Hållbar turism är vägen framåt för Nepal

NY GENERATION. Mötet med en grupp scouter på besök i nationalparken gläder Arun Shrestha som jobbar för att uppmuntra Katmandubor att ta sig ut i naturen. Bild: Stefanie Sirén

Arun Shrestha har en dröm – att utveckla ekonomin i Nepal utan att förstöra miljön. Han vill visa att det går att locka turister med orörd natur.

I skuggan av ormbunkar höga som små hus ringlar vandringsleden uppåt längs berget Shivapuri, en knapp halv timme norr om Katmandu. Stigen som byggts ut med hjälp av Suomen Latu är ett praktexempel på finländskt bistånd och finländsk expertis.

Direkt efter skalvet 2015 avbokade upp till 80 procent av turisterna sina hotellbokningar i Nepal. Ett år senare anlände knappt hälften lika många turister som året innan.

Enligt den nationella trekkingföreningen förlorade vandringsentreprenörerna upp till 70 procent av sin inkomst till följd av skalvet.

Mount Everest och nationalparken i Langtang, två av de viktigaste turistmålen, drabbades hårt av jordbävningen. Också stora delar av de historiska byggnaderna i Katmandu och i de närliggande städerna skadades svårt.

År 2013 besökte knappt 800 000 turister Nepal och inbringade drygt 400 000 dollar till landets ekonomi.

Turismen är en viktig inkomstkälla för i synnerhet unga nepaleser. Många har tvingats söka nya inkomstformer och lägga ner sina företag.

Källa: Nepals turismministerium, Nepals trekkingförening, Kathmandu Post

– Nepal är väldigt vackert, men om vi vill bevara skönheten måste vi få något till stånd. Jag tror att turismen kan ge de bästa verktygen för att skydda naturen, säger vår guide Arun Shrestha och pekar med vandringsstaven upp mot luften där en stor rovfågel cirklar.

Han berättar ivrigt om sitt besök i Finland, och om de finländare som kommit till Nepal för att vandra i nationalparken Shivapuri Nagarjun. Det är bra, säger han, men det räcker inte med några finländare.

I ett land med en yta lika stor som halva Finland, men med drygt sex gånger så många invånare och enorma höjdskillnader, är hållbar utveckling en utmaning.

För Arun Shrestha var det självklart att dra sitt strå till stacken för att få ekvationen att gå ihop. Shrestha är uppvuxen med turismindustrin – hans pappa byggde upp en av Nepals mest framgångsrika turistorter och själv har han haft många järn i elden.

Lösningen blev att tillsammans med några vänner grunda miljö- och tursimorganisationen Netif och starta ett projekt där lokala bybor ges chansen att leva på turism.

– Vi ville utveckla en modell för alternativ inkomst. Så vi startade ett företag och bjöd in jordbrukare som delägare. De investerar och jobbar för företaget, lönerna plöjs tillbaka ner i deras andel.

Slogs i spillror

Projektet utvecklades till turistorten Prakriti Resort med ekologisk självhushållning i utkanten av nationalparken. Ett ställe där stadsbor ska kunna njuta av det enkla livet och fylla lungorna med frisk luft.

I två år samlade organisationen ihop medel för att inleda projektet. Fjorton jordbrukare, tre turismföretagare och två socialarbetare gick med och 2013 kunde verksamheten som Shrestha beskriver som "social företagsamhet" inledas.

Men i april 2015 slog skalvet till. Byggnaderna och odlingarna totalförstördes, getterna och hönsen strök med. Ett år efter jordbävningen reser sig huvudbyggnaden igen och återuppbyggnaden pågår för fullt. Problemet är finansieringen.

– Vi kunde samla in medel via investerare, men efter att de satsat pengar är inte konceptet längre detsamma. Vi vill att byborna ska vara ägare, att inkomsterna och ansvaret ska fördelas jämt. Därför har vi valt att ta lån från banken, förklarar Shrestha.

De jordbrukare som är delägare har inte möjlighet att skjuta till tilläggsfinanser. Deras inkomster gick om intet när jordbävningen slet upp åkrar och välte fähus.

Ansvar och handlingskraft är ledord för Shrestha. Både byborna och staten ska känna att de bär på en skyldighet att ta hand om sin omgivning.

– Vi måste jobba fram en känsla av ägande i byarna, en känsla av stolthet.

Den riktning den finländska utvecklingspolitiken styrt in på – satsningar på kommersiellt samarbete och investeringar – får klart godkänt av Shrestha.

– Samarbete med biståndsorganisationer är bra, men samhället måste lära sig. Biståndet kan inte pågå på det här sättet i all evighet, säger Shrestha.

MOT TOPPEN. Vandringsleden i nationalparken Shivapuri Nagarjun har skapats med hjälp av finsk expertis. Bild: Stefanie Sirén

Konsumtion utan ansvar

Drömmarna om hållbar turism ligger just nu på is. Behovet av inkomster och byggnadsmaterial har varit skriande ända sedan jordbävningen. Under vår vandring upp till turistorten ser Shrestha bittert på några män som lyfter upp stenar ur en bäck.

– Det är en naturkatastrof, säger han och skakar argt på huvudet.

Stenarna används för att göra cement, men när de tas bort försvinner både skydds- och lekplatserna för de arter som lever i bäcken. Dessutom försämras syresättningen.

– Förstörelse i utvecklingens namn ... Visst kan man vara fattig, men man kan inte göra vad som helst för sitt uppehälle, säger Shrestha.

SINANDE NATURRIKEDOMAR. Bybor plockar stenar ur nationalparkens bäckar för att användas som byggnadsmaterial. Bild: Stefanie Sirén

I en skogsdunge längre fram skymtar en kvinna som noga följer oss med blicken. Hon har famnen full med kvistar – ved olagligt plockad ur en nationalpark, som antagligen ska användas för att koka hembränt. Men myndigheterna gör inget, förklarar Shrestha.

– Vi har blivit lärda att äta choklad, men inte hur vi ska handskas med omslaget, säger han och försöker komprimera ett problem som han ser som det mest allvariga.

Västerländska konsumtionsmodeller exporteras men inte det ansvar eller den kunskap som behövs för att handskas med följderna. Och om man inte har mat för dagen, då bryr man sig inte om skräp på marken.

– I flera decennier har det här landet varit en enda villervalla. Det kan inte vara dåligt för evigt, det är en universell sanning – och mitt enda hopp.

Bild: Mikael Bobacka

Aktia Aktiecertifikat Renare Europa ger tidsenlig diversitet åt placeringsportföljen

Mer läsning