Hållbar journalistik

Har du nyligen stött på en intressant artikel som du velat läsa men inte kommit åt utan att betala?

Det kan bero på att en andra våg av betalväggar sköljer över medievärlden. Häromdagen meddelade Skellefteåtidningen Norran att betalmodellen tas till heders igen, någon vecka tidigare kom Upsala Nya Tidning med samma budskap. 2016 skrotade Sydsvenskan sin betalmodell, nu har man återinfört den.

Det visar sig, när jag gräver i det här, att 72 procent av alla tidningar i Sverige väntas ha någon form av betallösning innan 2017 är slut.

Det kan jämföras med Finland där 99 tidningar hade gratismaterial på sina sajter i april i år medan 66 tidningar (40 procent) hade någon form av betalvägg, antingen helt eller delvis. Detta gäller 165 tidningar som uppgett sina uppgifter till Tidningarnas förbund.

Färre alltså än i Sverige men ändå sade Alma Medias koncernchef Kari Juutalainen redan i fjol att tiden för gratismaterial är förbi, särskilt för lokaltidningarna.

– Det är slut med servicen för fripassagerarna, nu betjänar vi de betalande läsarna.

Ett svep ännu längre västerut, till Norge, bekräftar trenden: i stort sett alla norska lokaltidningar tar betalt för sitt innehåll. Den mediekoncern som branschen följer med intresse är Amedia som ifjol lyckades vända en 12-årig nedåtgående upplagespiral.

– 2016 innebar ett historiskt trendbrott eftersom mediehusens prenumerationsintäkter för första gången var större än annonsintäkterna, säger koncernchefen Are Stokstad.

Så vad är det då som är annorlunda nu jämfört med 2013 när till exempel HBL införde den betalvägg som slopades 2016? Min vän Martin Jönsson, utvecklingschef på Dagens Nyheter, har sagt så här:

– Det har skett en utveckling av den digitala kvaliteten, det finns helt enkelt mer material att betala för nu. Sedan tror jag också att debatten om journalistikens kris har påverkat, det har spridit sig en medvetenhet om att om man vill ha kvalificerad journalistik så är det rimligt att vara med och finansiera den på olika sätt.

Flera forskare säger samma sak: Mediehusen har genomlevt en lång mognadsprocess vad gäller digitala betallösningar. Men det håller på att ändras tack vare innovativa föregångare som Netflix och Spotify.

– Man kan se perioden av gratisläsande som en parentes. I hela västvärlden sker samma utveckling. Och det går fort nu, säger forskaren Jonas Ohlsson vid Nordicom, ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet.

Så är allt frid och fröjd? Bara att spika upp betalväggen igen för HBL?

Riktigt så enkelt är det förstås inte. Det finns en mängd saker att ta hänsyn till, och en av de allra viktigaste är att göra det enkelt för läsaren att både påbörja en digital prenumeration men också att avsluta den om det känns så.

Svenska Publicistförbundets ordförande Björn Häger har sammanfattat det väl i kolumnen "Fångad av en betalvägg":

– Vägen till en ny digital tidningsekonomi är att skapa innehåll läsarna är beredda att betala för. Inte att lura in folk bakom betalväggarna och sedan inte släppa ut dem. I det ena fallet kommer de att rekommendera tjänsten till sina vänner. I det andra att varna för den. Det bör säga sig självt vad som är mest hållbart på sikt.

Lena Skogberg Projektchef, biträdande ansvarig utgivare.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33