s marknad försvinner konkurrenskraften. Om man försvårar konkurrensen jämfört med andra så faller vi ur spelet, säger Nyström och hänvisar också till det stundande EU-valet som viktigt ur landsbygdens synvinkel.

"Ingen fastighetsskatt"

Fastighetsskatter för jord- och skogsbruksmark är inte heller något jord- och skogsbruksorganisationerna vill se. En sådan skatt har föreslagits inom SDP men åsikterna går isär också inom partiet.

– Man betalar redan skatt på försäljningen av virket, säger Anders Portin, skogsombudsman på SLC, som står utanför Ständerhuset för att sända en hälsning om att våra skogar binder kol.

Mer forskning och att återställa Metsoprogrammet för skogsskydd är två viktiga saker han nämner. Målet för Metsoprogrammet gled längre bort under förra regeringens sparåtgärder och nu vill Portin se att det återställs.

Läs också: Jordbrukaren vill ha en regering som är smartare än han själv

Behövs mer forskning

– Eftersom det kommer satsas på ökad användning är det viktigt att utöka det frivilliga skogsskyddet. Det har fört miljöorganisationer och skogsägare närmare varann. Dessutom har det gett bra resultat, säger Portin och hänvisar till den röda boken om utrotningshotade arter.

Majoriteten av de hotade arterna, omkring 30 procent, lever i skogarna där artrikedomen är störst. Men om man räknar andelen av arterna som är utrotningshotade är den lägre i skogen än i andra biotoper och habitat, framhåller Portin.

– Det betyder inte att läget är bra, vi ska jobba vidare, men det visar att man har gått i rätt riktning i och med Metsoprogrammet och andra åtgärder i skogarna som att lämna högstubbar, lämna kantzoner och död ved i skogen.

Nyström och Portin säger att inverkan på naturen inte är något som är den främsta avsikten.

– Lantbruket är något som inverkar på naturen, men det har inte som avsikt att minska biodiversiteten. Vi måste jobba för mångfalden, men det ska då bygga på forskning, och där har man tyvärr också skurit ner mycket.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46